Sopberg av snorpapper

Klara snorar och snorar, men hon har inte riktigt lärt sig tekniken att snyta sig och att använda pappersnäsdukar på ett effektivt sätt. Hon tar nytt varje gång, knölar det litet och torkar. Sen säger hon att de är blöta och inte går att använda mera.

Saker man kan göra mitt i natten

Ja, se på Min granne Totoro med Klara som har feber och inte kan sova till exempel. Snorar gör hon också. Hon har nog fått min förkylning. Fast värre kan man ha det. Det är ju en riktigt bra film, och Klara sa nyss: Mamma, vi har det bra!

VAB imorgon alltså.

Klaras lär sig åka skidor

Inte är det mycket snö, men har man fått skidor i julklapp av farmor och farfar måste man ju ut och testa med farmor. Det gick bra fast stavarna var i kortaste laget. Det är här hemma i trädgården, och famor som hörs i bakgrunden.

Dockan i sockan

Klara leker att dockan sover i raggsockan.

Dagens lunch

Mer än lampor från Luxus

Lamporna från Luxus pryder sin plats här hemma. Taklampan som jag ärvt efter mormor och golvlampan som jag fyndade i somras. I julklapp fick jag den här boken om Luxus. Mycket intressant och bra att ha. Nu vet jag till exempel att taklampan har beteckningen 524 och att träet inte alls är teak, utan ek. Och att jag måste ha golvlampan Giraffen! Men Luxus tillverkade även möbler. Otroligt fina bordsunderreden och roliga Byråkraten med fru.

Jo jag slängde ut granen

Redan i söndags faktiskt. För när man ska ha kalas med massa vuxna och barn är den bara i vägen. Tänkte att det var bäst att slippa vält julgran den här julen. Förra julen välte den nämligen. Antagligen därför som jag inte fick igång julgransbelysningen natten till julafton. Eller den gick igång en kort stund. Sen slocknade den och alla lampor blev svarta. Så vi har inte haft lampor i granen i år, och det har varit litet trist. Tänkte att jag skulle köpa ny slinga för att ha säker belysning, men så stod jag där på Åhléns och kollade på ny, och så var den bara så ful. Vill inte jag ha ju. Därför har jag idag köpt en slinga på Tradera av märke Luma, ursprungligen inköpt 3/12 1957 på Kooperativa Föreningen Solidar i Malmö, enligt säljarens beskrivning. Det blir fint. Jag gillar att veta proviniensen av mina prylar. (Och nu kommer min pappa helt säkert skriva en kommentar om KF.) Ja, så här såg granen i alla fall ut strax innan jag började plocka ner pyntet. Ni kan spana in några av de fina från 50- och 60-talet. För övrigt var det väldigt kallt att dra ut granen. Man ska inte sticka ut näsan i onödan när det är minusgrader, särskilt inte när det är många. Massor av barr fick jag innanför tröjan också. Inte alls skönt.

En bättre människa

Efter att Magnus och Anders har upprörts över att vi har Lätta här i huset har nu skett bot och bättring. Bregott är inhandlat. Hörrni, är det okej nu? Nu är jag väl i stort sett en perfekt människa?

Inte sova

Två trötta i stora sängen. Jag som sovit dåligt två nätter på grund av hostan. Klara som verkligen borde sova, men som är uppe i varv efter kalasdag och för att farmor och farfar och farbror Per är här. Hela huset var fullt av folk tidigare, för idag firade vi Bos födelsedag. Tio vuxna och åtta barn, och då hade vi ändå haft många återbud på grund av sjukdom. Tjugo minuter innan fikagästerna skulle komma lyckades Klara med konststycket att kissa på sig på nålfiltsmattan i källaren. Hon har inte kissat på sig på månader. Jävlar, tänkte jag, för om man nu ska kissa på sig är ju just nålfiltsmatta inte ett så bra underlag. Men jag tog det coolt. Sa : Oj då, det var ju inte så bra. Kom så går vi och duschar av dig och sätter på rena kläder. Fikat var finfint så klart, och vi slaktade traditionsenligt pepparkakshuset. Denna gång Vita Huset. Andra traditioner för trettondagsafton är att äta indisk hämtmat när kompisarna har gått. Ikväll fick vi dock inte riktigt vad vi hade beställt, för gamla Gandhi/Indian Nights på Svartbäcksgatan har tydligen just bytt ägare, och det var första kvällen ikväll. Mycket rörigt, det mesta fanns inte och maten var rätt trist. Jaja. Jag hostar fortfarande. Men NU sover Klara.

Saker man kan irritera sig på

När man hostar så att man inte kan sova.

När man inte har några fler avsnitt av Mad Men eller Gossip Girl att titta på på nätterna.

När filmen som man tittar på på natten när man inte kan sova är skitdålig, men man inte orkar gå upp och byta.

När man är så där snorig och förkyld att näsan och läpparna blir alldeles fnasiga och svider.

När UNT ligger i brevlådan istället för DN. Inte samma lika. Vi ska ha DN och Svenskan, inte UNT och Svenskan.

Ojoj, vad synd det är om mig.

Ni lyssnar väl på Britta

Apropå artister från Uppsala är ju Britta Persson alldeles lysande. Fast Britta kommer närmare bestämt från Vattholma norr om Uppsala. Ni lyssnar väl på henne? Om inte, gör det nu.

Men han åker ju skridskor

Kolla här när Viggo lär sig åka skridskor. Bo och Viggo var på skridskobanan vid Domarringen i förmiddags och övade.

Veronica Maggio hänger utanför Klaras dagis och min gamla högstadiegympasal

Galet. När plattan var ny lyssnade jag så klart på låten 17 år extra mycket, eftersom den handlar om hennes uppväxt i Uppsala. Så letade jag efter den på Youtube eftersom jag ville blogga om den, men hittade inte just den låten då. Så dök videon plötsligt upp på ZTV, och där var något väldigt bekant. Hon stod ju utanför stora monotona väggen till Tunabergsskolans gympasal. Där där jag går varje morgon med Viggo på väg till Domarringen efter att vi lämnat Klara på dagis. Och 1 minut och 24 sekunder in i videon ser man faktiskt dagis skymta också, för då står de på idrottsplanen, och där ligger Klaras dagis.

Särskilt besynnerligt känns det eftersom jag ofta, ofta om vintern har haft en annan Veronica Maggio-låt i huvudet just då på väg till eller från dagis, Ballad om vintern.

Nyårsdagshäng

På nyårsdagen kom Magnus, Maria, Helmer och Arvid över till oss på nyårsbrunch. Vi satt hela eftermiddagen och åt och pratade och lyssnade på musik, och Arvid som är sex månader låg på en filt och tittade på brasan i öppla spisen. Så småningom övergick brunchen i kakbuffé, och plötsligt drällde Paula och grabbarna in oanmält. Trevligt! Kom in och fika, sa jag. Nä, men vi ska bara titta in och säga hej, sa Paula. Och så gjorde hon en Åsa-fika. Åsa bodde i samma korridor som Paula på Arken, korridoren ovanpå min, och sa alltid att hon inte skulle ha så mycket kaka. Sedan satt hon och karvade smala bitar av kakan, så i slutändan hade det blivit ganska mycket ändå. Paula och de andra blev nu stående i köket i minst en halvtimme, inmundigande kakor av alla de slag, för de skulle ju inte stanna så länge. Fast näste gång de kommer får de faktiskt lov att sitta ner. Magnus och Maria och barnen blev kvar till kvällen. Vi skulle fixa nån hämtmat, och jag var i mitt förkylda tillstånd sugen på starkt indiskt. Hämtpizza vann dock omröstningen överlägset.

Nyårsafton

Visserligen hade jag börjat känna mig hängig och snorig redan på nyårsafton, men vi åkte i alla fall hem till Magnus, Maria, Helmer och Arvid och firade med dem. De hade lagat musslor från Hambergs fisk till förrätt och rostbiff på älg som Magnus mamma skjutit till huvudrätt. Desserterna stod jag för. Jag hade gjort en fluffig frusen polkagrispaj, och eftersom Magnus inte gillar mint även en mocka- och chokladkaka. Inte dumt.

Barnen fick vara ute med tomtebloss litet senare på kvällen. Om man sticker in tomteblossen i en frukt går det bra för barnen att hålla i.

Tjugo minuter före tolvslaget somnade Klara, och Helmer hade somnat ännu tidigare. Viggo var i alla fall vaken och var ute med oss och tittade på fyrverkerierna. Han var galet lycklig och hoppade omkring.

Jävligt förkyld

Åååh. Fy bubblan vad jag är förkyld. Bara vanlig bondförkylning, men ändå. Snoret rinner och rinner. Det kliar i halsen. Huvudvärk. Näsan så där narig och svidig av allt snytande. Läpparna som blir torra och strama. Hatar det. Jag tänker att det vore lika bra att amputera bort huvudet. Och det enda som kan hjälpa litet mot snoret så man kan andas är saltlakrits. Ja, det är sant. Det har jag lärt mig av min bror. Finns det nån lakrits hemma? Nä. Bara rester av fluffig frusen polkagrispaj från igår och en miljon småkakor.