Hur ska man säga?

Igår frågade Mathias om jag visste hur namnet på klädföretaget Elvine ska uttalas. Det är ett svenskt företag, men namnet kommer av att grundarens estniska farmor hette så. Mathias hade hört någon som trodde att det skulle uttalas på engelska, men han uttalade det på svenska. Jag ringde så klart upp pappa för att få hjälp med korrekt estniskt uttal. Inte så olikt svenskt uttal, men med betoning bara på iet ska det vara.

Jag funderar ofta på hur olika märkesnamn ska uttalas. Länge uttalade jag till exempel stövelmärket Tretorn på engelskt vis, tills jag insåg att det nog handlade om 3 torn, men ihopdraget. Att tänka att det ska uttalas på engelska är nog inte så ovanligt. Eller hur är det med det svenska klädmärket Tiger? Jag brukar inte prata om det, men hoppas att det uttalas på svenska. På engelska låter töntigt. Mycket snyggare med svenska. Och hur är det med det likaledes svenska klädmärket Pour? Ska det uttalas på franska, med skorrande r? Jag säger nog något mittemellan, por. Det är svårt att uttala ett ord på franska mitt i när man pratar svenska. Det låter lätt tillgjort.

Praoplatser i mitt liv

På lunchen idag pratade Felicia, Tobias och jag om praoplatser som vi hade på högstadiet.

Min första praoplats var på ett frukt- och grönsaksgrosseri. Det var jag och några gubbar. De var rätt inskränkta och fördomsfulla, och så fransmannen som frågade om jag hade rökt hasch någon gång. Läskigt, läskigt. Och så fick jag gå ensam och äta lunch på Verkstadsskolan som det hette då, som var en gymnasieskola med en massa yrkesinriktade linjer som verkstadsteknisk och bygg och sånt. Jag var jätterädd för alla stora hårdrockskillar som hette Ronny/Conny/Sonny.

Andra praoplatsen var på Svenska kyrkan. Var helt ok, även om jag inte är troende. Jag fick göra litet kontorsarbete, men mest följa med på olika barngrupper, tonårsgrupper, till ålderdomshem och sånt. Det var trevliga, samhällsengagerade människor.

Tredje praoplatsen var på Konsumbageriet. En kille som då gick i min parallellklass, och senare i samma klass i gymnasiet, var där samtidigt. Hans taktik var att försöka smita ifrån, min att fråga vad jag skulle göra för ny uppgift när jag var klar med något. Min taktik var bäst. Han fick sopa golv och stå vid korvbrödsmaskinen. Jag fick göra roliga grejer som att göra tårtor och bakelser. Att stå vid löpande bandet och baka ut wienerbröd av degremsorna som kom ut ur maskinen var också kul ett tag.

Familjedag tema Rymden

Familjedag tema Rymden

Tid: söndagen den 22 oktober klockan 11.00-14.30
Plats: Drabanten, Bangårdsg. 13 i Uppsala

En resa i universum! Digital planetarium-visning. Det största är
Cosmonova i Stockholm, men det modernaste kommer till oss.
Löpande visning.

Verkstäder: experiment, teaterlekar, pyssel med mera – allt på
rymdtema. Aktiviteter för barn 6-13 år och föräldrar. Anmälan
senast 19/10 till uppsala@iogt.se el. 018-71 34 41.

Inträde: Barn 70 kr, vuxna gratis. Medlemmar i Junis 20 kr.
Det kostar 50 kr att bli medlem i Junis.

Välkomna!

IOGT-NTOs juniorförbund Uppsala

Efter dagis ska man bara cykla hem

Jag och Anita hade inbokat sedan länge att vi skulle ses på Våla-magasinet efter jobbet idag och titta på möbeltyg till nya sofföverdrag till Drabanten. Jag skulle lämna på dagis och Bo hämta, för att jag skulle kunna göra det i lugn och ro. Så fick jag ett möte inbokat på morgonen, så jag fick hämta på dagis som vanligt istället. Alltså cyklade jag ner på stan igen med barnen i cykelkärran efter att jag hämtat dem på dagis. Det är ganska tungt ska jag säga. Viggo somnade till under cykelturen.

Inne i affären fick jag bära på Klara hela tiden för att hon inte skulle sticka iväg och göra något tokigt. Viggo stack bara iväg litet grand, men gjorde inget tok. Däremot blev båda barnen rätt uttråkade, trötta och varma. Det var inte meningen att det skulle ta lång stund. Sigvard som är verkställande ledamot i fastighetsstyrelsen hade varit där tidigare och tittat ut två kvaliteter på tyg som vi fått offert på, så jag och Anita skulle bara titta att vi tyckte det var ok och välja nyans. Tyvärr hade den här säljaren inte så bra koll och virrade till det rätt mycket och svamlade, så när jag till sist sa till Anita att jag inte klarade att stanna med barnen längre, och att hon fick avsluta, hade vi varit där i 45 minuter och klockan var fem. Det hade inte behövt ta mer än max 20 minuter.

Så cyklade jag hem med mina trötta barn och fixade middag. När Bo kom hem kvart över sex var jag helt slut, men cyklade iväg igen ner till Drabanten för styrelsemöte med min IOGT-NTO-förening. Efter dagis ska man faktiskt bara cykla hem. Det är dagens lärdom.

Tvåordsmening

Visserligen har Klara kunnat säga ”titta där” hur länge som helst, och det är ju en tvåordsmening, men idag på dagis sa hon ”mamma jobbar”.

Jag minns att Viggos första treordsmening var ”blomma ta den”. Bra mening, tycker jag. Det var en gång när vi skulle hem till Jenny och Björn-Erik och fika, och jag hade varit ute i Stabbyskogen och plockat en bukett blommor åt dem. När jag stod i köket och skulle linda papper om buketten tappade jag en blomma som Viggo tog upp åt mig och sa ”blomma ta den”.

Mera traderafynd

Den här friluftsväskan fyndade jag för en tia! Det är en axelremsväska som kan göras om till ryggsäck. Invändigt har den två fack för termosar eller flaskor. Jag tycker att den är så retrocool och snygg med sina inte så perfekt påsydda tygmärken.

Tiger

Den här helt oanvända me&i-tröjan fyndade jag på tradera för 91 kronor.

Varm choklad och satsumas

Sitter i soffan och granskar frågorna till årets Pumpen-tävling, som är den 40:de i ordningen. En ganska trevlig arbetsuppgift. Ni glömmer väl inte att anmäla era lag, ni som får tävla. Senast fredag ska anmälan vara inne. Själv får jag ju inte tävla eftersom jag jobbar på kansliet. Men förra året var jag föräldraledig och hade inte haft något att göra med frågorna, så då var jag med och tävlade på Arken. Hur det gick? Vi vann så klart!

Samtidigt har jag på Kobra och dricker varm choklad och äter satsumas. De är goda nu. Köpte en hel nätpåse förra veckan.

Ordning och reda

Jenny bloggade om vilken plåga det är att gå igenom alla barnkläder inför vintern för att se vad som behöver skaffas nytt. Själv är jag väldigt nöjd över att jag i somras skaffade kartonger med lock och märkte upp varje låda med en klädstorlek. Dessutom speciallådor för skor, overaller och mössor och vantar. Alla kartongerna får plats i tvättstugan än så länge. Otroligt smidigt att snabbt kunna plocka fram nästa storlek av Viggos avlagda kläder till Klara, eller till kompisar som vill låna till sina barn. Igår var Lisa här och fikade och lånade kläderna i storlek 50/56. Hon jobbade sin sista dag på kansliet förra veckan, och bebisen är beräknad till 6 november om jag minns rätt.

Men inte hjälper lådorna mot att Viggo ständigt behöver större skor eller mössa eller något annat. Nu behöver han nya mockasiner. Varannan tisdag går hans dagisavdelning till gympahallen på skolan intill, och då ska de ha gympapåse, gympakläder och mockasiner.

Nygammal vana

I mellanstadiet simtränade jag två gånger i veckan i Uppsala simsällskap. Det är den enda organiserade idrottsaktivitet som jag har sysslat med. Naturligtvis ville de att man skulle tävla på helgerna, men det ville inte jag, så jag slutade efter två-tre år. Däremot slutade jag inte motionssimma. Jag gjorde det till och från under högstadiet, gymnasiet och universitetsåren. Nu har jag dock inte motionssimmat regelbundet på säkert tio år, men idag satte jag igång igen! Jag bestämde mig egentligen för ett par veckor sedan, men har inte kunnat sätta igång på grund av förkylningen.

Jag har tänkt simma ett par vardagmorgnar i veckan och en gång på helgen. Simhallen ligger i vår stadsdel, på vägen till stationen. På vardagar öppnar de 6.15, och jag ska försöka vara där då och simma en halvtimme och sedan åka till jobbet. Jag brukar aldrig orka räkna längder, jag tappar alltid bort mig, men jag vet att jag simmar en kilometer på en halvtimme.

Det var verkligen skönt att simma, och sedan var jag en sväng in på äventyrsbadet och satt i bubbelbadet en stund, och jag avslutade med bastu. Till vardags blir det dock bara motionssim, och sedan snabb dusch. Har inte tid annars, och dessutom blev jag otroligt seg av bastun.

Klaras nya vinterkängor

Idag var jag och köpte Klaras nya vinterkängor som hade kommit till butiken.

Svamputflykt till Björklinge

I förmiddags åkte vi på svamputflykt hela familjen. Vi hittade en del vanliga kantareller och massor av trattkantareller. Med två småbarn kan man ju inte vara ute hur länge som helst, så vi nöjde oss när vi hade plockat kanske tvåtredjedels papperskasse full. Tyvärr råkade den gå sönder av fukt och tyngden när vi var på väg tillbaka genom skogen, men vi hade ett par plastkassar som vi plockade upp det i. Så här såg det ut:

Naturligtvis passade vi på att ha picknick. Kanelbullar, festis till barnen och varm choklad till oss.

Ganska många besökare

Allting är ju relativt, och drygt 100 unika besökare om dagen på min blogg kan tyckas blygsamt om man jämför med kändisbloggar. Jag tycker i alla fall att det är ganska mycket. Men min pappa har drygt 260 unika besökare om dagen på sin blogg, så där ligger jag i lä.

Bo har fixat ett nytt statistikverktyg, och där kan jag bland annat se att 41 % av besökarna kom hit genom att direkt ha angett min bloggadress, och sedan är det många som hittar hit genom länkar från kompisars bloggar, genom nyligen.se, och genom sökningar på olika sökmotorer.

Här kan ni se topplista på vad det är som folk söker på, och kommer till mig:

1 6 5.04% smuldeg
2 5 4.20% betonggjutning
3 4 3.36% prydnadsapel
4 4 3.36% trattkantarellsoppa
5 3 2.52% jordslå
6 3 2.52% mockarutor
7 3 2.52% recept danska Äppleskivor
8 3 2.52% äppelpaj smuldeg
9 2 1.68% dipsås till grönsaker
10 2 1.68% dörrkransar pyssel
11 2 1.68% gamla ylletröjor
12 2 1.68% koka pepparkaksdeg
13 2 1.68% lundby dockskåp
14 2 1.68% makaronpyssel
15 2 1.68% memma
16 2 1.68% mints
17 2 1.68% recept på tomat och fetaostpaj
18 2 1.68% stenmangel använda
19 2 1.68% tapeter
20 1 0.84% barnkläder

Pyssel med pärlplattor

Igår när jag kom från tåget sprang jag in på Uppsala färg och köpte pärlplattor innan jag cyklade till dagis. Pärlor hade vi sedan förut. Viggo och jag har trätt halsband tillsammans tidigare. På kvällen när Klara hade somnat pysslade vi med dem. Jättekul! Det är svårt att få en chans att göra pillrigt pyssel med Viggo, för då kan ju inte Klara vara med.

Pärlplattor är det verkligen inte bara barn som pysslar med. Spana in Pärlplatteklubben.

Här är det första som vi gjorde:

En positiv grej med Timbrokulturministern

Alltså, det finns faktiskt en positiv aspekt på den gräsliga kulturministern och skandalen med licensskolket. Det är ju otroligt fokus på kulturpolitiken just nu, och det är faktiskt inte bara skandalen som ventileras, utan kulturpolitikens inriktning får stort mediautrymme och folk pratar kulturpolitik och reflekterar över vilket system vi vill ha. Det är vi verkligen inte bortskämda med.

Backeloppet

Sittet hemma och jobbar idag med textproduktion, så jag passar på att lunchblogga i min ensamhet.

Igår var det Backeloppet på dagis. Viggo sprang förstås, och Klara sprang litet grand, men sen satt hon i vagnen. De var ute nästan hela dagen, och åt varmkorv till lunch utomhus.

Grey is beautiful

Grå betong är vackert. Som i Svante Foersters dikt ”I detta land, kamrat”.

Igår blev jag litet besviken när jag insåg att Gilmore Girls var slut för säsongen. Hade bespetsat mig på att krypa upp i soffan med en kopp te för en timmes intelligent feelgoodserie. Istället blev det Bästa Formen i svt, som är ett riktigt bra designprogram. Och det var ju tur, för det handlade om betong. Fantastiskt snyggt var det med enormt screentryck på en betongvägg, och fascinerande med tekniken som kunde göra så det lyser genom betongen. Programmet går i repris på söndag 15 oktober klockan 15.30. Se det.

Och hur var det nu med Foerster-dikten? Jag hittade den inte hemma, och inte helt och hållet återgiven på nätet heller. Det jag hittade var från ett tal av Göran Persson, men jag tror att dikten är något kortad. (Och nu kommer pappa att berätta att det var han som försåg Storpotäten med dikten. Han kan säkert plocka fram och återge dikten i sin helhet.) Här kommer den.

Grey is beautiful och
gråhet är vår arvedel: gråhet
är vår klasskamrat.
Grey is beautiful
och grått som stenhällar och vadmal,
grått som stenblandad åkerjord,
grått som en gammal mjölkpall
det ursinne som slog den danske fogden på

Grey is beautiful, grått är arbetets färg.
Och grått kan skimra, nästan lysa: det grå
garnet det starkaste, den grå stenen gatans.
Grå häst är arbetshäst.

En tillräckligt stor och dov massa verkar alltid

Det finns rentav ett ord för detta.

En tillräckligt stor och grå massa verkar alltid.

Grey is beautiful och
det finns faktiskt en skönhet i Svenska
Kommunalarbetarförbundet.
Grey is beautiful även i språket, ty det är på det
som demokratins grundlag blivit formulerad:

”Votering är begärd
och ska verkställas.”
Och fråga oss sedan
vad som är vackrare än ”du gamla, du fria”.

Votering, varje votering, varje votum.
Människans rätt till röst; hennes rätt att icke
blott tala
men våga tala.
– – –
I detta land, kamrat, som är landet Sverige,

För när votering är begärd
ska den verkställas.

Streetartspotting i Svartbäcken

I somras skulle jag ha gått med Anton och Mathias på Stockholms stadsmuseums stadsvandring för att titta på Street Art, men det var slutsålt. I fredags på väg från tåget för att hämta på dagis tyckte jag mig skymta något uppe på anslagstavlan på Torbjörnstorg. Hade inte tid att stanna och titta, men idag när jag promenerade ner på stan med Klara tog jag med kameran, och mycket riktigt, där satt en liten lerskulptur som jag fotograferade. Den var väl inte världens snyggaste och originellaste, men jag tycker att det känns så omtänksamt att någon placerar ut konst i hemlighet.

Här är några sajter där man kan spana in Street Art:

www.gatukonst.se
www.akayism.org

På vårdcentralen

Nu vill ni väl veta hur det är med Klara. Vi cyklade och hämtade Viggo på dagis och begav oss till BVC på Svartbäckens vårdcentral klockan tre. Jag har inte träffat barnens ordinarie distriktssköterska tidigare, för den enda gång vi gick dit sedan flytten när jag var för föräldraledig var det nån vikarie. Jag har ju erfarenhet av en del distriktssköterskor som jag har irriterat mig på av olika skäl, men Lena, som vi ska gå till, var trevlig och vettig. Jag blir så glad!

Klara fick visa sina prickar, men hon gillade inte när Lena skulle titta henne på tungan. Ett tydligt tecken på scharlakansfeber är nämligen så kallad smultrontunga, men det hade inte Klara. Vi fick också gå till labbet och ta prov i halsen på Klara, och det var ännu värre, trots att Anita jobbade där. Det visade sig att hon inte hade streptokocker. Lena sa att i så fall är hon smittfri nu och kan gå på dagis imorgon, eftersom hon är som vanligt! Men det var bra att vi fick det kollat.

Egentligen var vi där för 4-års- och 1,5-årskontroll. Klara kunde inte få sitt vaccin, för hon måste vara helt frisk då, men vi mätte och vägde och Lena frågade om ordförråd och andra färdigheter. Allt var bra. Hon är 81 cm lång och väger 11,2 kg. Viggo väger 15,5 kg och är 103 cm lång. Syntestet gick jättebra. Språkkontrollen gick också bra. Viggo fick titta på teckningar och prata om dem, så att lena skulle höra på uttalet. Det enda är att han inte uttalar S i vissa ljudkombinationer, men Lena sa att det felet gör 9 av tio 4-åringar. Jag minns en jätteknäpp och hispig distriktssköterska som vi träffade för ett år sedan som hakade upp sig på att Viggo inte kunde säga S. Jag brydde mig inte, för jag visste att Viggo hade en bra språkutveckling, och hon sa så mycket knasigt hela tiden. Skönt att ha en distriktssköterska som man kan känna förtroende för. Det kan du gärna hälsa Lena, Anita!

Och så fick de välja bokmärken. Klara fick med Lille Skutt och Viggo med Byggare Bob.

Jag springer så snabbt så du inte ser

Igår höll jag på att inventera skoläget för barnen inför vintern. Jag mätte deras fötter, och så mätte jag inne i skor och kängor med en särskild mätgrej. Det visade sig att Viggos höstskor som han har haft är 16 cm och Viggos fötter är 16,4. Men de här skorna är ju för små för dig, sa jag. Ja, sa Viggo. Han hade haft dem, men inte sagt något. De är köpta i våras, och utprovade av butikspersonal, så jag kunde ju inte ana att de var helt urvuxna. Nu är det i stort sett slut på skosäsongen för dagisbarn. Det går bra med gummistövlar hela tiden, tills det fortare än man anar är dags för vinterkängor. Men på torsdag är det dags för det årliga Backeloppet på dagis. Alla barnen ska ut och springa, och så får de diplom. Då är ju varken stövlar eller för små skor särskilt bra. Klara behövde även nya vinterkängor. Eftersom det är ett halvår mellan barnens födelsedagar finns det inte alltid skor i rätt storlek för rätt säsong åt Klara som Viggo har haft. Eftersom Klara var pigg och feberfri tog jag en promenad med henne i barnvagnen i det fina höstvädret på förmiddagen, och gick ner på stan till en skoaffär. Vi provade ut bra, riktigt varma kängor åt henne. De fanns i rött och svart, men inga röda i hennes storlek, och eftersom hon kommer ha gråsvart overall i vinter känns det roligare med rött, så jag beställde röda som kommer senare i veckan. Så akut är det ju inte med vinterkängor. Till Viggo köpte jag ett par röda gympaskor med silverdetaljer. Gissa om han är nöjd? Han sprang fram och tillbaka och sa: Jag springer så snabbt så du inte ser.