Flowery Pekoe

Åka tåg

Varför tror SJ alltid att det inte är några som jobbar på sommaren? De drar ner på antalet avgångar redan i juni, och nu när vi är inne i juli går tågen ofta bara en gång i timmen. Under rusningstrafik bara ett par tåg i timmen, jämfört med annars då det går åtta tåg mellan sju och åtta på morgonen. Men vi är ju faktiskt många som pendlar nu också, och de få tåg som går blir överfulla så folk får stå. Jag är tacksam att jag fick sittplats i alla fall. Om man måste stå känns det som att ens tid blir stulen, för man kan inte göra något vettigt. Varken jobba, läsa dn eller sova.

Nån som vill hänga med på Stockholm Jazz

Kollar festivalprogrammet för Stockholm Jazz, och jag skulle vilja gå i stort sett varje dag. Med DN-kort kostar hela festivalen 1000 kronor. Nån som vill hänga med någon av dagarna?

Jag är sugen på bland annat Rigmor Gustafsson Quartet, Mary J Blige, Marit Bergman, Soundtrack of our lives, Patti Smith, Van Morrison och Blacknuss.

Om natten

Jag borde spackla väggarna i vardagsrummet. Det borde jag verkligen. Och sova. Det finns så mycket som man borde. Men istället lyssnar jag på Cat Power och gläds åt att jag har köpt biljett till konserten på Berns den 9:e juli. Jag ska dit med Dante och Magda.

Aretha, Sing One For Me

Satan i gatan

Var kom regnet ifrån? Plötsligt är det som att himlen har öppnat sig och det vräker ner. Idag skulle det faktiskt inte regna. Det var fint i morse, och jag kollade väderleksprognosen noga. Klädde mig fint i kjol och högklackat och en tunn kofta för att gå ut med Jenny ikväll, äta litet och gå och se Sex and the city. Men vad händer? Jenny är för förkyld, så det får bli imorgon istället. Och så plötsligt regnet. Det blev precis tvärtom. Men imorgon lyser solen igen och Jenny är mycket piggare. Eller hur?

Regnig måndag

Vissa dagar blir det bara så mycket knas. Och jag hade ju faktiskt ingen lust alls att gå upp i morse. Men klart att jag gick upp. Det var grått ute, och när jag hade duschat öste regnet ner. Jag drack te medan jag gjorde mig i ordning och funderade hur jag skulle göra. Tänkte att det var bäst att ta bussen, och kollade sommartidtabellen på nätet. Bra, en buss som skulle gå lagom snart för att hinna stänga av datorn och packa ihop det sista. Och så upptäckte jag att mitt armbandsur hade dragit sig; ganska mycket faktiskt.

Vid det laget hade faktiskt regnet avtagit, och jag omprövade planen och tog cyklen istället. Regnkappa som slutar strax ovanför knäna hade jag. På vägen ökade regnet igen. Till slut vräkte det ner, och jag var blöt om byxbenen som om jag vadat i vatten. Det var ingen idé att väja undan för vattenpölarna längre. Dessutom blev det som glipor mellan tryckknapparna i regnkappan, så att regnet kom in där. Hela framsidan av skjortan blev också våt.

Kom fram och parkerade cykeln, bara för att konstatera att jag missat tåget. Så jag gick där i regnet. Nu är det sommartidtabell, och tågen går inte så ofta. Gick och tänkte på Lydia som inte tycker nåt vidare om måndagar och tyckte synd om mig själv. I iPoden hörde jag Tomas Andersson Wij sjunga Ett helvete i taget, och då skrattade jag åt mig själv inombords. För det finns ju större helveten att tampas med en ett regn.

Väl på tåget konstaterade jag att mobilen inte funkade som den skulle. Den hade blivit blöt när jag cyklade till stationen. Det var blött inuti mina fickor, inne i handväskan, inne i axelremsväskan med datorn och DN. DN gick inte att läsa. Vissa knappar på mobilen funkade inte, men mobilkameran funkade. Det tog ett par timmar tills mobilen hade torkat så att allt funkade.

Men på kvällen när jag åt middag med Camilla och Åsa på Hermans var det faktiskt soligt, och trevligt så klart, så det var väl bra att jag gick upp den här måndagen i alla fall.

Så här såg alltså min morgon ut.