70 trappsteg

är det upp till vår lägenhet, om ni undrar. Sju i nedersta trappan, och nio i de övriga sju trapporna. Det är alltså halvtrappor här, så det blir åtta trappor till fjärde våningen.

Telefonskräcksterapi

Jag har alltid tyckt att det är otroligt jobbigt att ringa telefonsamtal. Inte till en kompis eller brorsan, men till myndigheter, företag och sånt där man har ett ärende som man ska presentera. Det är ju egentligen inget läskigt och svårt med det, men det tycker jag i alla fall. Så till den milda grad att jag gärna skjuter upp det och skjuter upp det. Fast jag vet att det bara blir pinsammare om man ringer i sista stund. Idag har jag i alla fall dels ringt Folksam och fixat med försäkringen, och dels till tre olika flyttfirmor och bett om offert. Det blev Uppsala stadsbudskontor. De var både billigast, mest förtroendeingivande och trevligast. Stora flyttdagen blir torsdagen den 25 augusti. För flyttfirma känns nödvändigt denna gång. Inte en gång till med alla dessa böcker i fyra trappor utan hiss. Det har vi lovat våra kompisar.

Barndomens lögner

Pratade med min lillebror Matti på förmiddagen. Vi talade om några av barndomens lögner, som vi har genomskådat.

• Det är inte långt kvar nu.
• Vi är framme snart.
• Frukt är godis.
• Kläder kan man bara köpa på Domus barnavdelning.
• Det finns bara en mataffär, och den heter Konsum. (Och så Berglunds handelsbod i Juniskär där pappa jobbade extra som springpojk under uppväxten.)

Det hela kom sig av att ja sa att jag fixat med försäkringen nu när vi flyttar till huset, och att det var Folksam. För försäkring i Folksam blev det naturligtvis när jag flyttade hemifrån, och sedan har det bara rullat på. Nu är vi ordentligt försäkrade i alla fall, och så ska vi kolla om vi eventuellt ska byta när vi får tid senare.

Någon som har fler lögner från barndomen?

Bra och dåligt

Bra

Viggo bajsade i pottan.

Dåligt

Viggo kissade på vardagsrumsgolvet.

Tillbaka på dagis

Idag fick Viggo äntligen gå på dagis igen. Han har längtat! åh, vad glad han blev när han fick se fröken Anna-Kari. Fast hans bästa kompisar Gustav och Alva var inte där.

Det var faktiskt otroligt skönt att vara litet Viggo-fri i några timmar. Jag gick på stan med Klara. När man har Viggo med på stan är det panik hela tiden. Jag träffade min trevliga före detta granne Birgitta när jag skulle gå in på Intersport. Hon skulle också dit och köpa pingisnät. En grön manchesterkavaj köpte jag på H&M. Den skulle jag aldrig ha kunnat prova om Viggo varit med. Han bara springer bort hela tiden. I rulltrappan var det litet läskigt, för en kille som stod framför mig fastnade med skosnöret. Som tur var kom han loss. Vad hade hänt om han inte gjort det och jag hade kommit upp med Klara i barnvagnen?

Bo jobbade hemma idag för att lämna in bilen på verkstan och gå på banken och fixa med lånen, så jag hade hoppats få klipptid när han kunde vara hemma med barnen. Men det fanns ingen tid. Jag har inte klippt mig sedan början av april.

När jag hämtade Viggo på dagis pratade jag med Anna-Kari om hösten och hur det ska gå när vi flyttar. Viggo lär få gå kvar på Rackarberget hela hösten skulle jag tro, och från Bärby Hage blir det lååångt. Och jag har ju inget körkort. Så om Viggo ska gå 9-14 tre dagar i veckan blir det cirka fyra timmars promenad dessa dagar för mig. Men nu visade det sig att en flicka som har gått på Bull, och som flyttar över till Bill nu, har fått gå 7.45-15.15 två dagar i veckan eftersom de bor i Hågaby. Hoppas, hoppas att vi kan få göra det också. Det skulle vara toppen. Då kunde Bo cykla och lämna på tisdagar och torsdagar, och så hämtar jag på eftermiddan. Och två timmats promenad alternativt buss om det är ruskväder har jag inget emot.

I Vasaparken var vi idag. Ett tag lekte Viggo i klätterskeppet med två andra barn. De lekte att de var sjörövare, och jag och Klara var hajar. Sedan fick flickan syn på två romska kvinnor med sina typiska kläder med stora kjolar. Titta prinsessor, sa hon. Sedan kom det en bil och hämtade dem, och vi kom överens om att det måste ha varit en prins som hämtade dem. Fast bilen såg inte särskilt prinsesslik ut.

Viggo- och Klarabilder

Här kommer litet fina bilder på kidsen från i sommar.

Viggo klappar Klara

Viggo och farbror Per i vårt kök på Tiundagatan 57

Klara och morfar Enn i öregrund

Busig Klara i öregrund

Klara på mammas och pappas säng

Viggo och farfar Olle i hoppbacken i Sollefteå

Klara och mamma på Annas och Jonas bröllop på hembygdsgården i Själevad, ö-vik

Klara på gräsmattan i öregrund

Viggo leker med pengar på vardagsrumsgolvet, Tiundagatan 57

P1 gör mig till en bättre människa

Jag är en P1-människa. Jag älskar att lyssna på P1. Jag är uppväxt med att radion står på med P1 medan man lagar mat, diskar eller stryker kläder. När jag var liten sov jag och min lillebror Matti skavfötters i kökssoffan i köket i sommarstugan i öregrund. På kvällarna när vi hade lagt oss stod mamma eller pappa och diskade medan de lyssnade på P1. När det var sjöväderrapport kunde man höra poetiska namn på fyrar som Almagrundet, Bjuröklubb, Fladen, Trubaduren och Thyborøn. Här kan man förresten läsa om svenska fyrar: http://www.fyr.org/. Det är något oerhört tryggt att lyssna på sjöväderrapporten. Det tar bort all ångest.

Men det är ju inte bara sjöväderrapporten som är så fantastiskt med P1. Grejen är att allting blir bra och intressant i P1. Sådant som jag inte skulle ha tålamod att ta till mig annars. Vetenskapsområden som inte är ?mina? kan jag ta till mig här. Jag orkar inte läsa artiklar om medicin och ekonomi i DN, men är det ett föredrag i P1 kan jag lyssna och lära mig massor. Och radioteatern och följetånger där skådespelare eller författarna själva läser romaner och noveller är sagolika. Och allt blir bra. I det fallet är det ju mycket som jag redan har läst eller skulle kunna läsa, men också sådant som jag skulle tycka var tråkigt att läsa, men som blir magiskt i radio. Det enda som jag inte står ut med är gudstjänsten på söndagar. Särskilt sådana där de försöker vara litet poppiga, och så låter det bara pinsamt.

Och så är det ju så bra för att man kan lyssna medan man gör annat. Medan man gör hushållsarbete eller är med barnen. Faktum är att jag skulle nog go bananas om jag inte hade P1 nu när jag är föräldraledig. Delar av min hjärna skulle sluta att fungera. För man hinner ju inte läsa särskilt mycket, varken tidningar eller böcker. Så P1 är min livlina.

Kissolycka

Jag blir så trött på det här. Viggo fick springa utan blöja, för hur ska han annars lära sig. jag påminde massor av gånger om pottan, och så plötsligt sa han

- Jag har redan kissat. Där, på stolen.

Han hade stått på en av mina fina 50-talsstolar och kissat på den stoppade sitsen och en stor pöl på golvet. Det är samma stol som ni kan se nedan på kortet där Klara får sin första smakportion. Nu står stolen på balkongen. Jag får nog ta bort tyg och stoppning, och sedan måste jag klä om alla fem stolarna.

Blöjan i toastolen

Inte igen! Medan jag ammade Klara passade Viggo på att ta av sig sin bajsiga blöja och lägga i toaletten. Det är tredje gången han lägger blöjan i toan. Jag fattar inte varför han har börjat med det. Han är inte en unge som har brukat lägga en massa grejer i toan. Det har hänt en gång i vintras. Då lade han briojärnvägsräls och det nya batteridrivna loket i toan, och efter att vi hade pratat om det hände det aldrig mer. Den här gången hade han i alla fall inte spolat. Nu ska jag passa på att duscha medan Klara sover.

Kadettgatan 3

Här är vårt hus som vi får tillträde till på tisdag om en dryg vecka. Bilden är tagen av mäklaren i maj.

Klaras första smakportion

Idag fick Klara smaka Sempers banangröt. Första gången hon åt något annat än bröstmjölk. Det gick ganska bra. Hon verkade inte tycka det var äckligt i alla fall. Men när jag tänker efter har hon ju fått träning att äta från sked under de två och en halv månader när hon fick minifom mot koliken.

Viggo äter glass i regnet

Så här såg det ut på släktträffen hos moster Karin igår när vi åt glass med hjortronsylt. Gott men kallt.

ännu en dag

Viggo vaknade klockan sex i morse. Jag gjorde välling och lade mig bredvid honom i sängen och försökte få honom att somna om. Men icke. Vid halvelvatiden hade han dock slocknat i soffan, och hör och häpna, Klara sov samtidigt. Litet ledig tid. När farmor Kristina kom en timme senare vaknade han. Vid tretiden skjutsade vi Kristina till Arlanda. Sedan åkte vi till Outleten i Arlanda, men den var helt värdelös. Flera butiker hade stängt igen. Vi var på köpcentret intill också, utan att få så mycket ut av det. Sedan åkte vi och storhandlade på Coop Forum i Boländerna. Veckohandla måste vi göra för att få vardagslivet att gå ihop tidsmässigt och praktiskt. Pengar sparar man också. Med småbarn går det liksom inte att åka hem från jobbet, fundera på vad man är sugen på till middag, sticka och handla och laga middag som är färdig sådär vid tiosnåret. När det är dagisdag och Viggo inte har sovit middag måste han ha ätit, duschat och fått på sig pyjamas före Bolibompa. Till middag blev det broccoli- och ädelostpaj, men Viggo fick rester, falukorv och ris.

Kollade delvis på en dokumentär i SVT2 om en uråldrig greve, Magnus Stenbock, som bodde på sitt slott Herrborum, och levde sitt liv efter ålderdomliga regler. Dokumentärfilmaren hade tydligen varit anställd där som hans sällskapsdam under inspelningen. Helt out of space att det finns folk som lever så fortfarande.

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=37862&a=410128

Släktträff i Järbo

Idag har vi varit på släktträff i Järbo i Sandviken. Vi var på min moster Karins sommarställe, och det var hennes födelsedag. De har inte haft stugan så länge, och det var första gången vi var där. Det låg fint vid en å. Mamma och hennes tre syskon och alla i nedåtstigande led brukar träffas en gång om året, oftast kring den här tiden. När mormor levde träffades vi alltid hemma hos henne på Björkhagsvägen i Vallentuna på hennes födelsedag den 5 augusti. Idag var vi 37 personer, tror jag, men om alla hade kommit skulle vi vara närmare 50 personer. De flesta av oss i kusinskaran har barn nu. Fyra bebisar bara i år. Elisabeth fick Johanna, jag fick Klara, Anders fick Hugo och Annika fick Tore.

Det regnade galet mycket, men vi satt under tält, så det gick bra. Och kidsen hade galonisar och hur kul som helst. När det är släkträff så fotograferar alla varann hela tiden. Förr i tiden, hos mormor, brukade alltid minst en vuxen somna i en fåtölj, och det finns många kort som dokumenterar det. Inte sällan var det min pappa som somnade. Nu var det bara bebisarna som somnade. Det hade varit svårt att somna i plaststolarna under tältet i ösregnet.

Resan upp och ner gick oväntat smidigt. På uppvägen var båda barnen vakna i början utan gnäll, men somnade sedan och vaknade först när vi kom fram. Tillbakaresan sov sig Klara igenom, men Viggo höll sig vaken. Bra att han inte somnade då, annars hade han väl fortfarande varit uppe och sprungit. Bo har fortfarande inte kommit ut från Viggos rum, men det troliga är att han har somnat. Ska väl gå och kolla snart. Och förresten; vi såg den nyresta buddhastatyn vid det där hotellet i älvkarleby.

Nej, nu kommer visst Bo ut. Han ser ut som en zombie. Svarar inte på tilltal. Han har definitivt sovit.

Potträningsbelöningssystem

Viggo fyller snart tre år, men det går inte så bra med potträningen. Han har inget emot att sitta på pottan, men det går inte så bra att varken kissa eller bajsa i den. Några gånger har han lyckats, och när han var magsjuk gick det förstås bra. I våras införde vi ett uppmuntringssystem. För varje gång han kissar eller bajsar på pottan får han en stjärna, och efter fem stjärnor får han en leksak. Det är bilder på leksakerna på lappen som sitter uppe i badrummet. Idag kissade han och fick femte stjärnan den här omgången, och han fick en stor spade. Han är jätteglad.

Blåbärscheesecake

Nu har vi ätit blåbärscheesecake. Svärmor har varit här och hälsat på på kvällen. Hon är på väg till JUNIS ledarutbildning i Kroatien, och mellanlandar i Uppsala. Men hon bor inte här, utan hos Bos bror Per på Arken.

Idag skrattade vi som galningar jag, Viggo och Klara. Viggo skojade och busade med Klara, och hon skrattade massor, och då skrattade förstås Viggo åt henne.

I eftermiddags var vi i Vasaparken. Viggo är jätteduktig att balansera på ormen. Och idag sov Klara så bra i vagnen, så jag kunde leka aktivt med Viggo hela tiden. Jag klättrade upp på taket på klätterhuset med honom, och då var det en annan pojke som tyckte det var konstigt med en vuxen som kättrade. Han undrade om taket verkligen höll för mig. Det gjorde det. Sedan gick vi till Konsum och kompletteringshandlade så att vi kunde göra cheesecake till efterätt. Viggo ville hjälpa till, men sedan sprang han iväg och lekte. När han kom tillbaka var jag redan klar, och han blev stensur. Till middag åt vi fläskfilé Saltimbocca. Gott.

Kristina hade inga problem att få Viggo att somna, trots att han sov middag idag. Hon hade kört slut på honom genom att leka vilda lekar dessförinnan.

Ett dovt bonk hördes

Klara låg få en filt på golvet i arbetsrummet, och jag hade gått ut i köket för att fixa en grej snabbt. Hon hade rullat iväg flera varv och bonkat huvudet i dörrposten in mot vardagsrummet.

Viggo passade på att somna i soffan också när jag var på annat håll. Men det är lika bra att han får sova en stund, så får han vara uppe litet längre när farmor Kristina från Sollefteå kommer och hälsar på ikväll.

Plasticant

För ett tag sedan fick Viggo leka med mitt Plasticant. Någon som minns det? Det är ett tyskt byggkonstruktionssystem; små plaströr i rött blått och gult som man bygger ihop till olika grejer. Jag har en låda, men det saknas rätt mycket bitar, så man kan inte bygga så mycket av det. Och Viggo pekar på alla stora, roliga konstruktioner som lyftkranar och pariserhjul. Och det kan man ju inte bygga. Det räcker knappt till en skottkärra. Så nu har jag lagt ut en efterlysning på Tradera. Hoppas någon vill sälja billigt. Det tillverkas fortfarande, men verkar inte säljas i Sverige. Man kan köpa det på nätet, och det är rätt dyrt.

http://www.mobilo.net/en/home_en.php

http://www.mailorderexpress.com/plasticant/plasticant.html

Frysen har stått öppen

Upptäckte nyss att frysdörren stod litet öppen. Den måste ha gjort det sedan igår kväll när Bo hade varit och handlat. Det var jättemycket is, och glassen var rinnig. Och jag som frostade av frysen för en månad sedan. Inte blir det jag den här gången.

Ibland skrattar Klara i sömnen

Hon låter så lycklig. Och tänk vad lyckig hon kan bli när hon vaknar och ser oss.