Skor för fötter som växer

20 oktober 2006 22:14 | Allmänt | Inga kommentarer

Bo blev tipsad om detta av en arbetskamrat. Någon som har hört talas om det förut eller testat? Är de bra?

Snart är det en vana

20 oktober 2006 21:40 | Allmänt | Inga kommentarer

I morse köpte jag årskort på Fyrishov och satte igång med morgonsimmandet. Jag kom visserligen inte iväg klockan 6.00, utan 6.30, men jag höll tiderna som jag hade beräknat, så nästa gång ska jag komma iväg vid sex och hinna med mitt vanliga 7.30-tåg.

Förutom att det fanns abonnerade banor där Uppsala simsällskap tränar fanns det en långsam bana, en snabb bana och en för crawl. Det blev snabba banan, för i långsamma var det verkligen riktigt lååångsamt. Där simmade de två och två, och pratade under tiden.

Imorgon ska jag och Viggo gå dit och bada på äventyrsbadet. Det ska bli så kul!

Hur ska man säga?

20 oktober 2006 21:03 | Allmänt | 2 kommentarer

Igår frågade Mathias om jag visste hur namnet på klädföretaget Elvine ska uttalas. Det är ett svenskt företag, men namnet kommer av att grundarens estniska farmor hette så. Mathias hade hört någon som trodde att det skulle uttalas på engelska, men han uttalade det på svenska. Jag ringde så klart upp pappa för att få hjälp med korrekt estniskt uttal. Inte så olikt svenskt uttal, men med betoning bara på iet ska det vara.

Jag funderar ofta på hur olika märkesnamn ska uttalas. Länge uttalade jag till exempel stövelmärket Tretorn på engelskt vis, tills jag insåg att det nog handlade om 3 torn, men ihopdraget. Att tänka att det ska uttalas på engelska är nog inte så ovanligt. Eller hur är det med det svenska klädmärket Tiger? Jag brukar inte prata om det, men hoppas att det uttalas på svenska. På engelska låter töntigt. Mycket snyggare med svenska. Och hur är det med det likaledes svenska klädmärket Pour? Ska det uttalas på franska, med skorrande r? Jag säger nog något mittemellan, por. Det är svårt att uttala ett ord på franska mitt i när man pratar svenska. Det låter lätt tillgjort.

Praoplatser i mitt liv

20 oktober 2006 20:14 | Allmänt | Inga kommentarer

På lunchen idag pratade Felicia, Tobias och jag om praoplatser som vi hade på högstadiet.

Min första praoplats var på ett frukt- och grönsaksgrosseri. Det var jag och några gubbar. De var rätt inskränkta och fördomsfulla, och så fransmannen som frågade om jag hade rökt hasch någon gång. Läskigt, läskigt. Och så fick jag gå ensam och äta lunch på Verkstadsskolan som det hette då, som var en gymnasieskola med en massa yrkesinriktade linjer som verkstadsteknisk och bygg och sånt. Jag var jätterädd för alla stora hårdrockskillar som hette Ronny/Conny/Sonny.

Andra praoplatsen var på Svenska kyrkan. Var helt ok, även om jag inte är troende. Jag fick göra litet kontorsarbete, men mest följa med på olika barngrupper, tonårsgrupper, till ålderdomshem och sånt. Det var trevliga, samhällsengagerade människor.

Tredje praoplatsen var på Konsumbageriet. En kille som då gick i min parallellklass, och senare i samma klass i gymnasiet, var där samtidigt. Hans taktik var att försöka smita ifrån, min att fråga vad jag skulle göra för ny uppgift när jag var klar med något. Min taktik var bäst. Han fick sopa golv och stå vid korvbrödsmaskinen. Jag fick göra roliga grejer som att göra tårtor och bakelser. Att stå vid löpande bandet och baka ut wienerbröd av degremsorna som kom ut ur maskinen var också kul ett tag.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Kerstin Kokk.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^