Mera om allglasen från 60-talet

Jag fortsätter att lägga pusselbitar i designmysteriet. Igår på min loppisrunda var jag inne på Qepta, och då stod där några rökfärgade och ett ofärgat glas i vad jag har trott vara Bengt Edenfalks allglas för KF. Frågade ägaren Karin, och det trodde hon också. Jag berättade om mina andra glas från KF och mina funderingar om det var de som var Bengt Edenfals allglas, eller om KF hade flera allglas av den typen. Vi pratade om hur svårt det är med glas, eftersom det inte finns något tryckt på den som på porslin. Det var ju rena turen att jag kom över de där glasen i originalkartong, och fick veta att de hette Lilla Ett glaset och var tillverkade för KF. När jag senare på loppisrundan kom till Två sekel hittade jag ett ofärgat allglas på 5-kronorshyllan i källaren, så då köpte jag det för att jämföra med. Och titta hur lika de är i foten. Kan det i själva verket vara så att det är samma serie, men att de ser litet olika ut i formen ovanför foten beroende på vilka drycker de är tänkta till? Alltså att båda är Bengt Edenfalks allglas för KF, och att serien hette Lilla ETT glaset?

Gamla Konsumaffischer: Cirkelkaffe

Dagens tekanna: MA i Manganiaglasyren från Gefle

Vilken bra start på morgonen när jag får göra mitt frukostte i en MA-kanna med Manganiaglasyr igen. Jag har nämligen en sedan tidigare, men för något år sedan råkade jag tappa locket i diskbänken så att det gick sönder. Vilken bedrövelse eftersom det var min favoritkanna. En favorit för att den är så rymlig och med stor öppning så att man får ner en stor tekula. Praktisk och skön att hålla i och hälla ur. Snygg med sin halvmatta svarta glasyr, som gör den så bra att kombinera med vilka koppar som helst. Den skålade knoppen är jag också väldigt svag för. Och nu har jag lyckats köpa en ny på Tradera, tack vare Benny som tipsade!

MA-kannan är formgiven av Lillemor Mannerheim 1956, och den finns med många olika glasyrer. Själv har jag den dessutom i Rubin och Peru. De här kannorna är dock något mindre än Mangania. Ni kan se en bild med storleksskillnaden där jag skriver om Rubin.

Designdetektiven har löst en till gåta

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt, men bra ändå. I somras hittade jag några allglas från 60-talet på Vaksala torg, men visste inte tillverkare säkert. Så plötsligt dök de här glasen i originalkartong upp på Tradera, och jag såg ju direkt att det var samma glas. Därför kollade jag inte ordentligt där det stod i objektbeskrivningen om mått, och det visade sig att det här var modell mindre, för likör och snaps antar jag. Och det har ju jag ingen nytta av eftersom jag är nykterist. Men vad då, man kan ju göra fina blomsterarrangemang i dem, eller hur?

Dessutom var de värda att köpa ändå, på grund av förpackningen. Nu vet jag att glasen är gjorda på Johansfors för KF. Lilla ETT glaset heter det. På asken står det Ett glas för de flesta drycker.

Men litet förvirrad är jag ändå. Då i somras lyckades jag uppenbarligen kolla upp hur Bengt Edenfalks allglas för KF såg ut och konstatera att det inte var dem som jag köpt, men nu lyckas jag inte googla fram bilder på dem. Samtidigt känns det ju konstigt att KF skulle ha tagit fram två olika allglas. Kan det här vara Bengt Edenfalks allglas trots allt? Hittar ingen uppgift om att han gjort något som tillverkats på Johansfors.

Klara orkade inte vänta längre, så ikväll fixade vi pumpan

Gamla Konsumaffischer: de goda resursernas mjöl

Gamla Konsumaffischer: Gör pengarna dryga

På antik- och kuriosamässan i Kista fanns en utställning med gamla Konsumaffischer. Jag har sparat litet på de här inläggen, men nu tänkte jag ha en serie med Konsumreklam. Vi börjar med några tydligt ideologiska, även om det ideologiska budskapet oftast finns med även i reklamen för mat och andra produkter.

Grönt Upsala-Ekeby-fat av Vicke Lindstrand

Det här fina Upsala-Ekeby-fatet av Vicke Lindstrand från 1951 hittade jag på stora loppisen i Mellösa. Så härlig grön glasyr. Vet inte om serien har något namn, men en vas ur samma serie finns med i Karin Söderlinds Uppsala-Ekeby-bok, och där hittade jag uppgifterna om årtal och att det var Lindstrand.

Starkt barndomsminne: blomman på Cirkelteburken

Och på tepåsarna förstås. Det var olika färger beroende på tesort. Tyckte alltid att den var så fin. Så snäll och vänlig på något sätt.

Pelle Svanslös-pussel i serieversionen från 60-talet

Roligt att hitta det här pusslet på Myrorna igår när jag var där med Klara. Det finns flera olika illustratörer som har tecknat Pelle Svanslös. Lucie Lundberg i de ursprungliga kapitelböckerna, Lisbeth Holmberg-Thor i bilderböckerna, Einar Norelius och Börje Nilsson i olika tecknade serier, Ferruccio Rossetti i en tecknad tv-serie från 1964-1965, Stig Lasseby och Jan Gissberg i de tecknade långfilmerna från 1981 och 1984. Det här är Börje Olsson. Han tecknade serien som gick i Året Runt och som egen serietidning 1965-1972. Jag minns att vi hade serietidningen, så jag känner väldigt väl igen den här Pelle Svanslös-versionen.

Händelser kring ett torg

Så kallas fontänen på Vaksala torg som Klara tycker så mycket om. Och visst är den fin? Det finns så mycket att titta på. Skulptören heter Axel Wallenberg. Den är en gåva till Uppsala stad av Anders och Lisa Diös, på ett ställe finns inskriptionen Till Tycho Hedén och snett under Frihet, jemlikhet (sic), broderskap.

Med Klara som sällskap

Idag fick jag sällskap av Klara ner på stan, så då tog vi bussen. En sväng på Vaksala torg. Bara halvfullt med loppis på torget nu när det börjar bli så kallt. Köpte inget där. Klara ville som vanligt kolla noga på fina fontänen Händelser kring ett torg. Hon älskar den. Det kommer ett särskilt inlägg om den. Så gick vi ett nödvändigt ärende och sedan ville Klara gå och äta glass på Landings. Själv valde jag mockabakelse så klart. Sist en sväng in på Myrorna på Kungsängsgatan på väg till bussen, och där hittade jag ett fint pussel som kommer i särskilt inlägg. Mer behövs inte för att Klara ska tycka att det är toppen. Inte för mig heller.

En kopp te för Helmer Ringström

Läste på Femtiotalsjakten att Helmer Ringström har dött. Ännu en fantastisk formgivare som gått ur tiden. Tar fram en av mina tekoppar med Helmer Ringström-dekor, fina Gavott, och dricker ur medan jag lägger pussel.

Dagens tekanna: De mjuka formernas servis med Grå ränder

Vet ni vad jag fick bara så där, när jag var nere hos min kompis Helena i Höör för två veckor sedan? Jo, en Grå ränder-tekanna! Den stod undanställd i ett skåp, och jag sa entusiastiskt att ”Har du en Grå ränder? Den måste vi använda i helgen!”, och då sa Helena att jag kunde få den för att hon ändå aldrig använde den. Så nu har jag både en tekanna och en tekopp.

Wilhelm Kåge formgav De mjuka formernas servis (WB) för Gustavsberg 1938. Den tillverkades med många dekorer, men Grå ränder blev storsäljaren och var i produktion 1945-1969.

Kannan är faktiskt fantastiskt funktionell och behaglig att hålla i och hälla ur. Den har en liten skåra längst ut, som gör att den inte droppar det minsta när man häller ur den. Stor öppning som gör den lätt att diska ur är också bra. Och visst gör den skäl för benämningen de mjuka formernas servis med sin klotrunda form.

Vem vill inte ha ett ALGA-pussel med motivet Utsikt från mitt arbetsrum

Det här pusslet hittade jag på jättestora loppisen i Mellösa förra helgen. Bara asken i sig var ju så fin, och så gillar jag den litet torra rubriken Utsikt från mitt arbetsrum. Ingen aning om hur det ser ut, men om 300 bitar vet jag förhoppningsvis!

Ett par radiotips

Jag är ju en inbiten P1-lyssnare, präglad sedan barnsben, men när jag sitter på jobbet och jobbar lyssnar jag mest på mina Spotifylistor. På fredagar när jag sitter hemma och jobbar blir det dock mycket P1. Lyssnar oftast på Stil, som alltid är lika intressant. Idag om Sarah Bernhardt – den första och största odödliga superstjärnan. När de pratade om hur biskvierna med hennes namn kom till, funderade jag på vad jag skulle vara för kaka. Vad fint det vore att få ett bakverk uppkallat efter sig!

Och sedan var det Barnen: Befria pojken! som handlade om manlighet och könsroller. Det var en så fantastiskt bra och fin pojke som intervjuades. Bland annat sa han ”Jag tycker att det synd om killarna, det är ju inte jämlikt. Vi förlorar på vår kreativitet.”.

Uppsala idag

Det har visst snöat en del i Stockholm och så där. Tur att inte jag var där. Så här såg det ut i Uppsala idag. Älskar mina jobba hemma-fredagar. Älskar Uppsala.

Helg i Mellösa

Jag har varit urdålig på att blogga på sista tiden, jag vet. Men förra helgen var jag bortrest med gymnasiekompisarna, sedan var jag nästan hela förra veckan på konferens i Malmö och nu i helgen med kompisar i Mellösa i Sörmland. Vi hälsade på min gamla kompis Erik som bodde i min studentkorridor på Arken, och Fredrik och Linus, och så var Magnus, Maria, Helmer och Arvid med också. Strålande solsken, en jättestor loppis där jag fyndade, filmkväll med stor bioduk och riktiga biofåtöljer hemma hos Erik, som bor i ett gammalt missionshus, och så svamputflykt i harpsundsskogarna i söndags. Det blev massor av trattisar som ligger på tork nu. Och i Mellösa finns en gammal varuautomat. Bara en sån sak!

Min andra Bay-vas

Inte har jag för avsikt att samla på tusen tyska vaser, men den här nätta och samtidigt trinda vasen kunde jag inte motstå på Erikshjälpen i Höör i lördags. Jo, för jag såg naturligtvis till att det blev en liten loppisrunda, trots att jag var bortrest. Den har en trasig etikett som det står Bay på, och under står 55. Det lustiga är att den är väldigt lik min andra Bay-vas i dekoren, men på de vita partierna är det marmorerat på den här. Dessutom är det en guldrand upptill. Är väl inte så förtjust i marmoreringen och guldranden, men tycker att det är roligt att den liknar den andra och den bulliga formen är underbar.

På väg att slå ut

Tur att det finns rosor som blommar sent också, så att oktober blir mindre grå och trist. Den här skönheten knoppas i min trädgård just nu.

Nu packar jag och laddar för en helg hos Helena nere i Höör. Hon är en av mina äldsta vänner. Vi har känt varandra sedan vi var sju år och gått i samma klass i tolv år. Hennes föräldrar bo fortfarande kvar här i Bärby Hage, bara några kvarter ifrån mig. Det är vårt gamla kompisgäng från gymnasiet som ska träffas hos henne. Längtar!