Blad i alla former

Det här är ett litet slinkigt tyg med litet pudriga färger.

Tyger som vitaminkick

Eller vad säger ni? Så härliga frukter, bär och grönsaker på de här kökstextilierna. Äpplena på förklädet är som syrliga karameller!

Finfina grytlappar från sextiotalet

Är inte den här grytlappen, formad som ett päron, galet snygg? Vanten från Ullas är inte så dum den heller.

Pähkinäpuu – ekollon av Katsuji Wakisaka för Marimekko

Visst är det härligt, tyget från 1974, formgivet av Katsuji Wakisaka? Jag har två gardinlängder som jag hittade på Myrorna i mitten av 90-talet.

Alla sextiotalshjärtans dag

Äppeltyg i brunt och orange från sextiotalet

Jag fortsätter att visa tyg ur mina gömmor. Det finns så det räcker ett tag. Det här tyget har jag sett i andra färgställningar som jag tycker bättre om, men väldigt trevligt är det med alla äpplen på rad.

Barntyg med djur från Aristo

Jag minns inte var jag hittade det här tyget, men det är en våd som är över två meter lång. Gissar att det varit draperi. Jag har haft det på väggen i barnens rum när de var mindre. I stadkanten står: An Aristo Print – Guaranteed Washable Colors. Vet inget om Aristo, men gissar att det är brittiskt. Någon som vet?

En blomsteräng på min barndoms barnkammargardiner

När jag ändå är inne på gardiner från barndomen måste jag visa gardinerna som hängde i mitt och min lillebror Mattis rum när vi var små. Vi delade rum tills jag var nio år. De här gardinerna är så fantastiskt fina! Det står inget i stadkanten, men jag skulle gissa att det är KF-textil, och att tyget är inköpt på textilavdelningen på Domus. Dessutom sydde mamma en klänning åt mig, som Klara sedan har haft när hon var mindre. Här finns bilder på mig och Matti, där jag har klänningen på mig, och på Klara 2008. Här finns bilder på mig i klänningen tillsammans med Matti och mina föräldrar 1973.

Sinivuokko från Tampella av Marjatta Metsovaara

När jag såg Prylodesign visa sitt fina Marjatta Metsovaara-tyg med blåa penséer kom jag att tänka på mina gamla gardiner som också är designade av Marjatta Metsovaara. Jag valde tyget själv när jag fick eget rum när jag var 9 år, 1978. Lustigt nog har jag alltid tänkt på blommorna som penséer, men när jag tog fram tyget och läste vad det hette visade det sig vara Sinivuokko. Det betyder Hepatica – Blåsippa. Och när jag tittar på det med nya ögon ser jag ju att det är blåsippor.

Hur många salt- och pepparströare kan man ha egentligen?

Lugn. Min samling av ströare är inte på långa vägar så omfattande som tekopparna, äggkopparna eller kakburkarna. För dem behöver man verkligen jättejättemånga av, eller hur? Ströare behöver man bara lagom många av. Litet olika att duka med beroende på porslin, duk, humör och annat. Och på påskafton, när det brukar vara många kompisar här och färga ägg på estniskt vis, då är det toppen att kunna ställa fram många saltströare på bordet när alla äter ägg. Pepparströare tycker jag egentligen är meningslöst, för peppar ska helst vara nymald. Det här är i alla fall alla salt- och pepparströare och pepparkvarnar som jag har, och vi är ett gäng retrobloggare som bloggar om just detta idag, med anledning av Retrolux bloggutmaning Salt och peppar.

Jag for med osanning när jag påstod att det var alla jag har. Jag har faktiskt en pepparkvarn från 90-talet som är bra men ful. Den har jag till matlagning. Den här pepparkvarnen däremot är tillräckligt snygg att ställa på bordet, och funkar okej.

Mina fina, fina ströare från Arabia, formgivna av Esteri Tomula. Jag har även ett gäng äggkoppar med samma dekor.

Och så har jag några av Hertha Bengtsons klassiska Blå Eld-ströare, formade som ägg.

Det här setet har två fel. För det första är det två pepparströare. Det ska vara en för salt och en för peppar egentligen. För det andra ska det finnas en liten sked till burken med lock i mitten. Men fint är det i alla fall.

Den här pepparkvarnen har jag ärvt efter mormor. Snygg, men helt oduglig. Det står Japan under.

Det här setet har jag haft väldigt länge. Det ser man ofta på loppisar.

Det här är väldigt, väldigt fint. Gissar att det är för salt, peppar och socker. Det saknas dock en bricka som det ska stå på.

Räcker det här? Jo då. Men skulle jag springa på en ströare till bra pris från någon rolig servis som till exempel Stig Lindbergs Pynta, skulle jag slå till. Och så skulle jag gärna ha tre riktigt snygga och bra pepparkvarnar till matlagning och bakning. En för svartpeppar, en för vitpeppar och en för kardemumma.

Husmorslexikon från 1966, band IV, forts.

Vi inleder med uppslagsordet teservis, ett av mina favoritord! Och inte visste jag att det fanns en särskild sorts jumper som heter visitjumper. Visste ni?

Renovering av Duxfåtöljen

För ett tag sedan skrev jag om min Duxfåtölj, USA 75, och mina funderingar hur jag skulle renovera den. Jag fick många synpunkter och tips, både här och på Facebook, bland annat av duktiga tapetseraren Anna-Karin som driver Tusen nålar. Jag följde hennes råd och testade med Baolin som jag strök på med trasa över hela fåtöljen, och särskilt mycket på den stora vattenskadan. Där upprepade jag ett par gånger. Det blev helt klart mycket bättre, även om fläcken verkligen inte är borta. Jag fick också tips om att det fanns gummiband att köpa, men jag har inte lyckats lista ut hur man skulle kunna fästa metalldelarna som sitter på originalgummibanden på de nya gummibanden, så jag följde Anna-Karins råd om att man kunde sätta dit elastisk sadelgjord istället. Det funkade fint!

Evas kalender februari 1963

Dags att se vad som hände i Evas kalender i februari 1963!

Blå toner

Jag tror det var de turkosblå glasljusstakarna och ryamattans inslag av blå/lila/turkos som fick mig att längta efter att plocka fram fler saker i blå toner, och så fick den jättestora kudden i soffan ett överdrag med blåsippor och ett, tu, tre hittade jag det ena efter det andra som fick komma fram.

Husmorslexikon från 1966, band III, forts.

Det fanns så mycket roligt att visa ur tredje bandet, så vi tar ett gäng bilder till!

Hittade en fiskdammspåse i gömmorna

Jag tror att den kan komma från någon gång när jag köpt en hel kartong med prylar på auktion i Norrskedika. Trevlig är den i alla fall.

Husmorslexikon från 1966, band III

Evas kalender januari 1967

I förrgår visade jag Evas kalender januari 1963. Nu går vi fyra år framåt och ser vad som händer i den okända flickans liv, som nu är 17 år. Och om tipsen i kalendern är annorlunda och visar att tiderna förändras något. Nu får ni vänta till februari med att se vad som hände i februari 1963 och 1967, men det är ju inte så långt kvar!

Husmorslexikonet band II

Här kommer ett smakprov bilder ur andra bandet av Husmorslexikonet från 1966. Jag presenterade Husmorslexikonet här och visade bilder ur första bandet här.

Evas kalender januari 1963

För ett par år sedan hittade jag två Evas kalender på bakluckeloppisen i Norrskedika. I dem har en för mig okänd tonårstjej skrivit korta dagboksnoteringar om kompisar hon träffar, läxor som är trista och killar hon går ut med. Ingenstans står det hennes namn, men i kalendern från 1963 har jag i alla fall fått fram att hon var 13 år. Den andra är från 1967, där hon alltså är 17 år. Förutom dagboksnoteringarna är det roligt med alla illustrationer och tonårstips. Jag tänkte under det här året blogga varje månad om månadens kalenderdel i båda böckerna. Jag gör det i separata inlägg för kalendrarna, så blir det lagom mycket bilder. Idag får ni se januari 1963. Om ett par dagar kommer januari 1967.