Igår

12 september 2005 15:38 | Allmänt | Inga kommentarer

Igår var Jenny och Björn-Erik här och hälsade på. Vi åt blåbärsmuffins på altanen, och Björn-Erik lajjade med Viggo. När Viggo var bebis var han med mig på sammanträden väldigt mycket. Då var jag fortfarande distriktsordförande i IOGT-NTO-distriktet, och vi hängde på d-expen jämt. Eftersom Björn-Erik var och är kassör i distriktet träffade han Viggo väldigt mycket, och när jag avgick som DO fick han allvarlig Viggo-abstinens.

Alldeles innan de kom på besök hade Bo fått igång min gamla IMac, som Viggo har fått överta i sitt nyrenoverade rum. De spelade Bugdom, och det vill Viggo göra hela tiden nu. Den där melodin är rätt enerverande i längden.

Bos bror Per kom och hjälpte Bo dels att ta hem redskapsboden från kolonilotten, och dels att tömma shurgardförrådet. Björn-Erik hjälpte också till att bära. Så nu när vi börjar se slutet på flyttkartongerna från Uppsala stadsbud har vi ett 50-tal kartonger som står i garaget i väntan på att packas upp. Idag har jag för övrigt packat upp nästan alla kartonger med Viggos böcker, leksaker och kläder.

Konstig dröm

12 september 2005 15:25 | Allmänt | 4 kommentarer

För ett tag sedan drömde jag en besynnerlig dröm. Det var Riksdagens högtidliga öppnande, och det var mitt jobb, IOGT-NTO:s kommunikationsavdelning, som höll i arrangemanget. När det var en liten stund kvar sa åsa, min chef, att hon tyckte att jag skulle hålla talet i stället för Göran Persson. Egentligen är ju det regeringsförklaringen, men så var det inte i min dröm. Jag blev jättenervös, för jag var ju inte alls förberedd. Jag vet inte hur det gick sedan. Jag tror inte drömmen kom så långt. Det var mest ångest över att tvingas göra något helt oförberett. Annars tror jag att vi roddade arrangemanget rätt bra.

Fotnot 1
Imorgon är det riksdagens högtidliga öppnande, och likaledes min födelsedag. Det är inte IOGT-NTO:s kommunikationsavdelning som genomför det, och jag kommer inte att närvara. Men jag har gjort det några gånger. På riktigt.

Fotnot 2
Göran Persson går här hemma under namnet Storpotäten. Storpotäten var en figur som förekom i barnprogrammet Vilse i pannkakan på 70-talet. Han var stor och pösig och bestämde, och gick omkring och sa putt, putt, putt. Våra kompisar Erik och Paula bor i ett hus mittemot stora herrgården på Harpsund, och det är vid ett besök hos dem som vi kom på namnet. Bos chef är gift med Storpotäten.

Mamma, Kungen och mormor

12 september 2005 15:10 | Allmänt | Inga kommentarer

Viggo leker med en kortlek på golvet. Jag går förbi och hör honom säga det här är mamma, med hjärter dam i handen. Jag frågar om han menar att damen är mamma, och det gör han. Vem är det här då, frågar jag och håller upp kungen. Kungen, svarar Viggo. Och vem är det här, frågar jag med jokern i handen. Mormor, säger Viggo med eftertryck.

En miljon flyttkartonger

9 september 2005 21:08 | Allmänt, Huset | Inga kommentarer

Ja, riktigt så många blev det inte, men närmare 150. Har just flyttat ett gäng flyttkartonger för att ställa en bokhylla på plats. Eller snarare två hyllor på varann. Och så har jag packat upp sju kartonger. Ni som kände mig på den tiden då jag bodde i studentrum och lic-rum på Arken minns säkert hur fullproppat mitt rum var av bokhyllor, och hur jag hade ställt två låga bokhyllor ovanpå varann. Nu blev det så igen. Men det är provisoriskt. Vi upptäckte när vi flyttade in att det är ju helt oroligt lågt i tak i källaren. Billybokhyllorna går inte in i gillestugan, och Ivarhyllorna av högsta modellen var ju på tok för höga, så dem har vi sågat av. Så nu är det en blandning av vad vi får plats med i gästrummet, så att vi får undan alla flyttkartonger med böcker. Sedan ska vi göra någon enhetlig hyllösning, som utnyttjar utrymmet maximalt. Vi tror faktiskt att vi kan få in Billyhyllor där, för det är något lägre golv där än i gillestugan. Det är faktiskt bara 35 kartonger kvar att packa upp, eller nåt sånt. Jag tycker att vi har varit otroligt duktiga på att packa upp.

Jag har ju inte berättat om själva flytten. Packade och packade gjorde vi, med hjälp av mina föräldrar. De hjälpte även till med att ta hand om Viggo, så han bodde hos dem på Idrottsgatan de två sista nätterna innan stora flyttdagen. Hela tiden tog kartongerna slut, så vi fick fler och fler från flyttfirman. De hade sagt åt oss att att vi bara fick packa böcker i botten på varje kartong, och så fylla på med kläder och annat. Detta för att de skulle bära två kartonger åt gången på ryggen med remmar. Flytten tog nio timmar för fyra personer. Helt otroligt. Men så kostade det 17 000 också. Sjukt mycket pengar som vi skulle ha kunnat ha till renovering, men vi hade aldrig klarat det utan flyttfirma. En klar nackdel med när man packar så där, med olika kategorier saker, är att det tar mycket längre att packa upp.

Sedan var det naturligtvis kvar en hel del som vi inte hann packa. Så Bo var i lägenheten flera dagar efteråt och tömde. Och när jag kom dit för att kontrollera att inget var kvarglömt hittade jag hela grytskåpet fullt med kastruller.

Nu kommer jag på att vi har ju hela Shurgaard-förrådet med 57 kartonger, eller vad det är. Men de kartongerna är inte lika stora, och bara fyllda till 2/3-delar med böcker och tidskrifter.

Alla andra sover

9 september 2005 18:48 | Allmänt, Huset | Inga kommentarer

Klockan är halvnio, och alla andra i huset sover. Klara somnade för en stund sedan. Bo har läst saga för Viggo, och båda har somnat i stora sängen. Ska gå upp och väcka Bo snart, så han han sätta upp nya golvlister i Viggos rum. Jag har nämligen målat Viggos rum äntligen. Hann inte före flytten. Så Viggo har fått sova i sitt rum på en madrass, eftersom vi inte ville möblera och packa upp där innan vi målat och fixat. Det rummet var ofräschast, med mörkbruna jätteslitna tapeter. Inte väv där dock, utan papperstapet. Golvet hade Bo hunnit lägga innan flytten. Vi har lovat Viggo att rummet ska bli klart imorgon, så vi får jobba litet med det ikväll. Trots att Viggo hade feber åkte vi därför iväg och köpte golvlisterna och ett skrivbord åt honom idag.

Väggarna i Viggos rum och vårt sovrum fick samma färg. NCS 1000, som ska vara en rent grå färg. Men den ser ljusblå ut i vissa ljus, och det var verkligen inte meningen. Jag är inte en ljusblå och pastellig person. Men det blir rätt bra ändå när det är möblerat, och fint mot ekgolvet.

Golvsocklar är svårt. överallt i huset var det ihåliga plastsocklar, sådana som man kan gömma sladdar i. Det är i och för sig smart och funktionellt, men de var så fula. Annars är ju det mesta original i huset. Det är bara golvsocklarna, och så ungefär allt i köket som är utbytt. Dörr- och fönsterfoder är bevarat överallt utom i köket. Dörrarna och tryckena är original. Det är jättefint. I vilket fall måste vi alltså byta golvsocklar överallt. Vi funderade på om det skulle vara snyggt i ek för att matcha golven, men kom fram till att det skulle se konstigt ut mot de vitmålade dörrfodren. Så det blev vitmålade. Det ser inte helt bra ut med de sprutlackerade, men om man penselmålar med ett lager färg blir det nog bra.

Ska försöka komma igång att blogga igen

9 september 2005 11:00 | Allmänt, Huset | 1 kommentar

Nu har vi äntligen ADSL i huset sedan ett par dagar, och datorerna är uppackade. Skönt! Det känns som att det finns hur mycket som helst att komma ikapp att berätta om. Jag får ta litet i taget. Klara och jag har varit jätteförkylda sedan helgen, men vi är bättre nu. Men Bo och Viggo är sjuka nu istället. Viggo vaknade med hög feber i natt, så det blev inget dagis idag. Nåväl, han är vid gott mod i alla fall, och åt sju plättar till lunch. Och vi som skulle passa på att åka och handla och titta på grejer till huset idag. På måndag börjar Bo jobba igen efter fyra veckors semester.

Vi har gift oss!

3 september 2005 10:40 | Allmänt | 9 kommentarer

Ha ha, nu blev ni väl överraskade? Igår gifte vi oss på tingsrätten, och ingen släkt eller familj visste något. Nå ja, faktum är att min kompis Elisabeth visste, för jag kunde inte låta bli att berätta när jag träffade henne på parkeringen vid IKEA för några veckor sedan, och vi pratade om att de skulle fira tioårig bröllopsdag och jag och Bo tio år som par. Det var faktiskt egentligen på vår tioårsdag som vi hade tänkt gifta oss, men på tingsrätten förrättar de bara vigslar på måndagar och fredagar, och på kommunen på lördagar, och den 17:e augusti var en onsdag.

Finfint väder hade vi, och det var ganska fint på tingsrätten. Viggo tyckte att det var roligast att springa i trapporna och att krypa under bordet under vigselakten. Hon som vigde oss var trevlig och bra, men hon kallade mig för Kristin båda gångerna när hon skulle säga mitt namn. Det står i alla fall rätt på vigselbeviset. Inga ringar har vi, om ni undrar, och ingen av oss har bytt namn. Det här var mest en juridisk, praktisk grej för oss, men när vi ändå skulle gifta oss såg vi till att det blev trevligt och fint.

Efter vigselakten gick vi till en leksaksaffär med Viggo, och sedan köpte vi tårta och brudpar och åkte hem till oss. Vi riggade upp kamerastativet i trädgården och tog bilder med självutlösaren, men de blev inte så bra. Viggo sprang fram och tillbaka och pillade på stativet hela tiden, och det är inte lätt att se vettig ut när man springer fram och tillbaka till kameran hela tiden. Så vi har bestämt att vi ska gå till en ateljé och ta bilder med och utan barn så snart som möjligt. Men då måste vi ha någon med som tar hand om barnen. Någon som kan rekomendera en bra fotograf i Uppsala?

Till middag hämtade vi sushi, och så åt vi tårtan till efterrätt.
Bröllopstårta

Viggo hade bara sovit tio minuter i bilen på väg hem, men det gick inget bra att få honom att somna, varken för Bo eller mig. Han bara busade hela tiden, så då tittade vi på en film på DVD tills han somnade i soffan, för vi hade verkligen ingen lust att ha en bråkkväll just då. Viggo somnade väl halvnio, men Klara vaknade igen och var vaken till elvatiden. Vid två vaknade Viggo igen och fick välling. Jag somnade till där, men vaknade snart av att Klara hade vaknat. Ammade henne i sängen, men hon somnade inte om som hon brukar. Så vaknade Viggo igen och kom in till oss. Vid femtiden sov vi äntligen allihop igen i vår stora säng. är det en normal bröllopsnatt?

Någon gång under kvällen minns jag att jag sa till Bo att om tio år åker vi iväg till Venedig, London eller något annat trevligt ställe utan barnen, men han tyckte att vi kunde göra det om fem år. För om några år är vi faktiskt inte livegna längre.

Senare i höst när vi är klara med renoveringen ska vi ha en stor fest för alla vänner, och med familjen firar vi på Viggos födelsedag 25 september.

« Föregående sida

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Kerstin Kokk.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^