Namnsdagsflicka

Jo, vi är hemma nu. Kör nån maskin tvätt, packar upp och vattnar och sånt. VARMT är det här, så vi tänkte dra till Öregrund snart och stanna över natten, och imorgon åker vi hem igen med barnen. På vägen ut blir det litet loppisar och när jag kommer ut vill jag bada!

Så, ni får alltså tåla er litet med att läsa om Helsingfors. Men det kommer massor av bilder och livfulla beskrivningar av matupplevelser, bakelseupplevelser, shopping, form och arkitektur.

Förresten är det min namnsdag idag.

Kort helsingforsrapport

Strax ska vi möta Dante och Magda i lobbyn och ge oss av på loppis i saluhallen, men här kommer en kort rapport. Vi bor på Sokos Hotel Presidentti, och hotellet är helt ok. Litet för luftkonditionerat kallt förstås. Vi har varit här sedan igår förmiddags, och vädret har varit fint. Lätt duggregn en liten stund igår på förmiddagen. Helsingfors är fantastiskt vackert. Så många fina jugendhus och funkishus! Jag ska blogga mer om det och lägga up bilder sen. Litet bekymrad är jag över hur vi ska hinna gå på alla fantastiska restauranger och kaféer, för det finns så många som vi vill besöka. Men vi går mycket för att orka äta mycket! Bo är mycket nöjd med att kunna titta på otextade ryskspråkiga kanaler och finska kanaler, men vi har inte så mycket nytta av hans kunskaper i finska. Han är en fegis som inte vågar prata. Magda har nog sagt mer på finska, och hon kan ingen finska.

Gissa skorna

Snart får vi gå ombord på planet. Under tiden fotograferar jag våra skor. Ok. Gissa nurå. Dante, magda, Bo, jag.

Sommarnatt

Vet ni vilken skön sommarnatt det är ute? Det vet jag, för jag har varit ute på altanen och tittat på mörkret. Fast jag tycker att det är ganska vemodigt att nätterna inte är lika ljusa längre. Det mörknar tidigare och tidigare.

Idag har vi varit en sväng på outleten i Barkarby och till Vällingby. Ny resväska är införskaffad bland annat. Den har jag också packat nu ikväll. Dessförinnan har jag planterat växter i trädgården och vi har varit på bio och sett Mamma Mia.

Tvestjärtarna har invaderat trädgården och tar sig även in i huset.

Nu ska jag sova. Tidig morgon imorgon.

Sov gott.

Klara och morfar läser Pippi

När vi till slut skulle åka hem till Uppsala och lämna kvar barnen för en vecka höll min pappa på att läsa Pippi för Klara, så hon var mest intresserad av det. Viggo däremot skulle kramas en gång för varje dag vi är borta och vinka vid grinden. De kommer att ha det toppen med mormor och morfar i Öregrund. Det vet jag, för jag har varit där hela somrarna när jag var barn.

Klart att vi grillade

I Öregrund är det grillat till middag för det mesta. Mamma grillade revbensspjäll och vi år jordgubbar och hallon till efterrätt.

Bara vara

I Öregrund kan man bara vara. Det är skönt.

På kondis

Är inte kondis ett underbart ord? Alltså kondis som i konditori. När jag var liten fanns Lundeborgs konditori i Öregrund, alldeles bredvid kyrkan. Det var så fantastiskt fint på alla sätt. Underbart bröd, bullar och bakelser. Karlsbadergifflarna och mockabakelserna. Billigt var det också, säger mamma och pappa. Vi gick dit ofta och fikade på gården på baksidan. Jag minns grova gruset, de vitmålade gjutjärnsmöblerna och fontänen. Dricka saft ur höga glas med två smala sugrör. Det ska vara smala sugrör.

Och den otroligt fina funkisinredningen som skulle ha platsat i vilken översikt som helst om konditorier värda ett besök. Nu är det inte Lundeborgs längre sedan många år, och inredningen är nån konstig blandning av några få funkisdetaljer, återskapat sekelskifte och sånt som folk diffust tycker ser gammaldags ut. Jag tycker inte om sånt, speciellt inte lasyrmålade bröstpaneler i ingen stil alls. Trist, trist. Men de fina funkissofforna med galonklädsel fanns kvar i alla fall. I dem har jag suttit kalla dagar och blivit serverad varm choklad ur kanna.

Vi satt ute och fikade. Gruset och gjutjärnsmöblerna fanns kvar, men inte fontänen. Och fikabrödet var gott, om än inte som på Lundeborgs tid.

På promenad i Öregrund

Vi tog en sväng med mamma och pappa. Viggo och Klara åkte sparkcykel. Öregrund är verkligen sömning småstad.

I trädgårdens dolda vrår

Öregrundssommar

Detaljer

Skönt att skrota omkring i huset när det regnade en stund och dricka te och se att allting är som vanligt. Skönt att ligga på sängen och titta på när pappa diskar och barnen leker på köksgolvet. Och Matti hade varit ute häromveckan och målat fönstren så fint. Kan inte han komma till oss och måla också?

Våfflor i ett kök i Öregrund

Det var så många bilder att fixa till, så jag orkade inte göra klart och blogga mera om Öregrundsdagen igår. Men här kommer det!

När vi kom ut gjorde mamma våfflor till lunch. Gott gott, men jag måste säga att våfflor blir aldrig så fina som i gjutjärnet. Elektriskt är inte lika bra och snyggt helt enkelt. Och fem hjärtan ska det vara egentligen. Mycket finare.

Knappologi

Jag måste bekänna en sak. Jag är väldigt svag för knappar.

Redan som liten älskade jag att titta på knapparna som låg i rören i sybehörsaffären på Torbjörns torg, eller att sortera mammas knappsamling bland sygrejerna hemma. Man kan sortera dem efter färg eller storlek eller kanske efter hur många hål de har… Ja, jag är väl en knappolog. Nuförtiden har jag mina knappar sorterade efter färg i olika små askar. Det är mest rationellt.

När jag hittade de här på en gårdsloppis var jag tvungen att slå till. Jag vet inte vad jag ska ha dem till, men fina är de fastsydda på sina kartor av kartong. Men jag har vissa idéer.

Loppisletande i regnskurar

Det blev flera avstickare och stopp på vägen för att besöka loppisar på vägen ut till Öregrund. Som vanligt när man far mellan Alunda och Gimo kom det rejäla regnskurar. Det regnar mycket mer sällan i Öregrund och Uppsala, och det är ju ingen slump om någon trodde det. Öregrund ligger precis vid havet, men Gimo ligger så pass långt in att regnet faller där. Men när man kommer till Uppsala har det redan passerat.

Vad glad jag blev att Viggo och Klara tyckte att det var kalaskul med loppisar, för det tycker ju jag.

De här sakerna köpte vi inte, men jag tittade lystet på dem. Stor leksaksbil i trä från BRIO, specialgjord för NK. Dockservis av Stig Lindberg.

Nej, inte på Kalle Skutt

Morgonens kissolycka – på Kalle Skutt-boken som låg på Klaras golv. Åh, varför kan hon inte sluta kissa på sig, och varför måste hon kissa på den älskade boken? Den låg verkligen mitt i kisspölen. Nu är den grundligt avspolad och ligger på tork på handfatet. Men jag vet faktiskt inte om jag vill läsa i den mer. Sparas måste den, med dedikationen från min pappa 9/2 1973, men jag får leta efter ett nytt exemplar på tradera eller antikvariat att ha att läsa. Det finns så mycket som jag skulle kunna skriva om den här boken, men jag hinner inte nu. Vi ska se till att komma iväg till Öregrund nu, förhoppningsvis med stopp på några loppisar på vägen.

Grymmaste skorna från Hope

Nya skorna från Hope som jag köpte igår när vi svängde förbi outleten i Barkarby på väg till Rinkeby är så underbara. Sjukt snygga. Handgjorda i så mjukt och fint skinn. Riktigt höga men ändå stadiga. På något vis som en korsning mellan 20-tal och detaljer som påminner om sneakers. De skinnklädda knapparna. Jag säger bara knapparna!

Som Piff och Puff på julafton

Ni vet den där filmen med Piff och Puff på julafton, när de gömmer sig i julgranen och när de speglar sig i julgranskulorna. Exakt den effekten blir det med passpolisens kamera. Haha. Jag ser helt uppsvullen ut. Men nu har jag ett giltigt pass i alla fall. Och jag ser inte lika rund ut i ansiktet som jag gör på mitt id-kort, som jag fixade i höstas när jag vägde 20 kg mer. Där ser jag faktiskt ut som jag ÄR en julgranskula. Om jag skulle skärpa mig och ta körkort skulle jag bli av med fula id-kortet.

Det finns alltid en anledning att baka en kaka

Idag blev det en kardemummakaka, för Lisa och Elias har varit här. Jag prioriterade att svänga ihop en kaka i morse, så när de kom cyklande vid tiotiden kom jag precis ur duschen. Elias och Viggo och Klara har lekt i trädgården, vi har ätit lunch och fikat på altanen och Lisa har vilat på soffan.

Nu har de cyklat hem och jag ska cykla till polisen och hämta ut mitt pass.

Morgon i ett kök på Kadettgatan

Dagens kopp: Rosmarin

Givetvis plockades fina teservisen Rosmarin fram hos min syster Anna idag. Den är formgiven av en av mina favoriter, Hertha Bengtson, som också gjorde Blå eld som jag har skåpen fyllda av hemma. Jag skrev även min B-uppsats i konstvetenskap om Hertha Bengtson som keramisk formgivare.

Anna har Rosmarin som teservis i svagt rosa. Flintgodsservisen som tillverkades 1957-1966 finns även i brunt, gult, grått och vitt, såna där litet dimmiga pasteller, och även som kaffe- och matservis med många ugnseldfasta serveringskärl. Fantastiskt fint med den smäckra formen som ändå är praktiskt ugnseldfast.

Kanske är det inte de pastelliga färgerna så mycket som formen som jag tycker om. Reliefmönstret från Blå eld kommer här till nya uttryck, och även på Rosmarin används den för att understryka formen. Och formen, ja, det finns på samma gång både en lätthet och en tyngd i tekannan. Så väl avvägt. Fina, fina knoppen på tekannans lock. Trekantig och underbar, med lätt skålad form som ger bra grepp åt fingrarna. Perfekt tjocklek på godset i kopparna. Det är det jag alltid tjatar om, hur det känns mot läpparna när man för koppen mot munnen. Ett minus dock att de här kopparna är mindre än Blå eld, men acceptabelt ändå.