Dagens kopp: Persons kryddskåp

Den klassiska kökshandduken Persons kryddskåp, formgiven av Astrid Sampe till Svenska Slöjdföreningens utställning H55 i Helsingborg 1955, har jag sedan många år. Nyligen fick jag också ett grytunderlägg med mönstret, och nu i julklapp fick jag den här burken, som också har ett lock, men som går bra att använda som mugg. Åtminstone om man som jag har en rejäl skvätt mjölk i mitt te, annars blir den nog för varm att hålla i utan öra. Mycket fin är den i alla fall med sin dekor i olika blå nyanser, grönt och svart, och jag blir glad av den. Godsets tjocklek är utmärkt ur dricksynpunkt. Muggen/burken är ett samarbete mellan Almedahls och Rörstrand. När Astrid Sampe ritade mönstret på 50-talet inspirerades hon av Signe Person-Melins kryddburkar.

Minsta Margretheskålen!

Minsta storleken på fina Margretheskålen, formgiven av Sigvard Bernadotte 1950, fick jag i julklapp. Volymen är bara 150 ml, som en liten vispskål för dockor, men den är riktig! Dessutom samma ljusblå som min mellanstora. Man skulle till exempel kunna använda den till att vispa upp ett ägg med champagnevisp när man ska pensla bullarna.

Fina formar

På en liten loppisrunda idag fyndade jag bland annat tolv trekantiga mandelmusselformar. Just den här formen hade jag inte förut, bara runda, ovala och rektangulära.

Skönt med grönsaker

Efter all julmat, kakor och godis är det skönt att äta drivor av grönsaker. Morötter, gurka, paprika, champinjoner, sallad, rödkål och avocado toppat med en klick lättcremefraiche med smulad ädelost och knaperstekt bacon ovanpå.

Värst av allt

Städskåpet. 240 cm högt, gick inte in i stora möbelhissen. Det fick bäras ner för åtta våningar i brandtrappan, en spiraltrappa. Inte kul alls. Men nu är det desto roligare att vi har det här hemma. Vår takhöjd är också 240. Passar prima. Vi ska göra om det till skafferi, för vi vet att det var skafferi i hörnet mot norrväggen här i vårt kök från början, och ventilen finns kvar.

Spiraltrappan som skåpet fick bäras ned i.

Diskbänk med mera

Diskbänken var inte lätt att få loss, och tung var den. Inuti diskbänken fanns fin perstorpsplatta. Dessutom bild på det andra bänkskåpet och ovanpå det skåpet som fanns ovanför kyl och frys.

Låda

Vissa har fasta fack i trä, dock inte denna. Men de hade alltså trälister som handtag i original som tyvärr är borttagna. Det fixar vi. Och ljusgrå ska de bli igen.

Överskåpen

De har alltså skjutluckor som från början var ljusgrå.

Luckorna

Det fanns alltså en lucka med den grå originalfärgen bevarad och originalhandtag. Det här är luckor till bänkskåpen. Mina fina, fina Stig Lindberg-gardiner kommer att passa så fint till den ljusgrå färgen! Det är kanske litet svårt att se på bilden, men blommönstret är två blåa nyanser och en ljusgrå på vit botten.

Den här fina spisen lämnade vi faktiskt

Hur fin som helst, men ibland får man sansa sig och släppa litet på besattheten över att inreda med original. Vi vill ju kunna laga mat på riktigt i köket, och då får man lov att ha moderna vitvaror.

Så här mycket kök var det

Släpet blev välfyllt. Som tur var fanns det möbelhiss, för köket fanns på åttonde våningen. Nu finns allting i vårt garage tills vidare.

Fina köket från 1960

Kanske är det ibland tur att man inte får ändan ur och gör saker med en gång. Att man skyndar långsamt. När vi flyttade in i huset sommaren 2005 var i stort sett allt original från 1962 utom köket som hade totanrenoverats hiskeligt fult tidigt 80-tal. Ni kan se här på bilder från när vi flyttade in.

Naturligtvis hade vi velat ha ett originalkök, men man kan inte få allt när man köper hus, och det var som det var. Vi tänkte renovera och sätta in ett nytt enkelt och stilrent kök med släta vita luckor, och jag tog in offert på Arkitekt vit från Marbodal, och senare även Banér från Kvänum och Jenny från Vedum. Jag jagade även hantverkare och försökte få in offerter för jobbet, men kom aldrig till avslut med någon firma och det rann ut i sanden.

För någon månad sedan fick jag en ingivelse och började jag leta kök på Blocket. Jag hittade ett kök från 1960 som vi fick köpa för 2500:- om vi plockade ner det själva, och jag var ut till höghuset i Roslags Näsby före jul och tittade på det och gjorde upp med säljaren.

Igår dumpade vi barnen hos mina föräldrar och åkte och plockade ner det. Det tog nio timmars arbete minus lunchpaus på sunkig pizzeria med Roslags Näsbys original och trasiga själar. Men vi fick ner det utan större skador! Litet skavanker får man räkna med, men det går att spackla över och någon list som får bytas ut.

Naturligtvis passar det här köket inte exakt in, men om vi nu har köpt det för 2500:- istället för minst 70000:- som Marbodalköket skulle kosta, så har vi råd med att hantverkarjobbet blir dyrare för att det blir besvärligare jobb och att specialtillverka några extra skåpdelar med de gamla som förlaga där det behövs.

Överskåpen har skjutluckor. Från början var stommarna vitmålade och luckor och lådor ljusgrå. Lådorna hade trälister istället för handtag, men de är utbytta. Eventuellt hittar säljaren listerna, för hon tror att hon har sparat dem. Annars får vi titta på gamla lådor och så får snickren tillverka nya lister och montera. Även om luckor och lådor är ommålade fanns det en lucka i originallacken bevarad som ställts undan när en liten frys hade installerats. Den hade även originalhandtagen för bänkskåpen kvar. Tur! Mycket fin grå färg. Den ska vi ha igen, och handtagen blir inte svåra att få tag på på Tradera eller Blocket.

På golvet ska vi sedan ha samma linoleumplattor som i hallen, schackrutigt.

Så här såg köket ut innan det togs ned. Fler bilder på detaljer i kommande inlägg.