Nya Arkens 50-årsjubileum

Jag passar på att påminna om Arkens 50-årsjubileum. Inte många dagar kvar att anmäla sig nu.

Till förutvarande hemiter och hemäter

Vaddå 50-årsjubileum? Nykterhetsvännernas studenthem är naturligtvis så gammalt som 118 år, och hundraårsjubileet firades 1989. Men 1957 stod nya Arken klar, och det vill vi fira! En fest är alltid roligt, och vi tror att många tidigare hemiter och hemäter vill komma och se hur Arken ser ut idag och träffa gamla vänner.

Nykterhetsvännernas studenthem har betytt oerhört mycket, både för de enskilda personer som har bott där, och för nykterhetsrörelsen i stort. Många har säkert kvar vänner som man lärde känna på Arken. Och visst längtar ni tillbaka när ni tänker på Haxpt-middagar, äggfrukostar, luciatåg och söndagsfik?

Hjälp oss att sprida den här inbjudan! Vi har lagt ned en hel del detektivarbete på att hitta e-postadresser eller vanliga postadresser, men det finns naturligtvis massor av gamla hemiter som vi inte når. Om du har fått den här inbjudan via mejl är det lätt att vidarebefordra till gamla arkavänner som du har mejlkontakt med.

Välkommen till 50-årsjubileet den 15 september!

För styrelsen
Lars-Henrik Eriksson

För Hemitkåren
Anna Mauritsson

Tid
lördagen den 15 september 2007, klockan 13.00-18.00

Plats
Nykterhetsvännernas studenthem, Sturegatan 12

Hur
Det blir öppet hus, och man kan komma när man vill klockan 13-18. En matbuffé står uppdukad 13-16. Det blir även musikunderhållning av nuvarande hemiter, guidade turer med möjlighet att titta in i utvalda studentrum och lägenheter, utställning om Arkens historia och gamla Haxptar att botanisera i.

Pris
70 kr, barn under 12 år gratis. Inbetalas på konto hos Swedbank: clearingnummer 8381-6, kontonr 4 431 132 2. Glöm inte att ange ditt namn i meddelanderutan om du betalar via Internet, eller på inbetalningskortet om du använder det.

Anmälan
Senast 3 september. Det finns två alternativ:
E-post: forestandare@nvs.studorg.uu.se
Post: Nykterhetsvännernas studenthem, Sturegatan 12 B, 5 tr, 753 14 Uppsala

Info
Om du vill fråga något kring jubileet kan du kontakta föreståndaren Peter Andersson:
e-post: forestandare@nvs.studorg.uu.se
telefon: 0703–850760

Hösttecken

Igår var det mycket kallare. Det kändes verkligen som höst, men en sån där fantastiskt vacker höstdag, med klart och soligt väder.

När jag kom hem till Uppsala var de där, de skränande kajorna som fyllde himlen så det kändes som Hitchcocks Fåglarna. Det är verkligen Uppsalahöst.

På Kadettgatan är doften av smultron försvunnen, och istället luktar det äpplen.

Ett annat säkert hösttecken är att första dagisförkylningen härjar. Redan förra veckan var det flera barn på dagis som var förkylda, och i söndags började Klara snora. Igår hade hon litet feber också, så Bo var hemma med barnen. Idag är jag hemma och vabbar. Jag har inte tagit tempen på Klara än, men det känns inte som att hon har feber. Hoppas hon inte har det, så de kan gå på dagis imorgon.

Barnkalas och annat

Idag har Viggo varit på sitt första barnkalas hos en egen kompis. Annars har det bara varit kalas hos kusinerna eller kompisar till oss som har barn. Det var Emilia på Viggos dagis som fyllde fem år, och alla i 4-5-årsgruppen var bjudna. Viggo var väldigt förväntansfull, och frågade redan på morgonen om inte klockan var två än. Men att jag skulle lämna honom där var han litet bekymrad över, trots att det var med hans dagiskompisar. Så när vi kom dit fick jag stanna kvar. Det var en pappa som också stannade. Men efter en kvart var det nog inte så viktigt att vi var där längre. Viggo hade jättekul och var så nöjd när vi cyklade hem igen.

Annars är det väldigt skönt att elektrikern äntligen kom och fixade vårt elfel igår. Han skulle ha kommit i torsdags, men ringde inte förrän vid 10-tiden samma dag och sa att han inte skulle komma förrän fredag. Ganska irriterande med tanke på att vi till slut inte kunde ha någon lampa tänd och fick dra en skarvsladd från det enda urtaget som funkade i källaren upp till köket och dra ut kyl och frys och koppla in. Vi kunde inte köra några hushållsmaskiner. Och Bo var hemma i torsdags i onödan för att ta emot elektrikern, och sedan på fredagen när han verkligen kom. Inte fick jag någon jobba hemma-dag igår heller som jag tänkt, och fick inte luncha med Elisabeth. Läs och se bilder på den brända kabeln på Bos blogg.

I förmiddags när vi hade baxat in kyl och frys igen tog jag tag i projekt frosta av frysen. Det var välbehövligt att bli av med glaciären där inne. 5,5 liter vatten blev det när det smälte. Nu går det lättare att proppa in all mat och alla bakverk som jag ska laga och baka till mina föräldrars gemensamma 70-årsmottagning på fredag.

Och just det, jag kom in på distanskursen i medie- och kommunikationsvetenskap, så nu är jag student på halvfart.

Få något gjort

Jag är rätt nöjd med de senaste dagarna, för att vi har tagit tillvara tiden väl. Ja, igår när jag hade lämnat på dagis var det förstås stora tågförseningar som stal min tid, men det ligger utanför min kontroll.

I lördags bestämde vi oss att hinna få gräsklippning och städning gjord, så att vi både skulle hinna ut i svampskogen (Vi hittade massor av kantareller!), veckohandla och en tur till IKEA på söndagen. Vi köpte bokhylla och skrivbord till Klaras rum, och en massa förvaringsboxar för att sortera upp saker.

Igår när jag kom hem från jobbet hade Bo fortsatt att vara driftig och effektiv, och bland annat satt upp golvlister i Klaras rum. Vi hann även fixa så att Klaras säng har ben. Hittills har resårbottnen stått direkt på golvet, men nu är hon så stor att det var dags för hög säng. Då får vi plats med förvaringslådor under sängen för att få undan leksaker.

Idag när jag hade hämtat på dagis och fixat middag monterade jag bokhyllan, så nu är det bara skrivbordet kvar. Och så har jag förstås handdiskat eftersom elektrikern fortfarande inte har varit här och fixat elfelet, så vi kan inte använda några maskiner alls längre. Ja, jag vet att alla inte har diskmaskin och att det går utmärkt att handdiska, jag är ju uppvuxen utan diskmaskin, men med tanke på hur litet tid vi har med pendlandet och småbarn känns det oerhört irriterande att inte kunna använda diskmaskinen. Efter att jag hade lagt Klara handtvättade jag dessutom en del kläder eftersom vi inte vågar använda tvättmaskinen heller.

Bo har dock jagat elektrikern som var här för ett par veckor sedan och hade lovat att ringa förra veckan, och nu fick han tag på honom. Troligen kommer han på torsdag och fixar elen så att vi slipper famla i mörker. Viggo har faktiskt en ficklampa som han använder om han behöver gå upp på toa på natten, men det tycker han mest är kul.

Litet sur är jag för att jag somnade inne hos Klara och missade Gilmore Girls.

Storslagna drömmar

I sommar har jag gått och funderat på en grej, och även diskuterat det med flera kompisar. Det kom väl av att det var så kul att planera och genomföra kongresskaféet, särskilt med ett så genomtänkt koncept. Jag har funderat förr på om det vore kul att ha ett kafé eller en restaurang. Men egentligen tror jag inte det. Det är så mycket som skulle vara trist med administration, och inte gillar jag att stå vid kassan heller. Det är själva den kreativa processen att komma fram till ett koncept och att genomföra det som är kul. Och där är även det rent praktiska med att fixa fram möbler och rekvisita och det tunga arbetet roligt. Och det är fantastiskt trevligt att baka – ett tag. Men inte på heltid, vecka efter vecka.

Jag tycker ju också att det är trevligt att bjuda hem vänner på middag. Både planering, matlagning och att hänga med kompisarna sedan. Och så kom jag att tänka på när jag såg ett avsnitt av Miss Marple, att särskilt i engelska deckare och andra serier som utspelar sig någon gång under mitten av 1900-talet finns det alltid överklassfamiljer som bara verkar leva i sina storslagna sommarhus eller gods, gärna vid havet, och så kommer deras vänner och bor hos dem. De behöver inte jobba, men bjuder storslaget. Vad trevligt det verkar.

Så då börjar jag drömma om att man skulle ha en sån tillvaro. Eller tänk om man hade ett pensionat vid havet där konceptet var olika temaveckor med 20-tal, 30-tal, 40-tal, 50-tal… Rummen kunde vara inredda i de olika stilarna. Och så lagar man tidstypisk mat och har musik från det aktuella decenniet. Visst skulle det vara ett lyckat koncept? Man kunde vara några kompisar som drev pensionatet tillsammans.

Fast så tänker mitt förnuftiga jag att jag skulle inte vilja bo året runt i nån liten håla, och det skulle inte vara kul på heltid och en massa sånt. Jag får satsa på att bli snorrik och ha råd med ett grandiost sommarställe i skärgården, och råd att vara ledig från maj till september, och så skulle alla vänner komma och hälsa på och hänga där ett tag i omgångar. Mmm, det är ju troligt att det kommer att hända. Men visst vore det grymt trevligt att komma och hälsa på och dricka te och äta bakelser, och vara iklädd 20-talskläder?

12 år

Igår var det 12 år sedan jag och Bo blev ett par. Det är länge.

Flytt pågick

Bloggen har bytt webbhotell och under tiden var kommentarsfunktionen avstängd.

Student igen

Idag har jag anmält mig till en A-kurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Kalmar. Jag har tänkt ett tag att jag borde skaffa mig formell utbildning inom kommunikation, för även om jag är kulturvetare har jag aldrig läst just kommunikationsvetenskap på universitetet. Och även om jag fick chansen att jobba på kommunikationsavdelningen, och det finns andra sätt att ta sig fram i yrkeslivet än med formell utbildning, så tror jag mycket på utbildning som viktig kompetens. Det finns ju en anledning till att det finns olika utbildningar. Om jag ska gå vidare till jobb någon annanstans så småningom är jag mer sugen på kommunikationsområdet än som arkivarie som jag är utbildad till, och då tror jag att jag behöver den formella utbildningen också.

Den här utbildningen har Lydia redan gått, och ska gå fortsättningskursen i höst, och hon är rätt nöjd. Grejen med att välja just den i Kalmar är att den är halvtid och på distans, helt över nätet. Inga helger som man måst åka dit eller så. Så det passar mig. Och det verkade finnas platser kvar enligt hemsidan, så nu har jag anmält mig. Det blir alltså heltidsjobb och halvtidsstudier för min del. Hoppas att jag verkligen får en plats nu.

Och tack Åsa, för att du gav mig chans att byta inriktning.

Svar på designmysteriet

När jag kom till jobbet hade jag fått svar från Iittala om varför Kartioglasens form hade ändrats, som jag har bloggat om tidigare.

Så här står det om glasen på hemsidan:

Constant simplicity. Creating the perfect glass starts with the hand that has to hold it, and with questions about what that hand would prefer to hold.

Attempts have been made to copy Franck by applying his rational geometry to new designs. These attempts have failed, because they haven’t taken into account the living spirit and wisdom that are required, to give thought to simple things. Complex is rarely wise, yet it takes bravery and spirit to be simple.

Jag mejlade alltså Iittala och frågade varför formen var ändrad, och varför det inte fanns information om detta, varken på hemsidan eller på glasens förpackningar i butik. Detta svar fick jag:

Dear Kerstin,

Thank you for your message.
We have changed Kartio glass because we wanted to honor Kaj Francks original design which is more like this new one. We want to honor the heritage of our products. The company informed about the change in the Internet and also through our representatives. We also sold the old design one year after the decision in our factory stores. We apologize if you missed that information!

I will forward your message forward to our product development department which is responsible for these kind of changes.

Ystävällisin terveisin/Best regards

Anu Iso-Kokkila-Vähänen
Iittala Group

Det var ju intressant att de äldre glasen inte alls var samma form som Kaj Franck formgav, för det är verkligen stor skillnad, och att de ändrat formen så att de mera ska överensstämma med den ursprungliga formen. Men jag förstår fortfarande inte varför de hade ändrat den ursprungliga formen från början. Det känns absurt med tanke på att de presenterar Francks form på glasen som så fulländad att de inte går att göra bättre.

Morgon i köket

Nu har jag och Viggo lyssnat på första avsnittet av sommarlovsföljetongen Tintin och det hemliga vapnet i P1. Viggo gillar ju Tintin, och jag hoppas att han ska bli lika inbiten lyssnare på sommarlovsföljetongerna som jag är. Ni kan även lyssna på webben, där avsnitten ligger kvar i 30 dagar, så det finns flera följetonger att lyssna på.

Jag är hemma med barnen idag, för dagis är stängt för planeringsdag. Skönt med en extra dag hemma.

Väntan

Det är ett och annat tekniskt problem nu. Vi har problem med elen här hemma. En elektriker var här i veckan och ska komma tillbaka inom ett par veckor och byta ut proppskåpet från 1962 till två nya elcentraler. Tills vidare måste vi vara mycket sparsamma med att ha lampor tända och använda apparater som drar ström via de vanliga vägguttagen. Vi kan till exempel inte dammsuga på övervåningen. Som tur är går de viktigaste hushållsmaskinerna, som tvättmaskin, diskmaskin, spis och kyl och frys, inte på samma fas, så de kan användas. Men när vi använder mikron till att värma välling svajar elen liksom, om ni förstår hur jag menar. Tur att det är sommar och så många timmar ljust.

Bloggen är det också problem med, som Bo har skrivit om. Jävla klåpar-surftown. De bara sa upp och stängde ner, och de skickar ohyfsade mejl med dåligt språk. Oseriöst. Nu har vi kontaktat annat webbhotell, så snart flyttar vi över kokk.se dit.

Igår var det otroligt varmt. På eftermiddagen tog vi en cykeltur och tittade på Lisas och Gunnars kolonilott, och på kvällen var Lisa och Elias här och åt middag.

Nu har jag också registrerat mig på facebook. Verkar som att alla i nykterhetsrörelsen har gjort det senaste veckan, efter att Anton tipsade om det. Men jag hittar inte så mycket bekanta utanför nykterhetsrörelsen där. Det är likadant som med bloggandet. Det är mest kompisar från nykterhetsrörelsen som bloggar, men inte mina andra vänner.

Info från webmaster

Webbhotellet hävdar att deras databasservrar inte tål inte belastningen och de gjorde något oanonserat ingrepp i förmiddags som medförde att bloggen har legat nere och dessutom har kontot har blivit uppsagt . Jag har återställt detta nu och ser om bloggen får ligga ute här tills vi har flyttat den till ett vettigt webbhotell.

Mera om cykling

Viggo har ju lärt sig cykla själv på tvåhjuling för ett par veckor sedan, och nu när dagis började skulle han cykla på sin cykel till och från dagis. Han hade dock fått för sig att han inte kunde bromsa och stanna, och protesterade mot att cykla så jag fick ta cykeln i cykelkärran. Det går ju inte att hålla på så, så jag köpte en fin ringklocka som jag visade honom och sa att han skulle få om han cyklade från dagis när jag hämtade idag. Och klart att killen kunde cykla hela vägen hem. Han var väldigt angelägen, kan man säga. Så ikväll monterades den turkosa ringklockan med prickar i olika färger på cykeln. Jag tror att jag måste skaffa en till min egen cykel också.

Syskon som cyklar

Igår när jag lämnade barnen på dagis satte de genast igång att cykla tillsammans, eller Viggo skjutsade Klara. De var så glada och fina så jag måste ta fram kameran.

Trött syster

I söndags hade vi släktträff i Öregrund med mammas syskon och nedstigande led. Min mormor Anna Brita Dahl skulle ha fyllt 100 år den dagen om hon hade levt. Vi var 34 personer, och det var fullt upp med köksarbete, så jag hann inte fotografera så mycket. Istället för en massa vimmelbilder på släktingar och mat får ni se en bild på min trötta syster, som kom direkt från intensivt jobb, och drog sig tillbaka på en säng och läste Aftonbladet.

Om ni är väldigt intresserade ev festen kan ni läsa mer om den på min pappas blogg och på min kusins blogg.

Båtutflykt i Öregrund

Jag fortsätter att blogga ikapp.

I lördags var jag, Bo, barnen och min mamma ute med hennes båt till en ö och badade. Viggo har åkt i hennes båt tidigare somrar, men för Klara var det båtpremiär. Hon hade inte sovit middag, så på ditvägen var hon jättetrött och somnade vaggad av vågorna. Men hon gillade att åka båt, och på ön var det inget fel på energin.

Maten behöver ju inte bli trist för att semestern är över

Semestern är slut, och jag jobbar sedan i måndags. Det kändes väldigt trist att semestern var slut. Jag skulle gärna ha så där lång semester att det blir sommarlovskänsla. Kanske från midsommar till mitten av augusti. Men man kommer snabbt in i vardagslunken med pendlande, jobb och dagishämtningar.

När semestern började var jag och Bo dödligt trötta på den Viggoanpassade vardagsmaten. Klara äter allt möjligt, som oliver och fetaost, men Viggo är rätt begränsad. Under semestern har vi struntat i det, och lagat rätt mycket mat som vi gillar och prövat nya rätter. Idag efter dagis var jag ute i trädgården och skördade potatis, sockerärtor, bondbönor, rödbetor och lök, och gjorde ett fat med rostade grönsaker av det med fetaost och oliver.

Den rätten gjorde jag även förra veckan innan vi åkte ut på landet, när Ullie var på besök. Jag hade tänkt blogga om det då, men så fick vi problem med datorerna nere i källaren, ett fel som var relaterat till problem med elen, så då kom jag inte åt de bilderna. Så nu får ni se bilder från den middagen, som även bestod av marockansk bulgur med mycket god kryddning och tomatsallad. Alla recept är från DN, men jag har inte tagit exakt samma grönsaker som i receptet på de rostade grönsakerna.

Viggo lånade kameran och tog ett gäng bilder. Kul att se saker ur hans perspektiv.

Kvällspromenad

Igår kväll tog jag med barnen på en sen kvällspromenad till Tallparken för att titta på grodor vid bäcken, undersöka fästningen, som vi kallar den, och titta på en alldeles röd solnedgång. Solen var enormt stor och alldeles röd. Tyvärr är bilderna inte rättvisande. Och Klara fick fler myggbett förstås. Hon blir svullen vid varje bett, men vad ska man göra? Hon kan ju inte få utegångsförbud.

Gummi-Tarzan

Viggo och morfar har läst Gummi-Tarzan ett par dagar, men nu har de läst ut boken. Viggo tyckte att den var fantastiskt kul.

I Öregrund

I tisdags kväll skjutsade Bo ut mig och barnen till Öregrund. Han jobbar den här veckan, så vi andra är här hos mina föräldrar. Igår och i förrgår har vi badat, men idag är det regnigt och grått. Men det är helt ok med en regndag. Barnen tycker att det är kul att springa omkring i trädgården ändå, och det är inte trångt inomhus heller nuförtiden. När jag var liten var det två små stugor och utedass, men några år efter att jag hade flyttat hemifrån lät mina föräldrar bygga ihop stugorna och dra in varmvatten med dusch och toalett.

Igår var jag till vårdcentralen med Klara, för hennes ena öga var helt igensvullet. Doktorn sa att det helt säkert var ett insektsbett, kanske vanligt myggbett, eftersom ögat inte var fult om man öppnade och tittade. Det börjar bli bättre nu, Klara kan se litet grand genom ögat igen, och om ett par dagar är svullnaden säkert helt borta. Troligen kommer det att bli kvar ett blåmärke i ett par veckor.

Så här såg Klara ut innan vi gick till doktorn igår eftermiddags.

Och igår kväll.

Och idag.

Efter läkarbesöket var vi till Tallparken och badade och byggde det här sandslottet. Man måste alltid skynda sig att bygga innan Klara kommer och tar sönder det. Det tycker hon är kul. Här klampar hon in på borggården som en jätte.

Viggo hjälpte min mamma att flytta runt vattenspridaren till olika ställen i trädgården, och sedan sprang han i vattnet.

I mammas växthus växer bland annat paprika, chilifrukt, vindruvor och fikon.