Saffransskorpor med rivet apelsinskal, mandel och pistagenötter

De här skorporna gör jag varje år till jul. Degen blir så vacker och den är så härlig att arbeta med. Här är receptet.

Tog en paus i julförberedelserna och bakade saltlakritsmacaroner

Just nu är alla inställda på att baka pepparkakor, saffransbröd, struvor, nötkakor och vad man nu vill ha till jul. Jag också. Men hade en sådan vansinnig lust att experimentera fram ett bra recept på saltlakritsmacaroner, och så ville jag testa att baka macaroner med mandelmjöl. Jag har bakat macaroner sedan början av 90-talet, efter att ha varit på en tågluff och upptäckt detta bakverk i Paris, men jag har alltid malt mandeln själv på mandelkvarn. Jag älskar att använda mandelkvarnen, men faktum är att mandeln inte blir tillräckligt finfördelad så att smeten inte blir tillräckligt slät till macaroner. Nu testade jag mandelmjöl köpt på ICA. Jag ska mejla Coop Forum och be dem att ta hem det. Anledningen att jag ville experimentera fram en bra smörkräm med saltlakritssmak är att jag i höst köpt litet olika lakritsprodukter till bakning, och att inga recept jag sett på nätet eller i kokböcker på lakritsmacaroner har varit vad jag har velat ha. Det har varit chokladtryffel med lakritssmak eller någon sorts kräm baserad på philadelphiaost. I riktiga macaroner ska det vara ganache eller smörkräm smaksatt med olika smakämnen, och jag tycker det är godast. Den här smörkrämen smaksatt med saltlakritspulver blev precis så len och rund i smaken, och med tydlig saltlakritssmak, som jag hade drömt om! Smakerna gifte sig perfekt. Det är smörkrämen som får göra jobbet med saltlakritssmaken. I mandelmarängerna är det litet vanligt lakritspulver, alltså inte saltlakrits. Jag tyckte inte heller att smörkrämen behövde färgas svart. Den var fin som den var av saltlakritspulvret. I mandelmarängerna testade jag svart pastafärg, men gjorde dem inte alldeles svarta. Och så använde jag förstås min silikonsprits för att spritsa både marängerna och smörkrämen! Jag gjorde förresten dubbel sats av smörkrämen. Här är receptet.

Upplandskubb

Hör ni, ni borde faktiskt baka Upplandskubb. Det är ett så trevligt och gott och faktiskt lättbakat bröd. Förr kokade man det i vattenbad på spisen i många timmar, men i det här receptet från Vår kokbok gräddar man det i en rostfri gryta med lock i ugnen en timme. När det är färdiggräddat och har svalnat ordentligt skär man det i fyra delar som man sedan skivar tunt. Härlig rågsmak blir det på det täta brödet. Gott med ost eller skinka på, eller bara bregott! Här hittar ni receptet.

Slånbärssaft

I mitten av oktober plockade jag slånbär i Bärbyparken. Då hade inte frosten kommit än, och slånbär behöver en frostknäpp för att sockerämnena ska utvecklas. Alltså lade jag dem i frysen och glömde bort dem. För några dagar sedan hittade jag dem och tog tag i saftningsprojektet. Det är nämligen ett flerdagarsprojekt. Bären får inte kokas, för då blir saften besk, utan man kokar upp vatten och slår över bären, som sedan får stå i kylen ett dygn. Så silar man av saften, kokar upp den igen, häller över bären och stoppar i kylen ett dygn igen. Sammanlagt fyra gånger gör man det här. Sedan silar man saften från bären i silställning, kokar upp saften och rör i socker och kokar upp igen. Låter det krångligt? Ja, man måste ju ha tid några kvällar i rad att göra det här, men uppkoket och att hälla över bären går ju fort varje gång. Saften blev god i alla fall, nästan godare varm än kall den här årstiden!

Om man inte vill kavla och ta ut pepparkakor med mått kan man baka gingersnaps

Naturligtvis gillar jag Tant Harriets pepparkakor ur Vår kokbok bäst, men det är roligt att baka gingersnaps också som variation. Även om jag gillar det vanliga kavlandet, så vet jag att en del tycker att det är knepigt att få till bra, eller man kanske helt enkelt inte har tid. Det är ju ganska tidsödande att baka traditionella pepparkakor. De här är jämförelsevis otroligt snabba! Degen behöver bara vila i kylen en timme, jämfört med vanlig pepparkaksdeg som behöver minst ett dygn på sig. Sedan rullar man degen till bollar som rullas i strösocker och läggs på plåtar. In i ugnen och grädda 10 minuter. Klart! Här är receptet.

Klara och jag bakade lussekatter och saffransbullar i förmiddags

Här är mina tre bästa tips för goda lussekatter. För det första, använd 1 gram saffran som det står i recepten, och stöt den ordentligt i mortel. Varför man ska baka saffransbröd som inte smakar saffran förstår jag inte. Då kan man väl baka kanelbullar istället. Inte snåla med saffran, och inte slarva med att stöta den i mortel. Annars kommer inte smaken och färgen fram. För det andra, ha inte för mycket mjöl i degen så att bullarna blir torra och kompakta. För det tredje, jag har alltid två teskedar vaniljsocker i degen. Väldigt gott och tar fram saffranssmaken fint. Klara ville förstås baka kusar som ni ser. Det gjorde jag också, men dessutom brukar jag baka ut en del av degen till släta bullar. När de har kallnat doppar jag ovansidan i smält smör och strösocker. Det blir vansinnigt gott! Men det här ska göras när de ska serveras. Ska de frysas in eller förvaras i påsar några timmar väntar man med det. Här är receptet. För övrigt finns det inget porslin som är så fint till lussekatterna som Röd eld.

Vad kan man mer göra med all pumpa? Sylta den till exempel

Okej. Igår gjorde jag estnisk pumpasoppa med mannagryn och bittermandel till efterrätt. Ett kilo till av pumpan gjorde jag av med genom att sylta den efter ett estniskt recept. Jag har fortfarande kvar tärnat pumpakött från den första pumpan. Sedan finns två orörda pumpor kvar på trappen. En gigantisk och en litet mindre.

Len pumpasoppa med mannagryn mot min onda hals

Redan igår hade jag ont i halsen och lätt feber, och i morse hade jag vidrigt ont i halsen och huvudet, så jag har legat och vilat massor idag. När jag hämtat barnen på fritids var jag i alla fall så pigg att jag orkade laga fiskpinnar till middag och en estnisk pumpasoppa till efterrätt. Vi har ju så många pumpor att göra av med. Av bara den här blev det fyra liter i tärningar. Den estniska pumpasoppan är det mannagryn och bitermandel i. Testa! Klara tog tre portioner och sa: Mmm, det är så gott! Här är receptet. Förresten, ett tips när man skär genom pumpaskal och karvar pumpa till lykta. Jag använder en smal riktigt spetsig kniv, en filékniv. Den funkar superbra.

Det blev gegga den här gången också

Mitt första försök att koka egen turkish delight gick ju inte så bra. Det blev bara gegga när jag testade det här receptet. Sedan var jag och handlade vinsten på Stockholms aeter- & essence-fabrik, eftersom jag hade hittat ett recept i en orientalisk kokbok som jag hade hemma, där det ingick vinsten. Vinsten ska ha konsistensgivande effekt, så jag hoppades att det skulle bli bättre. Sedan har det inte blivit av att göra ett nytt försök, men så skrev Söta saker (Som förresten precis vunnit matbloggpriset i kategorin Bak och Dessert! Grattis!) om månadens tema som är vinter, och att hon valde svartvinbärsmarmeladrutor, som hon föreställde sig var som det Edmund blev bjuden på av Vita häxan i Narnia. De svartvinbärsrutorna påminner rätt mycket om de jag gjorde för några månader sedan, men det Edmund åt var ju turkish delight, så då tänkte jag att nu måste jag testa igen med det andra receptet. Okej. På lördagkvällen skred jag till verket, och jag följde receptet till punkt och pricka, men det blev ännu rinnigare än med det recept som jag testat tidigare. Ingen idé att stjälpa upp ens. Någon som sitter på ett bra recept, har någon idé om hur man ska göra för att det ska bli rätt, eller vad jag ska göra med all denna gegga? Det här receptet på engelska har jag hittat. Tror att det som är tokigt i receptet jag just testat är att man inte ska koka upp till tillräckligt hög temperatur. Vad säger ni? Ska jag göra ännu ett försök? Tycker ni att det är underhållande att läsa om mina geggiga misslyckanden?

Det här receptet använde jag:
6 dl vatten
1 kg socker
125 g majsmjöl
2,5 dl färskpressad grapefrukt eller apelsin
1 tsk renad vinsten
apelsinblomsvatten (jag tog 1 tsk)
några droppar röd karamellfärg
florsocker

Koka upp vatten, tillsätt socker och rör tills det löst upp sig ordentligt. Blanda majsmjölet med grapefruktjuicen och vinsten. Ta bort sockerlagen från plattan och häll långsamt i mjölblandningen. Sätt kastrullen på plattan igen och koka upp under omrörning. Sänk värmen och låt koka långsamt i 20 minuter. Smaksätt med apelsinblomsvatten och häll i några droppar röd karamellfärg. Häll smeten i en oljad form. Låt blandningen svalna och stelna. Skär i 2 cm breda fyrkanter och doppa i florsocker. Bli cirka 25 bitar.

Sånt jag gör en fredagkväll – kokar lakritsfudge till exempel

Roligt att använda lakritspulvret som jag köpte för ett tag sedan. Receptet på lakritsfudge hittade jag hos Pickipicki. God blev den!

På kakfatet just nu

Ni kanske undrar vad jag har i mina kakburkar just nu? Kolasnittar, chokladkolasnittar, drömmar, nötkakor och de mest förtjusande rosenmaränger. Som att äta sommar.

En eftermiddag med fika som tema

Eftersom det var sista dagen för utställningen Fikarasten på Upplandsmuseet var det massor av roliga aktiviteter, så jag och barnen cyklade dit. Själva utställningen såg vi i somras, så den hoppade vi över nu. Först fick barnen pröva på att göra marsipanfigurer under ledning av konditorer från Forsabageriet. Sedan ville Viggo och Klara leka i den fantastiska barnhörnan, byggd av Sven Nordqvist (ja, han med Pettson och Findus), och då passade jag på att höra på en föreläsning av Claes Landing som berättade om sin egen och sin familjs historia som bagare och konditorer i Uppsala i fyra generationer. Jag hann väl höra en halvtimme innan barnen tröttnade på barnhörnan och ville att jag skulle komma. Mycket intressant var det. Han berättade om hur han praktiskt taget växte upp på Landings, och fick hänga med kaffetanten och smörgåstanten och många andra. Underbart! Han pratade också om att förr var det ett manligt yrke eftersom det var så tungt. Det är säkert många som inte förstår. De tror att det är som när man bakar små degar någon gång ibland hemma. Men idag har man andra hjälpmedel och bättre arbetsmiljö, och senaste gången årets konditor utsågs var det en kvinna som fick utmärkelsen, Josefine Baummann. En siffra som ändå kan ge en fingervisning om att det är ett tungt arbete på bageri är att Forsabageriet gör av med 70 ton mjöl på ett år. Det är ofattbart mycket. När barnen hade tröttnat på Upplandsmuseet cyklade vi till Vasaparken och fikade och lekte. Inga bullar från Forsabageriet, utan mina hembakta.

Jo, jag köpte litet lakrits bara

Äntligen kom jag iväg till en lakritsbutik på Söder som jag länge tänkt besöka. Jag och min kollega Vanja åkte dit efter jobbet ikväll. Butiken heter Hållplatsens tidningar och tobak, och är alltså en liten kiosk med en vägg med massor med ovanliga lakritssorter. Framför allt – de har Salmiak-Crème, som nästan är omöjligt att få tag på. Så jag bunkrade Salmiak-Crème, både för att äta och för att experimentera med att smaksätta bakverk och glass. Dessutom några andra produkter som jag också tänker använda för bakning och godistillverkning: lakritspasta, lakritspulver och hockeypuckar, som smakar som en blandning av lakrisal och hockeypulver, och som jag tänkte stöta till pulver.

Två till kokböcker!

Mia Öhrns Mitt eget kafé och Systrarna Eisenmans mingelmat.

Mera kalas!

Det är väl inte alltid som stängd skola och fritids uppskattas så mycket, men idag var det toppen! Riktigt härlig indiansommar, och vi passade på att ha Viggos nioårskalas för kompisarna när alla ändå var lediga. Viggo ville som vanligt inte ha något stort kalas, utan hade bara bjudit fyra kompisar, så det blev sex barn med Viggo och Klara. Vi kunde ha fika ute på altanen, och eftersom det inte var så många barn hade vi sagt att föräldrar och småsyskon kunde komma och fika och vara med på skattjakt i trädgården när de skulle hämta. Viggo var väldigt nöjd med dekorationerna i rött, svart, vitt, guld och silver. Det var verkligen ljuvligt väder, och jag hade inte alls någon lust att sluta fika och cykla iväg till Fyrishov på simskola med barnen. Men det gjorde vi så klart, och det var skönt att simma ett motionspass medan simskolan pågick och roligt att bada tillsammans sedan.

Jo, jag lovade faktiskt att OM min syster skulle fylla 277 år så ska jag baka 277 sorters kakor

Det kändes ganska safe att lova ändå. Jag menar, hur troligt är det att hon skulle göra det? Och jag vill poängtera att jag på intet vis har kommit med några utfästelser om att baka obscena mängder kakor till några andra födelsedagar, även om jag bakade 50 sorter till hennes 50-årsdag. Detta med anledning av att jag fick Jan Hedhs 277 sorters kakor i födelsedagspresent. Den och flera andra toppenkokböcker! Vi passade nämligen på att fira mig och mamma också på Viggos födelsedag, när vi ändå var samlade. Alla septemberbarnen. Sjukt snygg spelkortsmörgåstårta, förresten.

Comfort food

Aj då. Råkade visst svimma i badrummet igår förmiddags, och det gick ganska illa, för jag slog i huvudet, eventuellt först i badkarskanten och sedan i mosaikgolvet. Det är hårt. Resultat: djupt jack i hakan, bula i pannan, ont i huvudet, käkarna, axeln och knäet. Många timmar på akuten på Ackis, men de tog väl hand om mig. Dropp, fyra stygn i hakan och ordentlig undersökning. Remiss för lågt blodvärde som ska undersökas. Idag har jag hållit mig stilla och sovit mest hela dagen. Man ska vara försiktig när man har fått en smäll i huvudet. Fast sen cyklade jag och hämtade barnen på fritids och lagade comfort food som kändes snäll och lätt att äta. Det gör liksom ont i käkarna att anstränga dem för mycket. Potatissoppa med citron och timjan, filmjölkslimpa och äppelpaj med vaniljsås. Ärligt talat var det nog litet övermaga att sätta igång med allt det där, för jag blev rejält trött. Men nu ska jag berätta vilken comfort food som jag längtade efter alla timmarna på sjukhuset när jag inte fick äta och var vrålhungrig: min mammas kokta höns med ris och currysås. Vad har ni för comfort food?

Hallon- och vinbärstårta

Flera kommentarer har jag fått på Facebook om att idag på födelsedagen behöver jag väl inte baka tårtan själv. Behöver? Men det är ju roligt att baka. Jag längtar ju alltid efter att testa nya idéer. Nu hade jag en idé om att syrligt och sött skulle mötas, inspirerad av septemberutmaningen, syrligt, på Söta saker. Och jag hade en flaska rödavinbärssaft som tyvärr hade géleat sig. Så jag tänkte mandelbotten, hallon från trädgården, och så glaserat med rödavinbärsgéle. Om man inte har géle som egentligen skulle vara saft, och det har man kanske oftast inte, tar man förstås gelé som man har kokat själv, eller så får man köpa färdig. Den blev precis som jag tänkt. Jag spritsade grädde i kanten, men man kan förstås också servera grädden vid sidan om. I mitten garnerade jag med några blommor av gurkört. Här är receptet.

Födelsedagsmiddag

Vad härligt det är att ta en sväng i trädgården när man kommit hem med barnen från fritids, och plocka grönsaker och bär till middagen. Ikväll lagade jag pasta, fläskfilé, mangold och kantareller. Förresten tycker jag att ni ska läsa den väldigt fina texten som min storasyster har skrivit om mig idag på min födelsedag.

Ni kanske undrar hur det gick när jag skulle göra turkish delight? Vi kan kalla det turkish gegga

Alltså, jag skulle testa att göra turkish delight. Började leta recept. Hittade två varianter i en orientalisk kokbok här hemma, men bara ett enda recept på nätet. I det receptet i kokboken som jag helst ville testa ingick det vinsten. Det kunde man minsann köpa på Konsum när jag var liten, för jag minns att vi hade en påse vinsten av märket Cirkel i den lilla lådan i skafferiet där även bikarbonat, citronsyra och liknande förvarades. Men inte nu. Ingen annan mataffär heller, och inte på Apoteket. Jag hade dock kollat att Stockholms aeter & essence-fabrik har vinsten, men dit hade jag inte hunnit gå. Så i helgen testade jag receptet på matklubben.se och smaksatte med apelsinblomsvatten. Det smakade bra och såg fint ut när jag hällde upp det, men när jag nästa dag tog ut det ur kylskåpet och skar upp det kände jag att det var alldeles för lös konsistens, även om det gick att skära kuber. När jag vände kuberna i florsocker löstes det upp på ett par sekunder. Ingen rolig syn. Jag föste ner allt i en burk och stoppade i kylskåpet, och hällde sedan upp geggan i en skål till desserten på kräftskivan, för att de som ville skulle få smaka på förödelsen. Det visade sig att Magnus tyckte att det var jättegott, så han fick med sig resten hem. Nu har jag skaffat vinsten och ska testa det andra receptet. Vinsten ska ha en konsistensgivande effekt i konfekt. Man ska aldrig ge upp. Bara göra om och om igen tills det blir rätt.