Mupp-sms från brorsan

13 januari 2006 22:42 | Allmänt | 1 kommentar

Det här sms:et kom just från Matti:

Du vet muppen som gjort låtarna Annika östberg, tsunami och apatiska flyktingbarn. Han har spelat in allt med vår trummis i studion där vi repar i årsta!
/Lassie

Bär- och mandeltårta

13 januari 2006 22:33 | Allmänt | Inga kommentarer

Det här receptet kommer från ett gammalt nummer av Vi, och det är Bos favorittårta. Den här tårtan blir oerhört vacker. Det är bra med tårtor som man serverar med grädde bredvid, för blir det över håller det längre. I originalreceptet ska det förresten vara passionsfruktgelé att glasera med, men det har jag aldrig sett i någon affär. Jag tar Robertson’s Silver Shred-marmelad istället.

Mandelbotten
250 g mandelmassa
150 g smör
1 dl strösocker
2 ägg
2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

Garnering
Bär eller frukt så att det täcker tårtbottnen rikligt. Jag brukar ta hallon, hallon/blåbär eller röda vinbär. Man kan även ta flera sorter och lägga i cirklar på bottnen.
En burk Robertson’s Silver Shred-marmelad

Riv mandelmassan och rör ihop den med smör och socker. Rör ner äggen och sedan mjöl och bakpulver. Om man gör i matberedare kör man mandelmassan med kniven först, och tillsätter sedan övriga ingredienser. Smöra och bröa en form med löstagbar botten. Bred ut smeten i formen. Grädda i 175 grader , nedersta falsen i cirka 30 minuter. Låt kakan svalna, ta loss ur formen och lägg på ett tårtfat. Täck bottnen med bär. Det gör inget om de är frusna om de kommer från frysen. De tinar när man glaserar. Smält marmeladen i en kastrull på spisen. Glasera bären med den flytande varma marmeladen. Ställ att kallna och stelna. Servera med lättvispad grädde vid sidan om.

Kaffekakor

13 januari 2006 22:00 | Allmänt | Inga kommentarer

De här kakorna är Bos skapelse. Grunden är receptet på Makalösa i Vår kokbok, men istället för korinter är det snabbkaffe i. Ibland har han hackad choklad i också. Det blir cirka 48 st.

200 g smör
1,5 dl strösocker
3,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk snabbkaffepulver utrört i litet hett vatten

Sätt på ugnen på 175 grader. Rör rumsvarmt smör och socker poröst. Rör ner mjöl och bakpulver. Rör ut snabbkaffepulvret i en liten skvätt hett vatten; bara så mycket vatten som behövs för att lösa upp pulvret. Rör ner det i degen. Rulla längder, dela dem i bitar och rulla till bollar. Lägg bollarna på två plåtar klädda med bakplåtspapper. Tryck till på varje kaka med en gaffel, så de plattas ut litet. Grädda i mitten av ugnen 5-8 minuter.

Morotskaka

13 januari 2006 21:28 | Allmänt | 4 kommentarer

Några gamla gymnasiekompisar ska komma hit imorgon, och jag sitter och funderar på vad jag ska baka. Jag tar och lägger ut litet fler bra-att-ha-recept på bloggen.

Morotskaka

Det här receptet kommer från Paula. Om man tredubblar receptet blir det lagom för en långpanna, och då skär man den i rutor. Så gör vi den på Kafé Mumrik.

2 ägg
2 dl strösocker
1 dl olja
3 dl finrivna morötter
2,5 dl vetemjöl
1,5 tsk bakpulver
1 tsk kanel
1 tsk vaniljsocker

Skala och finriv morötter. Vispa ägg och socker pösigt. Rör ner olja och morötter. Rör ner mjöl, bakpulver, kanel och vaniljsocker. Häll smeten i en smord och bröad form med löstagbar botten. Grädda i nedre delen av ugnen i 175° ca 40 minuter. Låt kakan svalna och ta loss den ur formen.

Glasyr:
60 g philadelphiaost light
25 g rumsvarmt smör
2 dl florsocker

Rör smöret mjukt med elvisp. Tillsätt florsocker och sist philadelphiaost och rör så att det blir en jämn smet. Bred ut smeten över kakan.

Att kunna skriva

13 januari 2006 20:39 | Allmänt | 4 kommentarer
Nu måste jag blogga om en sak som kanske är litet känslig. Det här med att kunna uttrycka sig i skrift. Jag tycker nämligen att det är otroligt många vuxna människor i dagens samhälle som är urusla på att skriva, och att det inte finns tillräcklig respekt för kompetensen att kunna skriva bra.

Det är naturligtvis litet läskigt att blogga om det här, för genast läser ni mig med kritiska ögon. Men det finns ju inget sätt att skriva som är det enda rätta. Däremot är det bra att kunna reglerna, och förstå varför de finns. Då kan man skriva med ett personligt språk. För det är lätt att bli missförstådd om man skriver oprecist och uttrycker sig dåligt.

En anledning till att jag har funderat rätt mycket på det här är att jag i olika sammanhang i jobbet och genom mina ideella uppdrag får läsa till exempel projektbeskrivningar och bidragsansökningar som är helt sanslöst dåligt skrivna. Det kan vara fantastiskt bra projekt (fast ofta dåliga också), men de är presenterade på ett sätt som drar ner dem. Ofta kan det vara högstadienivå eller ännu sämre på språket. Det handlar både om stavning, grammatik, fel användning av uttryck och dåligt ordförråd, och så är folk så dåliga på att korrekturläsa. Alla slinter vi ju på tangenterna, eller hoppar över tankeled i inspirationen när vi skriver snabbt, men man måste ju läsa igenom ordentligt innan man skickar iväg en bidragsansökan, eller vad det nu är.

Nu kanske ni sitter där och retar upp er, och tänker att jag sitter här på mina höga akademikerhästar, men faktum är att det här är ett problem som finns även på universitetet och bland akademiker i arbetslivet. Jag har läst så många uppsatser på B-, C- och D-nivå på neandertalspråk. Inte ens när man har valt en akademisk bana, och gått massor av år i skolan, behärskar man sitt språk i skriftlig framställning ordentligt. Och i en vetenskaplig text är det verkligen helt nödvändig att vara tydlig och använda rätt ord och uttryck, så att det inte finns minsta risk att bli missförstådd. Det är särskrivningar, och man kan inte kommatera ordentligt. Helt otroligt, tycker jag.

Ibland hör jag också människor irritera sig på att vetenskapliga texter skulle ha ett onödigt krångligt språk, att man skulle använda uttryck som inte behöver användas. Det tycker jag också visar på brist på respekt för språkets betydelse. Om man ska låta bli att använda ett uttryck för att inte alla förstår det, kan man ju inte beskriva exakt vad man vill ha sagt, eller så måste man använda onödigt många ord. Jag ska försöka att göra ett par exempel på områden som man inte brukar associera som akademiska (men som förvisso kan behandlas akademiskt och teoretiskt). Om man ska prata om fotboll räcker det ju inte med att använda ordet bollsport, för det inrymmer massor av fler sporter än fotboll. Om man ska prata om musik på ett initierat sätt räcker det inte med att säga att det är bra eller dåligt. Man måste ha uttrycken som exakt beskriver vad man menar.

Vad som verkligen kan irritera mig, är att man inte tar kunskapen att kunna skriva på allvar. Det är inte så viktigt. Jag har varit arbetsgivare, varit med om att anställa en del personal och varit arbetsledare när jag var distriktsordförande i IOGT-NTO i Uppsala län i fyra år, och även när det gäller museivärdarna i ordenshuset på Skansen, och runt omkring sig ser man ju jämt tjänstetillsättningar som man kan tycka det ena och det andra om. Jag tittar mycket på vad de har för förmåga att uttrycka sig i sin jobbansökan, för kan man inte uttrycka sig bra där, kan man inte heller skriva en bra projektansökan och dra in pengar som behövs för att kunna bedriva verksamhet. Det är i så många jobb där det är viktigt att kunna skriva, oavsett om man är akademiker eller inte.

Tanka kärlek

13 januari 2006 20:37 | Allmänt | Inga kommentarer

Klara har precis somnat, och jag har burit in henne i hennes rum. Sitter och tittar på filmen Almost famous i 3:an. Jag har sett den massor av gånger. Den är verkligen bra.

Jag är nöjd med att jag hann mata Klara när jag kom hem idag, och sedan leka med barnen et tag, läsa sagor för Viggo och amma Klara efter det. Det är svårt att hinna med båda barnen när man kommer hem efter jobbet. Jag tycker att det är jättekul och skönt att ha börjat jobba igen och fått frigöra mig från Klara. Och det är bra för Klaras utveckling att frigöra sig från mig. Det är massor av rutiner som har fallit på plats på bara några dagar, och hon äter mycket mer mat nu när jag bara ammar henne på kvällen och litet på natten. Det är också skönt att bara känna att det är kul och mysigt när jag är med barnen. När jag var hemma hela tiden kunde jag bli tokig på Viggo när han busade, och jag kände mig ofta stressad för att jag ville hinna annat. När jag nattade Viggo ville jag att han skulle somna snabbt så att jag fick tid för egna saker. Nu är det så mysigt att ligga och läsa saga och prata med varann, och när Klara vaknar på natten och jag bär in henne till vår säng kan jag ligga och titta på hur fin hon är och vill vara nära henne. Det är bra att hon sover hos mig en stor del av natten när jag är borta hela dagarna, så kan hon tanka närhet och kärlek.

Bonusdag

13 januari 2006 5:47 | Allmänt | Inga kommentarer

Vi blev klara snabbare på preventionskursen, eftersom det inte var alla uppsatser som var klara. Egentligen skulle vi hålla på idag också, men vi blev klara till middagstid igår. Idag blir en bonusdag att jobba utan något inbokat, så nu åker jag till kansliet.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Kerstin Kokk.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^