En fin liten Hertha

Loppisabstinensen var stor i helgen efter att inte ha varit på någon runda i Uppsala på flera veckor. Det blev en ordentlig runda, trots regn. På Vaksalatorg var det kanske tre tappra loppisförsäljare som stod ut i blasket. Inga fynd blev det där, och inte på Emmaus. Men på Presenta på Väderkvarnsgatan såg jag den på långt håll och tänkte att det måste vara en Hertha! Reliefmönstret som påminner om mönstret på min stora Herthakanna, och så samma blå färg som på Blå Eld. Jag vände på vasen, och visst stod det HB under. Här kan ni jämföra med stora Herthakannan och Blå Eld, så förstår ni vad jag menar.

Blåbärsbruden

Blåbärsmuffins ville Klara baka igår. Okej, det gör vi, sa jag. Och under tiden vi bakade åt Klara litet blåbär och blev så här snygg om läpparna. Sen när de var klara sa hon att hon ville ha chokladsås på. Jag ville inte vara nån tråkmamma som säger nej, så jag sa att jag inte trodde att det var så gott ihop, men att hon kunde få ha det på sina. Bara sina egna, inte alla, sa jag tydligt flera gånger. Sen gick jag iväg och pratade i telefon med min mamma en stund. När jag kom tillbaka hade hon haft chokladsås på alla. Mamma, jag glömde, sa hon till sitt försvar.

Årets första snögubbe

När jag kom till dagis i mörkret igår för att hämta Klara hade hon gjort en snögubbe. En jätteliten. Det var ungefär vad snön räckte till.

Äntligen fick jag tävla i Pumpen igen

Under alla år som anställd på IOGT-NTO:s kansli fick jag inte tävla i Pumpen. Däremot har jag varit med och gjort en och annan fråga genom åren, svarat i telefon när lagen har ringt in sina svar och suttit i rättningscentralen. Men nu äntligen fick jag vara med och tävla igen, och naturligtvis på Arken! Roligt! Vi var ett trettiotal deltagare, nuvarande och före detta hemiter, som under en timme löste alla frågorna med alla till buds tillåtna medel. Man får använda böcker, Internet, ringa folk, ja vad som helst för att lösa frågorna på en timme.

Lennart skriver flitigt.

Klockan nio när tävlingen var över satte sig Robert och skickade in våra svar.

Efteråt blev det traditionsenligt Pumpenfika, ostkaka och te.

Vid köksbordet hos mamma och pappa

Vet ni hur bra det kändes att sitta vid köksbordet på Idrottsgatan ett par timmar och prata med mamma och pappa och Matti? Inte så mycket om hjärtat och sjukhuset och allt det där, mest om gamla vanliga saker. Och dricka te ur gamla vanliga Valenciakoppen.

Som det ska vara

Pappa har kommit hem från sjukhuset. Jag har bakat bröd och lagat potatissoppa med citron och timjan.

November

Mörkret som kommer under den där timmen mellan fyra och fem när jag hämtar barnen är nedslående. Vetskapen om att nu kommer det att vara mörkt när vi tar oss hem i månader. Snart också på morgonen när vi ger oss av.

Regnet som piskade mig i ansiktet när jag gick ut i trädgården för att hämta sallad till lunchen. Tittade om det kanske fanns någon hoppfull rosenknopp som inte gett upp. Men inte.

Pappa som fick en hjärtinfarkt i fredags och ligger på hjärtkliniken. Det går bra för honom, men det är verkligen tungt och deppigt ändå. Idag när jag hälsade på honom var det i alla fall bättre än igår. Han satt uppe i fåtöljen och läste alla tidningar som mamma hade haft med. Jag ligger efter med tidningarna, sa han. En sån tur att du har massor av tid att läsa ikapp då, sa jag. Annars kan tiden rubbas, vet du. Alla sladdar och slangar som han satt fast i igår och var så irriterad över hade han blivit av med. Bara några på bröstet som satt i en liten dosa måste han ha kvar. Och vi pratade om vanliga saker som film och böcker och musik. Om senaste Klas Östergren som jag hade med, och hur filmatiseringen av Gentlemen och Gangsters kunde tänkas bli. Om senaste numret av Uncut som Matti hade haft med, och där pappa redan hade läst om Dylan. Och så pratade vi förstås om ett av pappas favoritämnen – Konsum. För vi pratade om Arne Mattssons Mannekäng i rött som jag nyligen sett, och som spelades in i gamla Forumvaruhuset Uppsala 1958, och att det var så snygg arkitektur. Pappa gick naturligtvis igång på det och menade att det Forumvaruhuset var ett av KF:s flaggskepp. Det finns inte ett samtalsämne som inte förr eller senare kan leda in pappa på att prata om gamla konsumbutiker och var de låg. Det är ganska underhållande. Fast det här var ju inte så långsökt förstås. Och pappa blir alltid på bra humör när han får prata om Konsum. Bra.

Panta för klimaträttvisa

Dagens tekanna: Ceylon

Inte bara en tekopp kände jag mig nödgad att köpa i Örebro; när jag såg Hertha Bengtsons Ceylontekanna stå där på ett bord på Kavalkad kände jag att den måste bli min. Så raffinerad med sitt spindelvävsliknande reliefmönster som accentueras av att det vita lyser igenom den svarta glasyren på de upphöjda partierna. Men kanske var det mönstret av en brödkorg som Hertha tänkte på. Ganska liten och nätt är den och med ett bekvämt handtag att hålla i. Tyvärr inte helt droppfri när man häller, något som är fallet även med Hertha Bengtsons Blå Eld-tekanna. En annan likhet mellan dem är att de har mycket små öppningar upptill. Det går inte att få ner en stor tekula i dem, men troligen är förklaringen att man lade tebladen direkt i kannan på 50-talet och använde tesil.

Ceylon tillverkades i flintgods och var i produktion 1955-1962. Servisen innehöll kaffe-, te- och chokladkannor med tillhörande koppar och assietter i svart, gulgrön och ofärgad glasyr.

Dagens kopp: Adam

Trista hotellrum utan möjlighet att brygga te är ju inget vidare, så det var jag tvungen att åtgärda när jag var i Örebro. En sån tur att jag var tvungen att köpa en tekopp och en tekanna! Sen fixade jag fram en vattenkokare från hotellreceptionen.

Vad blev det då för tekopp? Jo, Stig Lindbergs Adam från Gustavsberg köpte jag på Kavalkad. Inget loppispris direkt; jag fick betala 340 kronor för den. Adam ritade Stig Lindberg 1959, och den var i produktion ända till 1974, liksom Eva som har en inverterad dekor mot Adam. Där är prickarna vita, och bakgrunden röd, men någon Evakopp har jag inte ännu. De här kopparna har tagits i produktion av Gustavsberg igen, men jag ser ingen anledning att köpa de nya, för även de äldre kopparna har dekoren under glasyr. Med Spisa Ribb, Berså och Prunus som också återtagits i produktion finns det en vits med de nya, och det är att de gamla har dekoren ovan glasyr, så de går inte att diska i maskin. Jag skulle i alla fall inte köpa de nya, för de är inte lika fina och det är inte samma känsla, men det är inte oviktigt med möjligheten att kunna maskindiska. Modellen är förstås den klassiska LI, och formgavs ursprungligen av Stig Lindberg med dekoren Spisa Ribb till H55-utställningen.

Glömde den här

Den här fina serveringsspaden från Nilsjohan glömde jag att jag också hittade på loppis i Örebro. Tänker att man kan ha den när man serverar bakelser eller små snittar till exempel. En tia betalade jag för den.

Ni skulle bara veta hur mycket Klara har tjatat om att vi skulle göra pumpalykta

Du kanske skulle börja spela dragspel, Lydia

I alla fall med ett så här snyggt dragspel i dina färger!

Farmors och farfars tallrikar

De här Rörstrandstallrikarna hade farmor och farfar i Juniskär. Såg dem på Myrorna i Örebro och var tvungen att ta ett kort, mest för familjens skull. Inte min stil, men jag tycker om dem för att de är min barndom. Jag minns exakt var de stod i köksskåpet med skjutluckorna. För övrigt var de sålda när jag kom tillbaka igår innan jag skulle ta tåget hem, så någon gillade dem.

Klart man hittar en trådtavla med Svampen på loppis i Örebro

Snyggaste klädborsten

I svart och rött att hänga på väggen, och borsten hänger i plattan med magnet!

På loppisrunda i Örebro

Den här butiken, Kavalkad på Järntorget, var väl inte precis en loppis. Mera antikaffär med 50- och 60-tal. Här köpte jag porslin! Presenteras så småningom, och jag kan avslöja att det rör sig om en Dagens kopp och en Dagens tekanna. Härligt!

Höstlov vore inte så dumt

Åh, nu när jag läser alla andras facebookuppdateringar om höstlov vill jag också ha! Men jag ska jobba hela veckan, och börjar med att åka på konferensen NGOforum09 i Örebro i tre dagar. Just nu känns det mest som att jag skulle vilja krypa ner i soffan med barnen och kolla på film i en vecka, spela spel, elda i öppna spisen och inte gå ut mer än nödvändigt. Men snart ska vi cykla till dagis och fritids. Fast jag har fått tips om loppisar i Örebro. Jag kanske kan köpa en ny tekopp eller två?

Stig Lindbergs Spegelblom

För många år sedan hittade jag de här gardinerna på Myrorna. Det står inte på vad de heter, formgivare eller tillverkare, men jag kände genast igen Stig Lindbergs stil från hans fajanser. Jag tycker så mycket om dem. De känns så somriga! Men aldrig har jag sett dem någon annanstans eller läst om dem. Så kom den mycket matnyttiga och fina boken Tidlösa mönster – Textilkonst från 1950-talet av Gisela Eronn ut i höst, och vad hittade jag där, om inte en bild på tyget, som visade sig heta Spegelblom. Min gardin är i blått, den här i gult, och när jag nu visste namnet på tyget kunde jag googla och hitta att den fanns i grönt också, och gjordes för NK:s textilkammare. Kanske någon känner till om den fanns i fler färger eller när det kom i produktion?

Stig Lindbergs Handelsbankshund i keramik och några fåglar

I en låda på Väderkvarnens antik och kuriosa grävde jag och hittade Stig Lindbergs Handelsbankshund i keramik och några träfåglar. Fick betala 150 kronor för allting. Jag samlar ju på sådana här träfåglar, som jag har både i julgranen och i påskriset, och man kan aldrig få för många! Keramikhunden är den minsta i tre storlekar som gjordes till Handelsbankens 100-årsjubileum. Annars var den ju en sparbössa i plast. Läs mer om hundarna på 50-talskeramik.