Feber

Viggo har varit febrig hela dagen idag, ända sen han vaknade vid tretiden på natten. Periodvis ganska medtagen när han haft febertoppar på en bit över 39 grader. Däremellan så pigg att han orkat höra när jag eller min pappa läst bok och faktiskt varit uppe och lekt med Klara och till och med varit ute i trädgården en stund på kvällen. Inga andra symptom. Han säger att han kanske har litet ont i halsen. Hoppas han blir frisk snart så han hinner vara ute mer och kanske bada igen innan den här Öregrundsveckan är slut.

Jag undrar om de verkligen säljer frukt och konfekt i blomsteraffären fortfarande

Men det är en väldigt trevlig skylt.

Sen kom regnet så då gick vi på kondis

Vi tog en promenad och hängde litet i lekparken vid klockstapeln

Klara på trädgårdsgången mellan regnen

Detektivbyrån Ficklampsdetektiverna

letade efter mysterier på vinden idag när det regnade. Klara sa att det var ett mysterium med en rörmokare som satt fast i ett rör. Mina föräldrar skulle nämligen få besök av en rörmokare. Jag var inte säker på att hon riktigt visste vad det var, så jag sa att det var en tjej eller kille som fixar när man har problem med vattenledningarna och så. Sen frågade jag vad hon trodde. En ond kille som tar barnen, sa Klara. Rörmokaren som var här var inte dum. Han var snäll, så nu vet hon.

Vad vi hittade mera

Eftersom Viggo läser så bra nu dröjer det nog inte länge innan han vill läsa litet längre böcker själv. Bilderböcker med ganska mycket text läser han med bra flyt nu. Jag vet inte om ni riktigt kan föreställa er hur mycket böcker det finns i den här familjen eftersom mina föräldrar älskar böcker och eftersom pappa under större delen av min uppväxt var recensent. Jag fick sådana mängder av barn- och ungdomsböcker. En hel del finns fortfarande på vinden här i Öregrund, och så hämtar jag hem allteftersom det blir aktuellt för Viggo och Klara. Nu plockade jag ner massor av läsa lätt-böcker. Hans Peterson, Enid Blytons Hemliga 7:an-serie, Radiodetektiverna, Kerstin Thorvall, Edith Unnerstad och en hel del annat. Gunnel Lindes Osynliga klubben och hönshusbåten minns jag att jag vann i en tävling på Tunabergsbiblioteket.

Vad man kan hitta på en vind

Om man är 4 år och snart 7 år, då är det ett äventyr att gå upp på mormors och morfars vind. Det är ganska spännande att gå upp på vinden om man är snart 40 också. Jag visste vad jag letade efter. Mera av mina gamla kläder som Klara kan ha. Det mesta har mamma sytt. Klara blev kanske mest förtjust i underklänningen och nattlinnet i syntet från 60-talet, men dem har mamma inte sytt. Hon ville ha dem på sig som klänning ute när vi skulle gå till skogen. Det fick hon inte, för de skulle nog gå sönder då, men just nu sover hon i underklänningen. Och träskorna! Som jag älskade dem. Som Klara älskade dem så fort hon såg dem!

Old school

Patiens på datorn i all ära; min mamma lägger patiens med riktiga kort vid köksbordet. Det är som det ska vara.

Just före regnet

Min mamma och Klara under äppelträden i väntan på lunch. Mamma läser Vi. Just när allting är framdukat, lax och nyupptagen färskpotatis från trädgården, då kommer dagens enda regnskur. Lunch i köket går också bra.

Äntligen havet

14 grader i vattnet utanför klipporna i Tallparken. Jag var i och doppade mig ett par gånger och simmade litet. Inne vid strandkanten där Viggo och Klara badade var det nog varmare.

Men då kommer inte polisen

Vid middagen idag ondgjorde sig mina föräldrar över hur folk har levt rövare under det just avslutade Roslagsloppet här i Öregrund. De berättade hur folk söp och slängde ölburkar och kissade i varenda buske och på varenda berghäll. Och så att polisen patrullerade och höll koll.

Klara tittade allvarligt på sin mormor och sa att ”när jag kissar hemma, då kommer inte polisen”.

Taffel

Kolla på den här Taffelhinken som har etiketten upptill kvar! Sälja på loppisen på gamla pepparkaksfabriken i Norrskedika för bara 200 pix, men den saknar rätt många delar. Själv har jag ju redan en som används flitigt.

Loppisar längs vägen

Två besök på loppisar som var öppna blev det på vägen ut till Öregrund, och det var ju säkra kort. Risingeboden och gamla pepparkaksfabriken i Norrskedika. Glad blev jag av prylarna som jag köpte.

Tre fina saftglas och en bricka. Brickan är engelsk och kommer från Worcester Ware.

Ett teakfat och några ostbestick och öppnare med teakhandtag i en fin ask

Ett fint rävspel, liknade det vi har här på landet

En julduk och ett brickband med rosor, samma tryck som smådukarna jag köpte för ett tag sen!

En randig plastmugg från 60-talet. Jag är uppväxt med sådana i olika färger och har några sedan tidigare som jag köpt på loppis.

En vas från Bo Fajans

En Doktor Snuggles-ryggsäck! Helt underbar.

Hos mamma och pappa i Öregrund

En semestervecka kvar, och den tillbringar jag och barnen hos mina föräldrar i Öregrund. Det var ljuvligt väder när vi kom ut, och mamma grillade till middag. Inget går upp mot riktig kolgrill, hur snabbt och praktiskt det än är med gasol. Så är det bara. P1 som dånar i köket. Mamma lyssnade på dokumentären om Madonna som jag redan hört en gång. Jag frågade om hon tyckte det var intressant och om hon kände till Madonna. Det var väl inte så intressant, tyckte hon, men hon påstod att hon visste vem det var. Men P1 står alltid på och man lyssnar på det som bjuds. Och tur är väl det. Tänk vad mycket man inte visste att man ville veta som man skulle missa om man inte gjorde så. Nyplockade hallon till efterrätt. Notera sockerskeden med hål i, så man kan strö. Det är som det ska vara. Finfint.

Vilken tur att det fanns en pool på kalaset

Funderar faktiskt på att skaffa något åt det här hållet. Den här känns så futtig.

På moster Karins sjuttioårskalas

På väg till kalas i Vallentuna

Barnen springer av sig litet vid Edsviken.

Bakar kakor som flyger i luften

Eftersom Klara har tjatat om att vi skulle baka kakor med hennes fjärilskakmått letade jag efter en bra kakdeg att kavla och ta ut mått för barnen. Testade vita pepparkakor ur Sju sorters kakor och idag har vi bakat och bakat. Man får väl säga att degen höll ihop bra. Den var liksom seg. Gick inte att kavla supertunt, drog ihop sig när man tog ut måtten och blev väldigt tjocka och bulliga när de gräddades. Smakade inte så värst mycket; som mariekex fast tristare. Men vad gör det. Barnen var nöjda, hade kul och de äter dem.

De flesta kakorna blev sånt som kan flyga i luften. Fjärilar, flygande tefat, raketer, löv. Och så litet bokstäver, blommor, kortsymboler och ett test av det där pepparkaksmåttet med många mått i ett. Hade fått en kommentar att de var svåra att använda, och det är sant. Men jag vill testa med mina vanliga Tant Harriets pepparkakor till jul innan jag dömer ut det.

Om det regnar kan man ta läspaus på altanen