Grey is beautiful

11 oktober 2006 23:02 | Allmänt, Formgivning och arkitektur, Tittar på | 8 kommentarer

Grå betong är vackert. Som i Svante Foersters dikt ”I detta land, kamrat”.

Igår blev jag litet besviken när jag insåg att Gilmore Girls var slut för säsongen. Hade bespetsat mig på att krypa upp i soffan med en kopp te för en timmes intelligent feelgoodserie. Istället blev det Bästa Formen i svt, som är ett riktigt bra designprogram. Och det var ju tur, för det handlade om betong. Fantastiskt snyggt var det med enormt screentryck på en betongvägg, och fascinerande med tekniken som kunde göra så det lyser genom betongen. Programmet går i repris på söndag 15 oktober klockan 15.30. Se det.

Och hur var det nu med Foerster-dikten? Jag hittade den inte hemma, och inte helt och hållet återgiven på nätet heller. Det jag hittade var från ett tal av Göran Persson, men jag tror att dikten är något kortad. (Och nu kommer pappa att berätta att det var han som försåg Storpotäten med dikten. Han kan säkert plocka fram och återge dikten i sin helhet.) Här kommer den.

Grey is beautiful och
gråhet är vår arvedel: gråhet
är vår klasskamrat.
Grey is beautiful
och grått som stenhällar och vadmal,
grått som stenblandad åkerjord,
grått som en gammal mjölkpall
det ursinne som slog den danske fogden på

Grey is beautiful, grått är arbetets färg.
Och grått kan skimra, nästan lysa: det grå
garnet det starkaste, den grå stenen gatans.
Grå häst är arbetshäst.

En tillräckligt stor och dov massa verkar alltid

Det finns rentav ett ord för detta.

En tillräckligt stor och grå massa verkar alltid.

Grey is beautiful och
det finns faktiskt en skönhet i Svenska
Kommunalarbetarförbundet.
Grey is beautiful även i språket, ty det är på det
som demokratins grundlag blivit formulerad:

”Votering är begärd
och ska verkställas.”
Och fråga oss sedan
vad som är vackrare än ”du gamla, du fria”.

Votering, varje votering, varje votum.
Människans rätt till röst; hennes rätt att icke
blott tala
men våga tala.
– – –
I detta land, kamrat, som är landet Sverige,

För när votering är begärd
ska den verkställas.

8 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

  1. Va?! Är det slut för säsongen? Näää…det kan det väl inte vara, det började ju nyss? Jag blev också väldigt ledsen när det inte var Gilmore girls som jag hade förväntat mig. Taskigt av dem. Men Per sa ”Det sa de ju efter förra avsnittet, att det inte skulle vara något idag”. Det mest intressanta med det är att han kom ihåg en sådan sak, jag undrar varför…

    Comment by Kamilla — 2006-10-12 13:56 #

  2. Jo, Svante Foersters dikt ”I detta land, kamrat” är mycket längre; det var jag som plockade ut en kortare bit ur inledningen, lagom lång för att användas i ett kongresstal (av Göran Persson).

    Ursprungligen publicerades den (i hela sin längd) i en socialdemokratisk valdiktsamling, ”Man kan inte äga en katt” (red Bernt Rosengren, Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening, 1976).

    Därefter trycktes den i den av Thomas Nydahl redigerade Svante Foerster-antologin ”Kärleken upphäver tiden. Dikter 1952-1981″ (Symposion, 1987).

    Senast återgavs den i ”Bakom TV´n ändrades ljuset. 56 politiska dikter valda och kommenterade av Göran Greider” (Bonniers,2005).

    Just nu har jag inte tid att skriva in hela den här långdikten i tre avdelningar i din blogg. Men jag återkommer.

    Comment by Enn Kokk — 2006-10-12 16:59 #

  3. Jag har så länge velat ha rena betongväggar (inomhus) någonstans där jag bor, typ som en fondvägg. Det är riktigt snyggt! Fast nu skulle det ändå inte göra sig i mitt hus, även om det skulle gå att fixa på något sätt.

    Comment by Lydia — 2006-10-12 22:36 #

  4. Här kommer hela Svante Foersters ”I detta land, kamrat”, en dikt i fem (inte tre, som jag råkade skriva) avdelningar:
    .
    I.

    Grey is beautiiful och
    gråhet är vår arvedel: gråhet
    är vår klasskamrat.
    Grey is beautiful
    och grått som stenhällar och vadmal,
    grått som stenblandad åkerjord,
    grått som en gammal mjölkpall
    det ursinne som slog den danske fogden på käften.
    Grey is beautiful, grått är arbetets färg.
    Och grått kan skimra, nästan lysa; det grå
    garnet det starkaste, den grå stenen gatans.
    Grå häst är arbetshäst.
    .
    En tillräckligt stor och dov massa verkar alltid grå.
    Det finns rentav ett ord för detta.
    Den grå massan.
    En tillräckligt stor och grå massa verkar alltid.
    .
    Grey is beautiful och
    det finns faktiskt en skönhet i Svenska
    Kommunalarbetareförbundet.
    Grey is beautiful även i språket, ty det är på det grå språket
    som demokratins grundlag blivit formulerad:
    ”Votering är begärd
    och skall verkställas.”
    Och fråga oss sedan
    vad som är vackrare än ”du gamla du fria”.
    Svaret är grått.
    .
    Votering, varje votering, varje votum.
    Människans rätt till röst; hennes rätt att icke blott tala
    men våga
    tala.
    .
    II.
    .
    ”Bli
    den du är.”
    Frågan om socialismen är en klassfråga
    men så är, i någon mån, också frågan om socialisterna.
    Det är inte alldeles sant att man är född till socialist;
    inte heller är det sant
    den här gången lika lite som annars
    att sanningen ligger någonstans mitt emellan.
    Socialist blir man.
    .
    ”Det kostar.
    Det kostar olika mycket. Det kostar var och en mycket.”
    En akt av personlig befrielse
    kan samtidigt vara det arv man för vidare; så förenas
    en mänska.
    Mänskan som en enhet av motsatser.
    .
    Bli
    den du är
    ingenting
    kostar dig mer.
    .
    III.
    .
    Friheten,
    skrev Rosa Luxemburg, som kunde lyssna på alla,
    kunde lyssna på fåglar;
    som spärrades in, men till gallret kom fåglar;
    som tidigt visste hur hon skulle dö; friheten
    innebär frihet också för dem
    som tänker annorlunda.
    .
    I detta land, kamrat,
    medger du, helst självklart, rätten för de annorlunda.
    I nästan alla andra länder hör du till de annorlunda.
    .
    I detta land, kamrat,
    hör det som är uppnått och självklart
    till det som i andra länder är ouppnått och möjligen tänkbart.
    .
    I detta land, kamrat,
    hör du om Öst-Berlin, Poznan, Ungern, Dubcek, Gdansk
    eller Radom 1976. Men du slipper frågan:
    Hur stor, hur plötsligt stark, skall
    en revolt vara
    för att vara progressiv; en berättigad kritik och självkritik?
    Hur många revolutionärer skall en revolution omfatta
    iett revolutionärt samhälle
    för att inte vara en kontrarevolution?
    .
    ”Konstruktiva förslag från arbetsplatserna”, säger på TT idag
    borgmästaren i Radom. Samtidigt som han
    från Warszawa begär tjugo miljoner i återbyggnadsbidrag
    och redovisar sjuttiofem sårade poliser.
    Hans debatt var dyrare än vår.
    .
    I detta land, kamrat, som är landet Sverige,
    har du en röst.
    För när votering är begärd
    skall den verkställas.
    .
    IV.
    .
    Nog nu
    med folk som kommer från en annan klass
    och som på uppdrag av ingen
    proklamerar sig som arbetarklassens företrädare.
    Den klass de kommer ifrån
    har aldrig behövt några företrädare.
    Varför skulle vi?
    .
    Nog nu
    med folk som kommer ur en mildare bris
    än den vind som vi står i
    och som säger bildat under lampkronorna
    att visst har ni rätt i mycket. Men felet med er är
    att ni skall politisera allting.
    Nog borde vi kunna gå samman om det grekiska kulturarvet
    eller talet till kvinnan?
    .
    V.
    .
    Blyertsgrå, satänggrå, silvergrå.
    Grå som gryningen, grå som en näve grus på fönstret.
    Timmergrå, granitgrå, sidengrå, järngrå.
    Grå som en gammal trenchcoat,
    grå som det ädla dammet i en vinkällare,
    grå som stormmoln, stackmoln,
    grå som skärgårdshällar och silverpopplar.
    Grå som solrök den dag som börjat med mjölkvitt regn och hagelskurar.
    .
    Den grå färgen kan vara en moder
    havande med guld, ockra, falurött och skarpt orange.
    Den grå färgen kan vara en vind,
    en duk, ett segel
    som från en kust till en annan
    för en nyckelpiga med sig
    eller lössjord, kritstoft, en colibri eller frön av pinje.
    Den grå färgen, kubisternas, Picassos, Schjerfbecks
    rymmer alltid minst ett äventyr;
    långsamt ned ur molnen för att landa
    tycks för ett exakt ögonblick
    varje stad utjämnas grå,
    även vita städer, Tel Aviv, Havanna,
    och i samma ögonblick förälskar sig
    någonstans i denna stad ändå minst två personer.

    Comment by Enn Kokk — 2006-10-13 10:36 #

  5. Till Kamilla: Ja, tyvärr är säsongen redan slut. Jag tycker det känns som den nyss började. Har kollat på TV5:s hemsida, och det är så.

    Comment by Kerstin — 2006-10-13 12:08 #

  6. Till Lydia: Om ni tar över svärföräldrarnas hus i framtiden, skulle det passa med betongvägg där då? Vore ju otroligt coolt.

    Comment by Kerstin — 2006-10-13 12:09 #

  7. Till pappa: Tack för att du tog dig tid att skriva in hela dikten, som är otroligt bra. I den 5:e delen kommer ju uppräkningen av olika sorters grå, som inte fanns med i det jag publicerade. Din kommentar blev så lång att jag var tvungen att godkänna den för att den skulle publiceras.

    Comment by Kerstin — 2006-10-13 12:12 #

  8. Till Kerstin: Jag vet att jag skriver långt, men i det här fallet var det själva dikten som var så lång. Och min förkortade version har du ju tagit del av tidigare.

    Comment by Enn Kokk — 2006-10-14 16:15 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Kerstin Kokk.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^