Hemlis

Medan Klara och Bo åker och handlar på Coop Forum äter Viggo och jag Fazer Blå choklad i smyg och fixar med hans dockskåp. Ute regnar det massor, och här har varit magnifika blixtar. Jag blev blöt när jag cyklade hem från stan.

Frid och ro

Nyss lekte barnen orkester spelande på kastruller. Man kan bli galen för mindre. Nu har de övergått till andra lekar. Skönt.

Jag funderar över snygg och funktionell förvaring för hallen, för alla miljoner galonkläder som svämmar över och alla mina skor… Vi har en ganska liten hall. Jag vill måla vitt där också och bygga den perfekta hallinredningen. Och tänk vilken fröjd och glädje det blir för barnen; de kommer alltid, alltid hänga upp alla kläder så fint, så fint. Eller hur?

Tips till Lydia

Jo, Lydia. Om du har några stålars över tycker jag att du ska tjacka de här svarta skorna från By Marlene Birger, med röd platå och klack. De skulle matcha din garderob. Och toppen mot ryggskott. Kanske inte att gå i, men tänk vad glad man blir av dem.

Dagens tekanna: Musselmalet

Självklart måste jag starta serien om tekannor med min egen första, den som jag fick i studentpresent. Det är alltså Musselmalet från Kongelige Dansk, ett porslin med kinesisk förlaga som började tillverkas i Danmark 1775. Den är handmålad med dekor under glasyr.

Jag tycker om formen därför att den inte är klotrund eller som en tillpressad glob, utan litet bulligare upptill och smalare i basen. Det ger ett nättare uttryck. Böjen på pipen är också fin och perfekt att hälla ur. Och den knasiga knoppen i form av en svamp och snigeln på handdtaget. Det trodde ni kanske inte att jag gillade efter allt 50-talsporslin. Snigeln skänker dessutom en funktion. Det är otroligt stadigt och säkert grepp i handtaget, man kan inte halka.

Eftersom det är ett tämligen dyrbart porslin har mina kompisar som serverats te ur den här kannan till vardag och fest ibland varit nervösa när de ska hälla ur den. Men porslin är till för att användas. Vad skänker det för glädje undanställt i ett skåp? Och än har den inte gått sönder. Välkomna hem till mig på te nån gång.

Dagens kopp: Musselmalet

I måndagskväll var vi på middag hos Kjell och Görel på Geijersgatan. Kjell är min mammas kusin. Mina sysslingar Ylva och Åsa var också där. Den mycket trevliga kvällen innehöll förutom god mat och gott samtal i trädgården, husesyn i nyrenoverade huset (mycket bra val av bänkskivor, Virrvarr!) pianospel och lek i lekparken, även kaffe och te ur musselmalet-koppar, vilket föranleder mig att blogga om dem.

Nu drack jag ju te ur en kaffekopp, men de är ändå trevliga att dricka ur. Lagom tjockt gods. Skönt grepp i örat. Och så tänker jag på den finfina danska tv-serien Matador när jag dricker ur koppen. Musselmalet från Kongelige Dansk är ju en dansk klassiker från 1775, och som naturligtvis figurerade i den tv-serien och många andra bra danska tv-serier. Ja, jag är ganska svag för danska tv-serier som utspelar sig under flera decennier av 1900-talet, och det finns några.

Men min personliga relation till Musselmalet är egentligen inte kopparna, utan tekannan. Vad passar därför bättre än att starta en till porslinsserie här på bloggen, nämligen Dagens tekanna. Men herre gud, tänker ni som redan har tänkt att hur många koppar kan hon ha? Dagens tekanna? Det har hon väl ändå inte flera av. Joho då. Klart att jag har. Vänta bara och se.

Dagens kopp: Moster Ruts kinesiska

Hos Gunnel och Ragnar i Sjöändan drack jag naturligtvis ur moster Ruts gamla koppar. De är så där tunna och sköra att man tror att de ska gå sönder vilken minut som helst, och egentligen alldeles för små att dricka te ur. Men ibland kan porslin vara trevligt trots att stil och form går stick i stäv med vad man tycker om annars. Det handlar ju mycket om minnen och personliga relationer, och kanske till och med berättelser och mytbildning.

Lättsam lunch på altanen

Efter all god mat och bakelser och godis i Helsingfors känns det bra att äta lätt och nyttigt. Hummus, falafel, gurka, morötter, paprika, champinjoner, och pitabröd. Jag har fortfarande nattlinne på mig förresten. Men jag har tvättat flera maskiner tvätt och plockat disk på förmiddagen, så ni behöver inte oroa er att jag har det för lättsamt.

Snygg mosaik

Litet glad blev jag i alla fall av att titta på den här fina husgaveln på ett hus i Norberg.

Elsa Anderssons konditori

Vi åkte inte raka vägen hem igår, utan tog en tur genom bergslagen. Man kan tänka att det skulle finnas massor av loppisar längs vägen, men det gjorde det inte. Inte en enda. Hur är det möjligt? Det var i alla fall fint åskväder, men jag hade huvudvärk och sov en del. Och så fikade vi på Elsa Anderssons konditori i Norberg. Jag blev litet besviken faktiskt. De hade otroligt fula skålar i pressglas istället för assietter; vad är det för stil? Men kakan var god.

Bäversafari med snabba snygga 60-talsbåten

Vädret var fantastiskt igår också, och Gunnel och Ragnar tog oss med på en utflykt i snabba, snygga och otroligt coola motorbåten från 60-talet. Vi kollade på bäverbon i kanalen och åkte och badade. Viggo och Klara tyckte att det var jättekul att åka snabbt, och det gjorde jag också. Jag är väldigt svag för coola båtar från 50- och 60-talet. När jag var liten hade Gunnel och Ragnar en otroligt fin stor träbåt från 60-talet.

Kväll vid Sjöändan

När de andra hade åkt hem på lördagskvällen stannade vi kvar och sov över i lillstugan. Viggo och Klara fick sova skavfötters, och Viggo hittade på en saga om Bu och Bä som gick på en myrstig genom skogen och kom till Sjöändan och åkte på badutflykt med båten.

Sjöändan

Lördagens släktträff vid Sjöändan, Kristinehamn. Strålande solsken, massa mostrar och morbröder och kusiner och kusinbarn, mat och fika, badutflykt till ön, prat om barndomens olyckor, den ena värre än den andra, politik och annat, precis som det brukar vara. Stugan vid Sjöändan byggdes på 40-talet av mammas moster Rut Axelson, som annars bodde i lägenhet i Kristinehamn och var lärare. När hon dog tog min morbror Ragnar och hans fru Gunnel över stugan.

Torn och te

Morgonbestyr på altanen. Klara och jag bygger torn och dricker te. Det har regnat i natt och är litet svalare.

På väg till Sjöändan

Många av mina vänner är på väg till Summer camp på Ransberg i Värmland. Jag är också på väg till Värmland, men inte till lägret. Vi sitter i bilen på väg till släktträff i Sjöändan utanför Kristinehamn. Barnen tittar på Dumbo. Hoppas att det går fint med kaféet på lägret, Åsa!

Stekt strömming på Salve

Helsingfors dag 3

Sista kvällen gick vi på Salve i Helsingfors västra hamnområde. Till förrätt beställde vi saltgurka med smetana och honung och rågbröd som friterats och doppats i pressad vitlök med vitlökssmetana till. Sedan åt vi stekt strömming med potatismos och smöröga. Klart att jag äter strömmingen hel. Inget tjafs med att rensa. Ryggrad och stjärt slinker ned det också. Så har jag ätit strömming ända sen jag var liten.

Dessert efter det? Skulle inte tro det.

Kvällen avslutade vi med espresso och te i skybaren i Torni. Fint att se vyn även om natten.

Kiasma

Helsingfors dag 3

Otroligt snygg byggnad.

Lakritschoklad

Helsingfors dag 3

Det är inte alltid som det funkar att blanda två goda. Det kan bli äckligt. Men det här funkade. Dock i små mängder.

Karl Fazer Blå

Helsingfors dag 3

Jag tycker om fin mörk choklad, men jag uppskattar också mjölkchoklad. Den bästa är Karl Fazer Blå. Litet fylligare än Marabou. Och litet snyggare.

Lakritistrollens mekka

Helsingfors dag 3

Om man älskar lakritis har man kommit rätt. Det gör jag. Det gäller att bunkra upp. Massa snygga förpackningar också. Dante docerar om lakrits på S-Market (finska Konsum).

Posten bär bud om kommande fester

Helsingfors dag 3

Köp glada frimärken och kort nu.

Allting låter så roligt på svenska skyltar och reklam i Finland. Är det här seriöst eller komiskt med mening? Stofilt så det förslår.