Tips om filmklipp om 50-talskeramik

Andlöst har jag suttit klistrad framför filmklippen från Svts arkiv om porslin och annan formgivning från 50-talet som Svenskt retro har lagt upp. Fantastiskt intressant att lyssna på Stig Lindberg som berättar om arbetsprocesserna på Gustavsberg och roligt när Ria Wägner besöker Svenska slöjdföreningen som påskpysslar!

Långkok är höstmat

Så härligt med pepparrotskött! Typisk mat som man lagade på 50-talet också. Passar finfint att servera i underbara Picknickkarotten av Marianne Westman. Det är gul lök på karotten och den är ur Picknick II-serien som har litet spetsigare former och med bara en sorts grönsak på varje del. Picknick I-skålen med pressad potatis i har många olika grönsaker på dekoren. Såsen serverade jag vid sidan om i förhoppning om att barnen skulle äta köttet då. De smakade men gillade inte, så de fick uppvärmda plättar från i torsdags istället. Alla blev nöjda.

Den här behövde jag

Kunde inte låta bli att köpa Tidlösa mönster : Textilkonst från 50-talet idag när jag var in ett ärende på Lunde-Q. Jag hade sett den på Bokus tidigare i år, men den släpptes inte förrän efter min födelsedag, så det var ingen idé att önska mig den. Men nu så!

Viola Gråsten

Fina nyutkomna boken om Viola Gråsten fick jag i födelsedagspresent, och här ligger den på en av mina Viola Gråsten-filtar från Tidstrands. Filten finns i många färgkombinationer, men jag tycket allra mest om de här blålila. Minns att jag hittade mina två Viola Gråsten-filtar på Myrorna på Sysslomansgatan i början av 90-talet och att jag blev överlycklig. Är inte Viola Gråsten ett fantastiskt vackert namn, förresten?

Gårdagens loppisfynd

Vad är en lördag utan en runda på Vaksalatorg?

Julduken 2 kr
Tomten 5 kr. Jag har ju en ganska stor samling från 50- och 60-talet.

LIFE september 25, 1961 Jacqueline Kennedy in the White House 20 kr

Vinyl is back

Spana in en oerhört smakfull present jag fick. Det är alltså CD-R som ser ut som vinyl.

Och när vi hade fikat hela eftermiddagen plockade jag fram litet mera

Hos mig äter man tårta och bakelser med tårtgafflar med teakskaft

Dagens kopp: Blå Lillemor från Gefle

Gefleporslin kan vara rätt ojämnt i trycket på dekoren tycker jag. Oftare små fabrikationsfel eller svagt tryck än hos de andra stora svenska porslinstillverkarna under 1900-talet. Jag tycker i och för sig inte att det gör något. Skavankerna ger de unika exemplaren karaktär och personlighet. Lillemorkoppen i blått som jag fick igår av min bror Matti var dock ett synnerligen fint exemplar. Djupt blått tryck. Finemang känns det att dricka te ur den på min födelsedag!

Lillemor har jag inte sedan tidigare, men har bloggat om Mattis svarta kopp. Den trevliga AU-modellen liksom dekoren är formgiven av Arthur Percy, och Lillemor var i produktion 1951-1964.

Fina Hertha-faten

Vad glad jag blev när fina Hertha-faten som jag köpt på Tradera väntade på mig i brevlådan när jag kom hem med barnen. Reliefmönster som oftast när det är Hertha Bengtson. En kombination av matt och blank glasyr. Den ena ser ut som en maskrosboll, den andra som ett frö eller kärna. Jag skulle gissa att de är från mitten eller slutet av 60-talet.

Dagens tekanna: rubinröd MA-kanna från Gefle

Behovet av en fin tekanna på nya jobbet var trängande. Ganska snabbt hittade jag den här rubinröda skönheten på Tradera, och den blev min! Faktum är att det visade sig vara en lillasyster till min vardagstekanna här hemma. Att det var MA-kannan med glasyren Rubin visste jag, men när jag fick hem den visade det sig att den var något mindre än den jag har i Manganiaglasyren. Jag hade ingen aning om att den fanns i olika storlekar. Jag vet inte heller när Rubinglasyren kom på MA-kannan. Den var nog inte en av originalglasyrerna 1956 när tekannan började tillverkas, även om Rubinglasyren användes på olika Gefleporslin 1940-1967. Vad som är speciellt med Rubinglasyren jämfört med de andra glasyrerna som jag sett på MA-kannan är att den är blank, medan Mangania och de andra är matta.

Nu behöver jag bara en mjölkkanna och en tekopp som passar till att ha på jobbet. Tänker att en röd Lillemor vore hur fint som helst.

Nej, jag vill gå på loppisar med dig, mamma!

Under lördagseftermiddagen spenderade jag några timmar med att trampa runt på gatorna i hela Lövstalöt, en villaförort norr om Uppsala. De hade garageloppis, och flera hus på varje gata sålde faktiskt grejer. Tyvärr fanns det inte något för mig. Folk sålde mest avlagda barnkläder och leksaker, och så en del porslin och annat från de senaste decennierna som inte lockar mig. Det är möjligt att det fanns några 50- och 60-talsfynd på förmiddagen som jag missade. Barnen blev i alla fall glada över att få Spindelmannendockor.

När vi hade traskat runt ganska länge och barnen började bli trötta såg jag en lekpark och sa till Klara att hon kunde leka i den medan jag kollade loppisarna. Men det ville hon inte alls. Nej, jag vill gå på loppisar med dig, mamma! Bra tjej.

På vägen tillbaka blev det en sväng in på Antikhuset i Svista. Hittade inget jag ville ha där heller. De har mest sånt som är från tidigare decennier än vad jag är intresserad av. Men jag såg det här italienska badrumsskåpet i rätt mintgröna kulör, som jag vet att Libby på Femtiotalsjakten är ute efter. 600 kronor. Dagens tips.

Fina lilla Hertha

Titta vad fin den är med blommor i, lilla Herthavasen som jag köpte på Frälsis loppis för några veckor sedan. Det är så härligt att gå ut i trädgården och plocka blommor. Oasis måste man ha i den här vasen, för annars trillar blommorna ur.

Tillbringaren Signatur

Libby med Femtiotalsjakten hade fyndat en röd Signatur-tillbringare, och när jag kommenterade att jag hade en ljusgul med etiketten kvar undrade hon om jag hade någon bild på den på bloggen. Det verkar jag inte ha, så det var bara att ta fram och fotografera. Jag köpte den för många år sedan, kanske sent 90-tal, på Myrorna vid Adolf Fredriks kyrka i Stockholm om jag minns rätt. Tror att den stod i en monter, så den var nog inte superbillig.

Fantastiskt praktisk är den i alla fall som är utformad så att den får bra plats i dörrfacket i kylskåpet. För att inte tala om snygg. Signatur är så klart formgiven av Sigvard Bernadotte och Acton Björn för Husqvarna borstfabrik. De har verkligen gjort så många geniala plastföremål. Året var 1963 1959.

Dagens kopp: Grön Emma från Gustavsberg

En syster till den bruna varianten av Emma kommer här, en grön Emmakaffekopp. Hittade den också på hyllan med udda kaffekoppar utan fat på Söders antik & kuriosa. Jag tycker nästan att den gröna är finare än den bruna. Ni kan läsa mer om Emma och se hur den bruna dekoren ser ut här, där jag skriver om en tekopp ur min systers köksskåp.

Dagens kopp: Gul Rosmarin/Capri från Rörstrand

Nej, jag har faktiskt ingen Rosmarinkopp sedan tidigare. Min syster har en hel teservis i rosa som jag bloggat om tidigare. Och det är litet lurigt med den här gula varianten, som jag hittade på Väderkvarnens gammalt & nytt samtidigt som Helianthuskoppen. Den här fick jag betala 80 kronor för, förresten. Det som är lurigt är ju att Rosmarin, som är formgiven av min favorit Hertha Bengtson, finns i brun, grå, rosa och vit glasyr. Den tillverkades 1957-1966. Men så finns den här koppen i gult, som kallas Capri, fast det är exakt samma kopp. Jag tycker nog att ursprungsfärgerna är finare, men det är roligt att ha den här gula också.

Vad som är så fint med Hertha Bengtsons sätt att arbeta med reliefmönster är hur glasyren lägger sig och fördjupar mönstereffekten. Ingen slår förstås Blå Eld, och jag tycker även att det gäller själva formen på koppen, men visst är den fin den här också.

Dagens kopp: Helianthus från Gefle

Helianthus är den första koppen i den här modellen från Gefle som jag har, vad jag kan se en EB. Jag hittade den på Väderkvarnens gammalt & nytt igår för 40 pix. Bara att slå till! Helianthus är formgiven av Göran Andersson och tillverkades 1962-1966. Formen på koppen är trevlig, tycker jag. Lagom stor och lagom tunt gods som känns skönt mot läpparna. Kanske att hänkeln är mera snygg än skön att hålla i. Solrosdekoren passar extra bra så här i solrostider!

En utvikning: När jag kollade modellen på Bennys fantastiska sida om framför allt Gefleporslin slogs jag av likheten mellan Daisy och Furuvik, men Daisy är formgiven av Helmer Ringström 1963 medan Furuvik skapades av Berit Ternell 1961.

Några udda fat

Eftersom faten till Mexicokopparna som jag köpte för en tia tillsammans i Norrskedika var litet krakelerade köpte jag två udda fat för ett par tior när jag hittade det på Söders gammalt och nytt. De som jag köpte i Norrskedika kan förpassas till att bli blomfat. Köpte även ett udda fat av Bagett från Gustavsberg. Otroligt fin tidstypisk dekor i svart från 50-talet.

Herthas Blåvinge och Mariannes Mon Amie – fina vänner

Se så fint Hertha Bengtsons Blåvinge och Marianne Westmans Mon Amie passar ihop. Och Hertha och Marianne var ju arbetskamrater på Rörstrand. Mon Amie var Marianne Westmans examensarbete på Konstfack, och började tillverkas 1952. Hertha Bengtsons Blåvinge tillverkades 1952-1959. Visst påminner dekorerna mycket om varandra, även om Mon Amie föreställer skvattramblommor och Blåvinge fjärilar. Jag har alltid tänkt på Mon Amie som fjärilar. Och de började alltså tillverkas samma år!

Jag hittade Blåvinge på Söders gammalt och nytt. Den lilla, lilla såssnipan kostade 85 kronor och assietten 65.

Jag var tvungen att ta hand om den här DUX-fåtöljen från 60-talet

Den stod i ett av uthusen på Emmaus i Gryttby. Visserligen har den en ordentlig fuktskada på ena armstödet, men för 150 kronor var det värt att köpa den och se om jag lyckas fixa till den. Jag får väl slipa ned försiktigt och behandla om den. Säkert originaltyg, och i bra skick, men jag gillar inte riktigt färgen. Mörkare brunt är vackert tycker jag, men den här är ganska ljusbrun med inslag av trådar med dragning åt rostfärgat i väven. Jag får lov att klä om den, men det är lätt som en plätt med lösa dynor. Modellen heter USA 75 och är formgiven av Folke Ohlsson. Den tillverkades i teak och valnöt, och det här måste vara teak.