Textanalys

Det här var ju litet kul. På en sekund får man textanalys av sin blogg.

http://kerstin.kokk.se/

E: (0.21728) – I: 0.78272
S: (0.315549) – N: 0.684451
T: (0.157589) – F: 0.842411
P: 0.350093 – J: 0.649907

Textanalysen indikerar att författaren tillhör tempramentet

Idealister (NF) >>
“Människan i främsta rummet!”

Idealister är framförallt intresserade av människor och relationer – men på ett abstrakt plan. De återfinns ofta som exempelvis präster, psykologer eller politiska förkämpar för bättre världar. Mahatma Gandhi är den kanske mest kända Idealisten. Moral och andlighet är exempel på abstrakta människo-orienterade begrepp som Idealister dras till – och ägnar en oerhört stor energi åt. De är ofta entusiastiska och fantasirika – och mår som allra bäst när de får möjlighet att hjälpa andra människor utvecklas.

Vill du få en Idealists uppmärksamhet – pröva “vilken inspirerande person – titta vad hon gör!”. Idealister använder ofta ord som “rättvisa”, “dröm”, “själ” eller “harmoni”.

och är av Jung-Myers typen

INFJ >>
Psykologen (INFJ)
Psykologen är den kanske mest svårförståeliga av de olika personlighetstyperna. De är till exempel så intresserade av människor att de kan framstå som väldigt utåtriktade – även fast så inte är fallet. Det är endast det att de riktar sitt känsloliv utåt och därmed är väldigt bra på att få människor att må bra – samtidigt som den största energin faktiskt uttnyttjas inom dem själva. Under ytan är de drömmare med en fantastisk kreativitet och visionär förmåga. Den utåtriktade talangen för att hantera människor använder de sedan för att få människor att acceptera och följa deras visioner.

De kan verka mindre orginella (särskilt i sina egna ögon) än Systembyggarna som ofta ägnar sig åt vetenskap eller teknik. Detta beror endast på att djupa insikter i det mänskliga psyket inte FRAMSTÅR lika spektakulära – utan snarare tvärtom känns helt självklara ju mer insiktsfulla de är. Psykologerna är individualistiska och har inga problem att inte följa strömmen. Däremot är det inte ovanligt att en Psykolog startar en massrörelse i en form eller annan som mängder av människor väljer att följa.

Testa själva med er egen blogg.

Sucette Tour Eiffel

Teresa hade med sig så underbara klubbor från Paris till Viggo och Klara. Gissa om de blev förtjusta?

Till Paris

Åh, vad bra det var att träffa Teresa igen. Det var ett år sedan sist.

Och nu vill jag åka och hälsa på henne i Paris. Tänk vad nice med några vårdagar i Paris. Men för Teresa är inte Paris så där glamouröst som för mig. Det är avgaser och annan skit. Hämtning och lämning av barnen på olika dagis och skolor massor av gånger per dag. Hajja att man måste hämta barnen och ta hem dem för lunch, och så tillbaka igen! Stroppiga fransyskor som trippar omkring i skyhöga klackar i lekparken och inte vill att deras barn ska skita ner dem.

Men Teresa säger att fransyskorna är otrendiga. De är mer klassiskt eleganta. Hon tycker att folk har mer koll i Söderhamn där hon har tillbringat somrarna, än i Paris.

Teresa har jag känt ända sedan gymnasiet. En gång grävde vi ned en hemlig skatt i rabatten utanför tjejernas omklädningsrum på Katte. Undrar om den finns kvar?

Håller tummarna

Ikväll håller jag tummarna för Teresa, Saga, August och Astrid som sitter på flyget på väg hem till Paris. Inget vinterkräk nu!

Bra ändå

Rätt sur blev jag när jag kom till Fyrishov och upptäckte att man inte fick motionssimma idag. Det pågick internationella tävlingar. Tävlingar är dåligt. Motionssim är bra.

Men sedan träffade jag Teresa på stan och när jag skulle cykla hem bröt faktiskt solen fram litet litet, och då kändes det bra.

Längd

Till dem det berör. Mätte just barnens längd. Kan vara bra att veta inför födelsedagar och sånt. Viggo är 115 cm lång. Klara är 97 cm lång. Och ni som tycker det här är ointressant kan ju helt enkelt strunta i det.

På rad

Fortfarande igår var Klara hängig, kräktes och sov mycket. Men idag är hon faktiskt pigg. Jag hoppas det är över nu, och att de kan gå på dagis på måndag.

Viggo har ju inte varit sjuk, men man får inte gå på dagis om ett syskon har magsjuka. Han har haft rätt trist den här veckan när Klara inte har orkat leka med honom. Sent igår eftermiddags ville han gå ut och leka. Han kom in vid sextiden, när det började bli för skumt ute.

Jag: Har du haft kul ute?
Viggo: Ja, jag har grävt och så har jag ställt en massa saker på rad. Det var jättekul.
Jag: Vad är det som du har ställt på rad då?
Viggo: Kom och titta då.

Så då gjorde jag det. Alltså, denna fascination för att rada upp saker. Klara är också så. Hon älskar att ställa upp alla sina små plastfigurer på rad. Och båda två radar upp allt möjligt, stort och smått. Bilar, klotsar, alla stolar som de sedan leker att det är ”en hel värld” eller dagis.

Men i det här fallet var det uteleksaker. Det är nog dags att ställa undan pulkan nu va?