Old friends

En av de bästa grejerna med jul och nyår är att en del gamla kompisar i förskingringen kommer hem till Uppsala för att hälsa på. Elisabeth har redan flyttat tillbaka till stan för ett par år sedan, och hon bodde bara i Vallentuna under några år, men Teresa har bott många år i Paris nu. Igår satt vi och fikade på Storken. Just Storken fanns inte när vi gick i gymnasiet, men annars var en av våra favoritsysselsättningar att fika på kaféer eller hemma hos varann.

Elisabeth

Teresa

Nej, det var fel

Nu har jag öppnat den förseglade julklappsgissningen. Anton och Lydia trodde att jag skulle få boken Designprinsen Sigvard Bernadotte av Tove Gyllenstierna, och det var en bra gissning. Jag fick den dock inte, och den fanns inte ens på min önskelista, även om den hade kunnat göra det om jag hade hunnit tänka ordentligt. Jag har i och för sig redan minst en bok enbart om Sigvard Bernadotte, och flera översiktsverk om 50- och 60-talsformgivning där han finns representerad. Och förstås en massa prylar här hemma som han har formgivit.

One More Drifter in the Snow

Mathias skrev om julskivor tidigare, och vi diskuterade bra och dåliga. Jag fick en riktigt bra i julklapp. Aimee Mann har spelat in en med en massa kända jullåtar, men även en låt som hon skrivit själv. Rekommenderas!

Julklappsgissning

Några veckor före jul hade mina kollegor Anton och Lydia sett något som de var bombsäkra på att jag skulle få i julklapp. En typisk kerstingrej. De skrev en lapp som de förseglade noga med tejp där de skrev vad de gissade på. Den har stått under min datorskärm hela december, och jag tog hem den före jul. Nu undrar jag om jag ska öppna den nu, eller vänta tills vi ses efter trettonhelgen på jobbet? Vad säger ni Lydia och Anton?

Pepparkaksrester

Vi hade en bit pepparkaksdeg kvar i kylen, som Viggo och jag bakade slut på i eftermiddags när jag hade piggat på mig litet med panodil.

Min mamma har en speciell pepparkaksform som jag aldrig har sett någon annanstans. Jag har gjort en kopia av den. Jättefina kattor!

Däckad

Jag är jättesnorig och har ont i kroppen. I förmiddags låg jag i soffan och halvsov med klängande barn överallt.

Ledig

Igår åt vi upp sista julmaten, och idag blev det väldigt långt ifrån julmat. McDonald’s till lunch och indiskt till middag. Julmat är gott, men när man har ätit den några dagar längtar man efter annat. På förmiddagen tog vi en tur till IKEA och köpte hyllförvaring till arbetsrummet och en ny skrivbordsstol till Bo. På eftermiddagen var jag och simmade med Elisabeth. Jätteskönt att simma igen. Jag har inte simmat på flera veckor för att jag inte har hunnit. Och så trevligt att träffa Elisabeth. Jag behöver verkligen vara ledig, göra roliga saker och träffa kompisar. Jag har övat de senaste kvällarna på att titta på film tillsammans med Bo utan att göra något annat. Inte jobba litet på datorn samtidigt eller städa undan leksaker eller gå och hänga upp tvätt, utan bra titta på film. Just nu har jag blivit litet snorig. Hoppas det inte blir mer än så. Jag vill vara frisk och få ut något av ledigheten. Jag hade tänkt jobba en del hemifrån på kvällarna under de här två veckorna för att komma ikapp, men jag tror faktiskt inte att jag orkar det. Jag måste vara ledig ordentligt så jag får ny kraft. Jag vill titta på nån välgjord engelsk deckarserie som utspelar sig under 1900-talets första hälft. Brukar de inte sända sånt kring jul och nyår?

Nötberg och bockar

Jag upptäckte för sent den 23:e att vi inte hade nötkärnor så det räckte till att baka nötkakor, som är ett måste på julafton. Bo åkte visserligen och köpte det på kvällen, men jag hann inte baka. Så när Bo tog en promenad med Klara efter lunch på julafton passade jag och Viggo på att baka nötkakor som blev klara till Kalle Anka. Viggo tyckte att det var väldigt kul att mala med mandelkvarnen, och att högarna av malda hasselnötter såg ut som bergsformationer. Mandelkvarn måste man faktiskt ha om man ska mala nötter och mandlar. Det blir inte bra i matberedare, inte tillräckligt finmalet. Och vår röda Pia i gjutjärn är ju så snygg. Viggo petar litet i nötberget. Kakorna blev så där sega och goda.

Sen ville Viggo fotografera när jag höll på med bakningen. Det blev litet allt möjligt som han tyckte var intressant.

Sjukdomen som kom av sig

Viggo hade ju så tokont i ena kinden i morse i några timmar, och vi fick en tid på husläkarakuten 10.40. När det var dags att åka hade inte Viggo ont längre, men Bo och Viggo åkte iväg ändå. Jag hade kollat jättenoga i telefonen med sjukvårdarådgivningen som gav mig tiden att det var husläkarakuten på Kungsgärdet hon menade, och skrivit ned det på en lapp. Jag frågade särskilt om det var barnakuten på Akademiska, men det var det inte. Det mystiska var att när Bo och Viggo kom dit var det stängt, men det stod husläkarakuten på dörren, så det var rätt i alla fall. Det finns bara e husläkarakut i Uppsala. Jag försökte ringa dit, men det var ju telefonsvarare eftersom det uppenbarligen var stängt. Jag fösökte ringa sjukvårdsrådgivningen, men de sa bara att det var många som ringde just nu, och att man skulle pröva senare. Det gjorde jag flera gånger, men jag kom aldrig fram. Till slut gav jag upp, för Viggo mådde ju bra igen. Undrar just var det satt en läkare och väntade.

För övrigt passade Klara på att äta litet julgranskula av glas medan jag försökte ringa och reda ut allt. Hon blödde litet på läppen, men det var inte så farligt.

Julkalas på Idrottsgatan

På julaftonen var det alltså bara vi här hemma. Det tycker vi är jätteskönt. Bos föräldrar kommer till Uppsala över trettonhelgen när Bo fyller år, och igår var det julkalas hos mina föräldrar. Vi var tio vuxna och fem barn: mamma, pappa, jag, Bo, Viggo, Klara, min syster Anna, hennes döttrar Sara, Amanda och Ella, min bror Matti och hans sambo Karin, min farbror Stor-Matti (kallas han i förhållande till Lill-Matti), Annas pappa Bengt och hans fru Inger.

Viggo fick tre spel som vi provspelade: ett fia med knuff där spelpjäserna är Nalle Puh och där tärningen är inkapslad i en plastbubbla som man trycker på så att den hoppar till, ett Smarta skator och ett Pinguspel.

Bo, Klara, Matti, Viggo, Karin

Matti, Karin, Klara, Viggo

Klara och min pappa

Inger och Bengt

Ella och Inger

Bo och Sara

Anna, som har lunginflamation, och Inger

Amanda älskar hallon

Pappa, mamma, Klara

Mattisarna och Karin

En tradition på julkalasen är att någon somnar, och att fotografera det. Ofta är det min pappa som somnar. Han hävdade dock att han inte alls somnade.

Julgranens inverkan på sömnvägran

Kvällen före julafton när barnen hade somnat pyntade jag granen och lyssnade på Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin i P1. Jag hade precis börjat slå in julklapparna när Klara vaknade strax före midnatt. Hon kom uttassande i vardagsrummet och var alldeles hänförd av julgranen. Något mer fantastiskt vackert och fascinerande hade hon nog aldrig sett. Hon ville absolut inte lägga sig och sova igen. Det hjälpte inte med välling eller någonting, så hon fick vara uppe ett par timmar medan jag fortsatte med julstöket och lyssnade på radio. Till slut gick det i alla fall.

Julaftonskvällen var det stört omöjligt att få henne att somna, för då fanns det ju så många roliga julkappar att leka med. Klara ville ju gräva med sin nya snöskovel inomhus och annat spännande.

Vem bestämmer vad som är rätt att ha i julgranen? Viggo tyckte i alla fall att Pettson skulle vara där.

Här är Klara i sin nya klänning som hon fick i julklapp.

Klart att nån skulle bli sjuk

Vi har haft en bra julafton och juldag, men i morse vaknade Viggo och hade jätteont i kinden. Ingen feber och inga andra symptom. Påssjuka lär det ju inte vara, för det blir alla barn vaccinerade mot när de är 15 månader. Han hade verkligen jätteont, men nu när han har varit vaken och uppe några timmar, och dessutom fått panodil på sjukvårdsrådgivningens inrådan är det mycket bättre. Han har tittat på Tintin-film och nu leker han med nya Pinguspelet. Vi har en tid på husläkarakuten 10.40, så Bo ska åka dit med Viggo då. Sjukvårdsrådgivningen trodde att det kunde vara inflamation i öronspottkörteln.

Julfokus

Egentligen hade jag tänkt vara ledig och hemma med barnen större delen av den här veckan, men det gick ju inte. Alldeles för mycket att hinna klart på jobbet och dessutom vab-dagar förra veckan gjorde att jag fick jobba hela den här veckan. Igår hade vi egentligen ledigt på jobbet, men jag jobbade ändå. Men jag har faktiskt jobbat hemifrån onsdag-fredag, för månadskortet hade gått ut och jag hade inte lust att köpa enkelbiljetter för att åka till kansliet. Det var i alla fall bara sitta vid datorn-jobb. Nu har jag gjort klart flera texter och fått undan en del annat. Skönt.

En del julstök har jag hunnit med på kvällarna också. Till exempel manglat ett berg med lakan och dukar. I torsdags stack jag ner på stan och köpte julklappar innan Bo kom hem från dagis med barnen, men jag var tvungen att göra en till tur igår för att köpa det sista. Igår jobbade Bo också hemifrån, och passade på att åka och handla all julmat så fort Coop Forum öppnade på morgonen. Smart. Då var det inte så tokmycket folk.

Igår kväll fick jag sprängande huvudvärk, och det var med stor ansträngning som jag fick Klara att somna efter att själv ha legat på soffan och låtit huvudvärkstabletten verka. Därför blev det inte så stora julprojekt på kvällen. Jag slog in julklappar framför teven, men det ska ju också göras. Jag tycker dessutom att det ska göras med stor möda och finess. Inget hastverk. Bo passade på att göra helt perfekt knäck.

Idag ska jag göra julskinka, baka en del, koka världens godaste citronkola och städar gör vi gemensamt. Och när barnen somnat ikväll ska jag klä granen och pynta medan jag lyssnar på Dan före dan med Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin i P1 klockan 22.05-01.40. Missa inte denna fantastiska jultradition som sänds för sjuttonde året i rad!

Apropå mediabetonade jultraditioner. När jag var liten sände de alltid filmen Beatrix Potters sagovärld dagen före julafton i SVT. Jag och Matti tittade på det medan mamma och pappa julstökade. Varför har de slutat med det?

Fridens liljor på er!

Gamla IOGT-julkort

Jag har precis fått hem några gamla julkort från IOGT och SGU som jag har köpt på Tradera. Jättefina!

Hur lagom är du?

Blev tipsad av Bo om att göra Världens modernaste lands lagom-test. Jag var 88 procent lagom. Hur lagom är du?

Kommunikationsmöte

Varje tisdagmorgon har vi möte på kommunikationsavdelningen och går igenom våra arbetsuppgifter. Vi turas om att ta med fika, och idag hade jag med lussekatter och saffransskorpor. Åsa hade julklappar åt oss. Jag skriver inte vad det var, för Anton var inte där, och hans klapp är på väg hem till honom. Men paketen var jättefint inslagna (och bra innehåll också).

Här är Åsa:

och Lydia:

Klarapyssel

Klara hade pysslat en ljuslykta av sockerbitar och en nejlikclementin på dagis.

Snöfall

När vi kom ut från dagis i eftermiddags hade det börjat snöa. Massor av stora flinkor var det, och när vi kom hem ville Viggo och Klara skotta fast det nog inte var riktigt så mycket snö ännu.

Go morron!

Jag har köpt en otroligt fin teckning på Tradera. Den är märkt TB.-27. Eventuellt kan den vara gjord av Tor Bjurström, som var en av göteborgskoloristerna och ledare på Valand, men oavsett om den är det eller inte tycker jag otroligt mycket om den. Den var ganska fult inramad, men nu har jag ramat in den med riktigt passepartout och hängt den i sovrummet. Där passar den bra.

Världens minsta saffransbulle och en lusseriddare

Ikväll innan det var dags att natta barn bakade jag en ny sats saffransbröd, för den gamla tog slut igår. Det blev en plåt med vanliga lussekatter, och en med släta bullar. Viggo bakade en miniminibulle.

Här är världens minsta saffransbulle.

Den här bilden har Viggo tagit själv. Det är minibullen och en plastriddare. Meningen var nog att fotografera själva bullen, men jag tyckte det blev rätt kul komposition.