Viggos 6-årskalas

Det är på torsdag som Viggo fyller år, men idag har vi haft kompiskalas. Viggo är mycket nöjd med riddarborgstårta, lekar och skattjakt i trädgården. Vilken tur att det blev så härligt väder.

Riddarborgstårtan som Viggo hade önskat sig gjorde jag av kladdkaka och glass, med en vallgrav av maränger.

Oldsmobile

Näe, inte en gammal bil, men min jobbmobil från stenåldern. Eller åtminstone från 2002 eller nåt. Mycket gammal mobil. Den mår inte så bra, håller på att lägga av och dö. Helt opålitlig har den varit på sista tiden, spökar, lever sitt eget liv helt godtyckligt. Smsen kan komma fram litet när som helst, och oftast kan jag inte låsa upp mobilen. När jag lyckas få den att göra något står den och tuggar och tuggar. Fick det faktiskt att funka att öppna ett meddelande till slut tidigare idag, men sedan har den sett ut så här i flera timmar.

Högst sannolikt inte med verkligheten överensstämmande

Jag: Men Klara, varför har du ritat med tuschpenna i dockskåpet? Det går ju inte bort.

Klara: Mamma, mamma, det var inte jag!

Jag: Nähä du, vem var det då?

Klara: Det var ett monster.

Jag: Du, det där var bara hittepå. Det tror jag inte på.

Jag tar det med ro och tänker att det är tur att Klara fick ett nyproducerat dockskåp, och inte ett fint från 50-talet. Jag hade inte pallat om hon hade förstört det. För de nya Lundbyskåpen är ganska fula, ärligt talat.

Jumperflicka

När morgnarna blir kallare och kallare inser jag behovet av att köpa en ny kofta, för koftor är basen i min garderob. De är svarta och svarta och svarta och stundom grå. Jag vill ha en tunn och fin men ändå varm kofta i ylle. Svart så klart. Men en mörkgrå vill jag gärna ha också. Eller varför inte hela jumperset. Kanske från nystartade Jumperfabriken. Så fina!

Det räcker nu

Man kunde tänka att den här dagen skulle bli bättre. Två saker som hänt än så länge idag, jobbmobilen har gått sönder och ena hjulet på cykelkärran hoppade av. Vad händer härnäst? Kom an och jävlas med mig. Jag är redo.

Snubblar fram i tillvaron

Vissa dagar samlar sig allt som går på tok, stort som smått. Det känns som att jag snubblar fram i tillvaron och parerar det ena efter det andra. Sådant som är bortom min kontroll. Idag var en sån dag. Många saker hände, och att datorn hängde sig gång på gång när det var bråttom, bråttom hör till det mer triviala. Just då tänkte jag att det hade varit skönt om jag var ordentligt sjuk, för jag är litet hostig, och jag fick ligga under ett täcke i soffan och titta på nån film eller tv-serie. Inte för att alla de där sakerna som hände skulle ha låtit bli att hända då, men det hade varit skönt.

Istället tog jag ett djupt andetag, gick och hämtade te och gick in till Lydia och pratade av mig. Det hjälpte. Något som också hjälpte var att titta på fina blommorna som låg och väntade på mitt skrivbord när jag kom till jobbet, en födelsedagsbukett från Lydia och Felicia.

Astrud och jag

Vilket slöseri det är att städa, men att inte städa färdigt. Att plocka undan är ju det värsta. Det trista. Om man ändå har röjt undan och dammsugit är ju det bästa kvar, och det går i ett huj. Jag talar om att våttorka golv. Nu har jag våttorkat alla golven medan jag har lyssnat på Astrud Gilberto. Det gick som en dans. Kanske dansade jag litet också till fina Astrud. Härligt!

Underbart om 60-tal och sånt

Sedan ett par veckor följer jag Farbror Sids blogg, som jag hittade av en slump. Underbart tidsdokument från skivor, tidningar och annat från 50-, 60-, 70- och 80-tal. Fantastiskt roligt. Läs!

Själens furir

Att sova eller inte sova, det är frågan. För om man sover för litet blir man sliten och ledsen, men om man går och lägger sig i tid på kvällarna blir det faktiskt ingen tid kvar på vardagarna när man har jobbat och varit med barnen och gjort nödvändigt hushållsarbete. Ingen tid alls. Och det är ju outhärdligt. Detta diskuterade vi idag på mitt födelsedagsfika. Annika och Jenny gick och lade sig i tid. Vi andra var mer eller mindre nattsuddare.

Jag: Men man måste ju vara uppe så man hinner något mer, annars blir det så trist.
Magnus: Men det får man nog inte, är jag rädd.
Jag: För vem då?
Magnus: Själens furir.

Den där själens furir ska man akta sig för.

Liljorna

Titta vilka fina liljor min fina lillebror kom med! De doftar underbart.

Finfint fika

Som bekant kan man aldrig få för mycket av fika. Andreas ville ha en komplett kakförteckning inklusive recept, så här kommer den.

Kanel- och vaniljbullar, mummakakor, kaffekakor, jitterbuggare, biscotti, svartvinbärstryffelpaj och mandeltårta med hallon och citronmarmelad.

Trettionio

fyller jag idag.

Trettionio är en bra ålder, sa Magnus, för tänk hur cool Yoko Ono var 1972 när hon var 39.

Det har varit en bra dag med goda vänner, finfint fika, bra musik och finaste Hopeskorna på såklart.

I en burk

Om ni kunde känna doften

Tänk om jag kunde förmedla doften av nygräddade biscotti? Den doften finns just nu i mitt kök, och den letar sig ut hit till vardagsrummet. Jag bakar litet inför stundande kalas. Hasselnötter, mandel, apelsin, honung och mörk choklad. Just så doftar det.

Det här är ni

Breakfast at Tiffany’s

har jag inte ätit, men nån sorts frukost här hemma. Men jag påmindes om den underbara filmen igår kväll när jag såg ännu ett avsnitt av Gossip Girl. Jag håller på att beta av säsong 1 och brukar avsluta kvällarna med ett par avsnitt. Det är skönt att rensa hjärnan med. Igår var det ett avsnitt som började med en drömsekvens som var en parafras på scenen ur Breakfast at Tiffany’s där Audrey letar efter sin katt i ösregnet i en gränd. Det har varit andra referenser till filmen i tidigare avsnitt. Och det här påminner mig om att Anton fortfarande har filmen som jag lånade ut i juni. Har du sett den ännu?

Kanhända

Kanhända att jag gick upp halvsex när väckarklockan ringde, trots att det kändes motigt och alla andra sov. Kanhända att jag gjorde mig i ordning och väckte alla som väckas bör, till och med ringde min mamma och kollade att hon hade vaknat av väckarklockan som jag lovat (det hade hon) så hon kunde åka och moderera på World forum against drugs (där är inte jag). Kanhända att det var en bra morgon och att barnen klädde på sig snabbt och utan tjat. Kanhända att jag frågade Klara innan vi tog på ytterkläderna om hon behövde kissa en gång till och att hon sa att hon inte behövde det. Kanhända att vi var påklädda och klara att gå ut halvåtta som vi skulle, men att det började regna då. Kanhända att vi fick ta av gympadojjor och överdragsbyxor för att ta på regnkläder. Kanhända att Klara kom på att hon nog behövde kissa i alla fall (och det var ju bra). Kanhända att klockan plötsligt blev ganska mycket innan vi var klara att cykla iväg till sist, och att vi fick lämna Viggo på skolan först. Kanhända att Klara var GLAD när jag lämnade henne på dagis och att det var skönt. Kanhända att det är just så det är en vanlig måndagmorgon.

Rikedom

Morötter, rödbetor, bondbönor och slätbladig persilja från min köksträdgård.

Strax börjar Wall-E

Spegeln, rad sju.

På väg för att värva

På väg med Stockholmståget som vanligt, men inte för mina vanliga arbetsuppgifter. Alla på kansliet måste delta i en värvaraktivitet någon gång under året, så idag ska jag och Lydia hjälpa till när stockholmsdistriktet värvar medlemmar på Tensta marknad.