Årets fem höjdare – loppisåret 2010

Idag publicerar många retrobloggare en lista på årets fem höjdare vad gäller loppisfynd. Kul! Man kan verkligen fundera på vad ett fynd är. Är det bara det där som man hittar till ett fantastiskt bra pris, trots att det är något som kostar skjortan i antikaffärer i Stockholm? I Uppsala finns det inte så mycket sådana fynd. Folk vet vad som är värt något, till och med på lördagsloppisen på Vaksala torg. Jag försöker med min lista visa hur saker kan vara fynd på olika sätt. Länkar till de ursprungliga inläggen i varje rubrik.

1. Blå eld-tillbringaren
Ja, den var verkligen året största fynd! Riktigt plötsligt händer det-moment. Det trodde man väl aldrig att man skulle göra ett Blå eld-fynd på Tradera? Blå eld är ju min stora servis som jag började samla på redan i gymnasiet på 80-talet, och som jag har massor av. Men den här kannan hade jag inte. Den hade enligt säljbeskrivningen en liten nagg, men jag tyckte att kannan var värd att köpa för att den är ovanlig och jag fick den till ett lågt pris. När jag fick hem den visade det sig att det inte var en nagg, utan bara ett litet stänk av något vitt som gick bort när jag skrapade lätt med nageln. När jag diskat den var den i toppskick! 280 kronor inklusive frakt. Och jag tyckte verkligen att jag var värd det fyndet, eftersom jag samlat på Blå eld och annat 50-talsporslin långt innan det blev trendigt och eftertraktat.

2. Pallas-koppen
Den hann jag både hitta och slå sönder. Jag tyckte så mycket om den och slår mycket sällan sönder något, men den gick i kras efter några månader. Jaja, jag hann dricka te ur den ett tag i alla fall, och jag letar så klart efter en ny. Den hamnar på listan för att den är en favorit och den verkar rätt svår att hitta som tekopp, så det kändes verkligen som att jag hade tur när jag fick tag i den, även om den saknade fat. Och så är ju tekoppar det jag alltid letar mest efter.

3. Lilla Ett-glaset
Den har sin plats på listan för att det kändes som att jag lyckades med detektivarbete när jag hittade glasen i originalförpackning och bidrog till mer kunskap om vad det var för glas. Sådant tycker jag är särskilt roligt med mitt loppisletande och bloggande! Jag skriver om glasen här och här.

4. Svarta Cleo-koppen
Så läcker och ovanlig! 200 kronor var väl inget tokbilligt, men ett mycket bra pris i Uppsala för en så ovanlig kopp. Cleo i blått är ju den vanliga, men i svart har jag aldrig sett den förut.

5. Tilgman-vasen
Ett sånt där fynd till bra pris på tillfällig gårdsloppis som man hittar av en slump, och jag tycker bara mer och mer om den!

Tre bubblare
De kanske inte var fynd, men kom till väldig nytta!

1. 60-talsförklädet
Åh, vad jag använder det mycket, och jag älskar det! Jag har ett i samma modell som jag har haft i massor av år, men det är litet för stort och inte alls lika snyggt. Det här känner jag mig så fin i när jag bakar i köket och lyssnar på P1, och det är så praktiskt för att det skyddar mer än andra förkläden och det är så bra med fickorna. Det förgyller min vardag.

2. Bästa vasen
Den var inte billig, men oj vad den är snygg och användbar till både köpebuketter och blommor från trädgården. Den kostade 300 kronor och kommer från Reijmyre. Idag har jag säsongens första tulpanbukett i den.

3. Produktkatalogen från Arabia från början av 60-talet
Den är ett nytryck av en gammal katalog, och det var ett antikvariat som sålde den på antikmässan i Kista, så det var väl inget loppisfynd, men den kommer till mycket användning för att fylla kunskapsluckor eftersom det känns som att det är svårt att hitta så mycket uppgifter om Arabia både i böcker och på nätet om man inte kan finska. Till exempel bloggade jag häromdagen om en Mon amie-lookalike som jag hittade i den.

Dagens mockabakelse på Konditori Fågelsången

Biobruden

Klara och jag gick på bio i eftermiddags och såg Mumintrollet och kometjakten. Fint!

Jag älskar den frasiga känslan av tulpaner