Puddingarnas pudding

Visst var middagens lammstek och potatis provençal gott, men godast var ändå chokladpuddingen. Och allting måste inte innebära avancerad matlagning. Ekströms chokladpudding i pulverform som man bara vispar med kall mjölk ska det vara. Underbart. Och fint i Fuga-skålen.

I verkligheten

Den här hallen som jag kämpar med är ju L-formad. I den inre delen var det heltäckningsmatta. Den är väck, och jag har i timmar kämpat med att få bort det där vad-det-nu-är som satt bergfast. Genom att hacka, skrapa och slipa har jag fått bort det.

I den yttre delen närmast ytterdörren är det korkmatta. Den måste också bort för att det ska bli jämn nivå när jag lägger linoleumplattorna. Ytskiktet är lätt att dra loss, men själva korken måste jag ta bort med stämjärn och gummiklubba. Det tar tid.

Jag: Det var ju så som man gjorde skålar på träslöjden i skolan.
Bo: Ja, men det är till sånt här som man använder det i verkligheten.
Jag: Vaddå, var skålarna bara på låtsas?
Bo: Ja, men det var ju bara för att man skulle lära sig.

Med skräckblandad förtjusning

river jag loss den otroligt äckliga heltäckningsmattan i hallen. Härligt att få bort, men äckligt att göra. Här kan man till exempel se en fläck från någon av Klaras kissolyckor när hon lärde sig att klara sig utan blöja. För att hinna till toan måste man passera heltäckningsmattan. Det finns också inmosad banan på något ställe och säkert massa saker som jag inte har en aning om från den tidigare familjen som bodde här från 1962 med två barn som växte upp. För heltäckningsmattan var ju mycket moderiktig 1962 när huset byggdes, senapsfärgad som den är. Man skulle också kunna kalla det bäbisbajsfärgad. Nu försöker jag få bort det där ojämna lagret under som är litet som murbruk. Ömsom skrapar jag, ömsom slipar jag med slipmaskinen.

När smaken möts

För mig är det verkligen ro och glädje och livskvalitet när jag har tid att laga rolig mat utan stress och lyssna på P1 samtidigt. Ikväll lagade jag en av mina favoriträtter, georgisk kyckling med valnötssås. Den är faktiskt fantastiskt god. Pröva den!

När maten är klar och vi ska äta kommer Viggo in i köket och tittar på matbordet. Åh, har du lagat mysmat, mamma, säger allra finaste pojken.

Valnötssåsen smakar han inte, men äter massor av ris och kyckling. Vad skönt det är när smaken kan mötas.

Valnötssåsen blir fin att servera på Stig Lindbergs Blå husar-tallrikar som kommer från Stor-Matti.