Slackertillvaro

Ja, det är ju inte så att det är nån slackertillvaro att vara hemma och vabba. Jag tar hand om barnen, tvättar och städar. Viggo har kräkts en gång idag, så än är det inte över. Men sedan åt han bra till lunch. Lyssnar på P1 för litet vuxenstimulans. Och ibland hinner jag sitta vid datorn med Klara klängande på mig. Det är inte direkt så att jag kan koncentrera mig och få något jobb gjort.

Rubriken syftar istället på ett av gårdagskvällens samtalsämnen, nämligen vad man skulle göra om man inte jobbade, utan bara var ledig på dagarna. Maria och Magda tyckte nog inte alls att man skulle vara det. Magda tyckte till och med att det var bra med en massa tråkiga arbetsuppgifter.

Men Dante skulle inte ha något emot att glida omkring i tillvaron och få betalt för det. Så här skulle en typisk dag kunna se ut: Vakna vid halvtio. Äta god frukost och läsa tidningen länge. Sen kan man sortera skivor ett tag, alltid, varje dag. Om det är fint väder kan man gå ut sen. Dra en repa på stan och fika litet, men man kan ju inte äta bakelser varje dag. Sova middag. Sen är nog dagen slut.

Och Magnus har ju också alltid helst velat slippa jobba. Han skulle dricka kaffe och sortera och systematisera grejer, och så skriva bildade kommentarer på folks bloggar.

Själv skulle jag kunna tänka mig att glida omkring och störa folk på deras jobb. En förmiddag hos Dante på Systeam eller på distriktsexpeditionen hos Jenny och Ullie om jag är i Uppsala, och i Stockholm till exempel glida förbi Advokatsamfundet och lura iväg Magnus till Tössebageriet för en White lemon eller Tahiti, eller dra med Maria L från Carl Malmstens skola för ett museibesök och en loppisrunda. Och så skulle jag blogga massor. Magnus och Dante säger att det är helt ok om jag kommer och stör dem. Fast jag har ju ingen finansiering för det här.

Den kanske trillar av?

Aj då. När jag lagade lunch tidigare råkade jag bränna mig på fingertoppen på vänster ringfinger. Skulle plocka upp pasta som trillade utanför kastrullen när jag hällde i, och så kom jag åt kanten av den heta plattan med fingertoppen. Hur klantig får man vara? Men jag hade fingret i ett glas med iskallt vatten i en timme efteråt, förutom när jag skulle skära grönsaker, plocka fram och en del annat. Ni som känner mig vet ju att jag är vänsterhänt, så det är ganska handikappande att ha fingret i ett glas vatten. Men hellre det i en timme om det lindrar skadan. Vem vet, fingertoppen kanske skulle trilla av annars?

Jazzflicka

Vilken trevlig kväll det blev igår. Först middag på Kött Kök & Bar. Verkligen bra koncept att man får komponera maten själv utifrån olika val. Man väljer vilken sorts kött och storleken på det, och så vilken sås man vill ha och vilket tillbehör. Samma sak med desserterna, men det hann vi inte med.

Och konserten med Koop var naturligtvis bra. Det är klart att det höjer stämningen när de spelar i sin gamla hemstad och öppnar med att säga ”Vi är Koop och vi kommer från Uppsala”.

I UNT kan man läsa en intervju med Oscar och Magnus inför konserten.

Till hösten spelar de in ett nytt album. Det ser jag fram emot.

Rosenkind

Allra finaste Viggo, när han sov middag i eftermiddags med rosor på kind.

Men nu är han vaken och mina föräldrar är här.

Som Esther Williams badmössor

Jag skrev ju om mitt förhållande till Esther Williams när jag började simma igen, och att jag inte hade någon blommig badmössa. Men jag kanske skulle skaffa en. Som den här till exempel.

På bättringsvägen

Idag är jag hemma och vabbar. Viggo har inte kräkts något, och för ett tag sedan blev han faktiskt sugen på att äta. Han har ätit ett helt pitabröd och tre (3!) Nicke Nyfiken-glassar, och inget har kommit upp igen. Annars har han mest legat på madrassen och tittat på barnprogram. Han har inte orkat leka någonting. Jag har tvättat en massa såklart. Jag är så tacksam över tvättstugan i vinterkräktider. Tänker på lägenheten på Tiundagatan, där vi hade lilla tvättmaskinen i köket. Den måste dras fram mitt på golvet när man skulle tvätta, och det måste man ju jämt när man hade bebisar. Gissa om den var i vägen? Och sedan hänga tvätten över hela lägenheten.

Nu sover både Viggo och Klara middag, och det har jag också gjort en stund. Det var skönt. Jag måste ju vara pigg ikväll när jag ska gå på konsert och se Koop på Katalin med Dante, Magda, Maria och Magnus. Men dessförinnan middag på Kött Kök & Bar, eller Köttis som Dante kallar den. Det låter kanske inte så aptitretande, men så är ju ett av Dantes favorituttryck Kött är gott. Och jag håller med. Sorry alla vegisvänner.

Om ett par timmar kommer mina föräldrar och ska vara barnvakt så jag hinner jobba litet och gå ut sedan. Bo ska på Alkoholpolitiskt Forum som revisor ikväll, så vi behöver barnvakten. Hoppas inte mamma och pappa blir smittade.

I arkivet

Nu gör plastjesus prao hos mig i arkivet. Strax ska han få vara med och planera jämställdhetsarbetet.

Stressad

Nu sitter jag och äter lunch framför datorn på jobbet. Jag försöker få undan litet arbetsuppgifter innan jag och Anders ska förbereda inför vårt pass om jämställdhet på konsulentsamlingen. Min arbetssituation blir ju inte precis bättre av sjuka barn. Imorgon och i övermorgon måste jag vabba.

Plastjesus håller mig sällskap, men han får inte smaka på min sushi.

Hej Lydia

Nu har vi kommunikationsmöte utan dig, men plastjesus är med. Vink vink!

Viggos tur

Jaha ja. En dag hann barnen gå på dagis efter Klaras vinterkräk. Och i natt var det Viggos tur att få det. Så det blir en till kräkvecka.

Jo

Plastjesus hängde med till mitt rum istället. Hoppas det inte gör något, Lydia.

Du Lydia

Krukväxterna på ditt rum behöver du inte oroa dig för. Jag pysslar om dem, och de mår bra. Men Plastjesus; ja jag vet inte. Jag tror att det är något på gång. Han kanske ska ut på vift?

Rosa flamingos

utanför blomsteraffären på Stora Essingen. Man kanske skulle slå till?

50-metersbanan

Till slut tog de där dumma simtävlingarna slut, så jag fick gå och simma i eftermiddags. Det var nästan tomt i motionssimmets omklädningsrum, och i bassängen var det 50-metersbanor för en gångs skull. Underbart! Det brukar de bara ha tidigt på vardagmorgnar annars. Det blev ett 50-minuterspass. Jag har simmat en gång varje helg sedan jag kom igång med simningen igen, men jag skulle gärna gå en vardagkväll i veckan också.

Nu försöker jag piggna till efter att ha somnat hos Klara efter sagoläsning. Måste ta itu med saker. Hänga tvätt, bädda rent och jobba bland annat. Och det är ju massor av tid kvar på den här söndagkvällen, eller?

Mumindalen och andra bilder

Magda tipsade om att Bror Hjorts hus öppnade utställningen Tove Jansson – Mumindalen och andra bilder igår. Den pågår till 4 maj, och har även familjevisningar, sagostunder och Muminverkstad för stora och små. Det ska vi gå på!

Alla tillsammans

Klara vill inte alls vara med när vi kör ”hela familjen plockar undan grejer tillsammans i en kvart”. Jag tycker att det är ett genialt koncept.

Textanalys

Det här var ju litet kul. På en sekund får man textanalys av sin blogg.

http://kerstin.kokk.se/

E: (0.21728) – I: 0.78272
S: (0.315549) – N: 0.684451
T: (0.157589) – F: 0.842411
P: 0.350093 – J: 0.649907

Textanalysen indikerar att författaren tillhör tempramentet

Idealister (NF) >>
“Människan i främsta rummet!”

Idealister är framförallt intresserade av människor och relationer – men på ett abstrakt plan. De återfinns ofta som exempelvis präster, psykologer eller politiska förkämpar för bättre världar. Mahatma Gandhi är den kanske mest kända Idealisten. Moral och andlighet är exempel på abstrakta människo-orienterade begrepp som Idealister dras till – och ägnar en oerhört stor energi åt. De är ofta entusiastiska och fantasirika – och mår som allra bäst när de får möjlighet att hjälpa andra människor utvecklas.

Vill du få en Idealists uppmärksamhet – pröva “vilken inspirerande person – titta vad hon gör!”. Idealister använder ofta ord som “rättvisa”, “dröm”, “själ” eller “harmoni”.

och är av Jung-Myers typen

INFJ >>
Psykologen (INFJ)
Psykologen är den kanske mest svårförståeliga av de olika personlighetstyperna. De är till exempel så intresserade av människor att de kan framstå som väldigt utåtriktade – även fast så inte är fallet. Det är endast det att de riktar sitt känsloliv utåt och därmed är väldigt bra på att få människor att må bra – samtidigt som den största energin faktiskt uttnyttjas inom dem själva. Under ytan är de drömmare med en fantastisk kreativitet och visionär förmåga. Den utåtriktade talangen för att hantera människor använder de sedan för att få människor att acceptera och följa deras visioner.

De kan verka mindre orginella (särskilt i sina egna ögon) än Systembyggarna som ofta ägnar sig åt vetenskap eller teknik. Detta beror endast på att djupa insikter i det mänskliga psyket inte FRAMSTÅR lika spektakulära – utan snarare tvärtom känns helt självklara ju mer insiktsfulla de är. Psykologerna är individualistiska och har inga problem att inte följa strömmen. Däremot är det inte ovanligt att en Psykolog startar en massrörelse i en form eller annan som mängder av människor väljer att följa.

Testa själva med er egen blogg.

Sucette Tour Eiffel

Teresa hade med sig så underbara klubbor från Paris till Viggo och Klara. Gissa om de blev förtjusta?

Till Paris

Åh, vad bra det var att träffa Teresa igen. Det var ett år sedan sist.

Och nu vill jag åka och hälsa på henne i Paris. Tänk vad nice med några vårdagar i Paris. Men för Teresa är inte Paris så där glamouröst som för mig. Det är avgaser och annan skit. Hämtning och lämning av barnen på olika dagis och skolor massor av gånger per dag. Hajja att man måste hämta barnen och ta hem dem för lunch, och så tillbaka igen! Stroppiga fransyskor som trippar omkring i skyhöga klackar i lekparken och inte vill att deras barn ska skita ner dem.

Men Teresa säger att fransyskorna är otrendiga. De är mer klassiskt eleganta. Hon tycker att folk har mer koll i Söderhamn där hon har tillbringat somrarna, än i Paris.

Teresa har jag känt ända sedan gymnasiet. En gång grävde vi ned en hemlig skatt i rabatten utanför tjejernas omklädningsrum på Katte. Undrar om den finns kvar?

Håller tummarna

Ikväll håller jag tummarna för Teresa, Saga, August och Astrid som sitter på flyget på väg hem till Paris. Inget vinterkräk nu!