Plastjesus kanske kan hoppa in som surrogat

Otroligt roligt var inslaget jag hörde på nyheterna igår när jag stod och bakade småkakor med P1 som sällskap. Jag fnissade för mig själv. Det handlade om att jesusbarnet hade stulits från en krubba i Jönköping. Alltså, jag är inte skadeglad för att jesus är stulen eller så, men det lät så komiskt när det pratades om surrogatjesus. Då tänkte jag att plastjesus kanske kunde ställa upp. Vad säger du, Lydia?

Och julgranen klär man på natten till julafton medan barnen sover

Litet förvånad är jag över att fler och fler verkar ha julgran inne sedan veckor tillbaka. Jag har sett det i upplysta fönster, på bloggar och på folks facebook-status. Inte så att jag upprörs över att folk inte följer traditioner och att de skulle göra fel. Man får göra precis som man vill, som man blir lycklig av. Det är lugnt. Man får äta semlor nu också om man vill. Men jag tänker att man hinner ju tröttna på julgranen, trots att jag älskar julen. För om man tar in granen till julafton och har den till Tjugondag Knut som traditionen bjuder brukar den vara rätt barrig vid det laget, och sista veckan brukar till och med jag vara trött på den. Om man tar in den i början eller mitten av december är det väl dags att slänga ut den till jul då.

Men jag älskar som sagt verkligen allt med julen. (Utom det där att den har något med religion att göra, det har jag förträngt… hmm.) Den är något förmildrande med den annars så vidriga vintern. Det är så trevligt att julstöka, städa riktigt grundligt, baka, laga mat och göra julgodis, julmusiken, köpa julklappar och inte minst att omsorgsfullt slå in paketen. Och så julgranen med allt fint 50-talspynt då.

Och julgranen tar jag in kvällen före julafton, men jag klär den inte förrän på natten medan barnen sover. Så var det när jag var liten. Pappa klädde granen på natten, och när man vaknade på morgonen strålade allting så där magiskt vackert. Förutom att det blir en överraskning för barnen får jag dessutom klä granen ifred och bestämma hur den ser ut. Jag vill inte ha massa frigolitbitar och Pettsonfigurer i granen som barnen tycker passar; jag vill ha mitt fina 50-talspynt som jag köpt på mig på loppisar och Tradera genom åren. Därför har de fått krukor med enris i sina rum som de har fått pynta. Och medan jag pyntar lyssnar jag naturligtvis på Danföredan i P1 med Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin. Det är 19:e året som de sänder sitt program natten till julafton. De sänder från någon ny plats i Europa varje år, och de pratar och pratar i timmar och spelar musik. Så trevligt. Missa inte det nu. Klockan 22.12 i kväll och några timmar framåt.