Sånt jag inte gillar

Ja, att trycka en regnvåt cykelhjälm på mitt huvud, till exempel.

Den som dricker, tänker icke. Den som tänker, dricker icke.

Ibland kan man behöva litet inspiration. Jag sitter här och filar på texterna till kampanjwebben till en kampanj med start Folknykterhetens vecka. Emellanåt vilar jag blicken på saker här i rummet, som det här fina kortet från förbudsomröstningen, till exempel. Jag tycker verkligen om bokstäverna fyllda av barnansikten, och roligt grepp att använda ett budskap som adresslinjer på baksidan!

Nu lade ju nykterhetsrörelsen ner kravet på rusdrycksförbud när vi förlorade folkomröstningen med minsta möjliga marginal på 20-talet, och argumentation och tonläge har förändrats rätt mycket genom åren. Ändå kan man nog säga att den där första meningen: ”Den som dricker, tänker icke.”, har en viss anknytning till temat för årets kampanj. Ni får se.

I väntan på tåg

Missade precis nio över nio.

Dagens kopp: Valencia

Arabiakoppen Valencia har ett helt annat uttryck än de koppar av till exempel Hertha Bengtson, Stig Lindberg och Arthur Percy som jag tidigare har presenterat.

Formgivare var Ulla Procopé, en av de stora inom konstindustrin i Finland. Hon ritade servisen 1960, och den kom att tillverkas ända till 2002. Modellen heter ND, och är yppig till formen med detaljer som den lilla foten som koppen vilar på, och att kanten på koppen som munnen möter är lätt utböjd. Den koboltblå vilda dekoren är handmålad, och inspirerad av spansk keramik. Från början fanns endast några delar i servisen, som då var avsedd som en fruktservis, men så småningom utökades den till att även vara mat-, te- och kaffeservis. Fram till 1979 tillverkades Valencia i fajans, för att därefter göras i vitt stengods.

Det här är mina föräldrars finservis, som jag är uppvuxen med. Valencia är julafton för mig. Kopparna är förstås något för små och för låga och vida, så att teet kallnar för fort, men godset är lagom tjockt och kanten har en skön rundning. Det är viktiga detaljer för mig, hur godset känns mot läpparna. Att koppen höjs upp av den lilla foten tycker jag också är fantasifullt och fint på något sätt.