Bästa överraskningen

Telefonen ringer. Jag hinner se att det är ett uppsalanummer. ”Hej, det är Teresa”, hör jag i luren.

Teresa är en av mina riktigt gamla kompisar, klasskompis från gymnasiet. Hon har bott i Paris i massor av år nu. Det måste vara tio, minst. Och så är hon plötsligt hemma i Uppsala några dagar. ”Hinner vi ses?” Klart vi gör. Jag tar mig tid. På fredag.

Men nu ska jag laga fiskpinnar och bygga duplo med Viggo. Klara sover mest hela tiden.

Man ska inte ropa hej

Igår tänkte jag att det var vår. Blåsippor, inga sjuka barn och litet lättare om man snart slipper dessa mängder av vinterkläder som ska på och av. Men nej, i natt började Klara kräkas. Så det var bara att släpa upp en madrass från källaren och bädda i vardagsrummet.

Jag är verkligen inte vidskeplig eller tror på ödet. Det är inte så att om jag tänker eller säger att nu har barnen inte varit sjuka på ett tag så kommer de att bli det. Mer att jag blir besviken.

Jag är hemma med barnen idag och hjälper Klara att kräkas emellanåt. Viggo är så klart också hemma, även om han inte är sjuk. Tvättar maskin efter maskin med nedkräkta lakan, täcken och kuddar. Tur att det finns plastad frotté. Men varför har ingen tänkt på att tillverka örngott i plastad frotté. Hittar i alla fall inte när jag googlar. Det skulle jag vilja ha när det är kräksjuka. Kuddar tar sån tid att torka när man har tvättat dem.

Och annars, leker litet med Viggo, städar och donar och lyssnar på musik. Klara ligger mest på madrassen och sover eller tittar på film. Det får man göra hur mycket man vill när man är sjuk. Och sova kan man göra i de mest besynnerliga lägen. 70-talspåslakanet är såklart från min barndom. När det är kräksjuka blir det omanglade lakan förresten. Men annars ska det vara manglat.

Och vad ska man hitta på till lunch en extra dag hemma? Våfflor så klart. Klara fick faktiskt i sig två och ett halvt hjärta. Annars är hon ju storätare, men idag har hon inte haft vidare matlust. Men våfflor ville hon ha.

Jag tänker inte bli sjuk, om ni vill veta. Imorgon ska jag jobba, jobba, jobba. Och på kvällen ska jag på Tomas Andersson Wij på Göta Lejon.