men jag kan också

Jag satt i soffan med Klara i knät, och hade just ammat henne. Det var snart läggdags för Viggo. Han kom gående med sin docka Linnea i famnen och pratade för sig själv om att han skulle amma. Jag sa inget, men tittade nyfiket vad han skulle göra. Han satte sig på högen med sittkuddar, drog upp sin tröja litet, och lade dockan mot magen. Där satt han. Bo kom upp från källaren, och jag frågade Viggo om pappor kunde amma. Nej, sa Viggo, bara mammor, men jag kan också!

Mathias fixade IKEA-fåtöljen

Eftersom jag skulle ha sammanträde med fastighetsstyrelsen för Företagshuset Drabanten klockan 9.00 fick jag en litet soft morgon med barnen. Skönt. Jag hann med 11-tåget och köpte sushi och tog med till kansliet när jag kom ut till Essingen.

Större delen av eftermiddagen ägnade jag åt att montera IKEA-grejerna till mitt rum. Först gick det jättebra, och det var så trevligt, för jag kunde lyssna koncenterat på Sylvia Plath-följetongen från webben och Spanarna. Så skulle jag montera fåtöljerna. Först var det inga problem, men sen funkade det inte. Det var inte så att det var svårt att förstå bruksanvisningen, och inte särskilt många moment, men det gick superdåligt att skruva i vissa av skruvarna. Efter ett tag fick jag hjälp av Anton, men trots att vi var två som hjälptes åt gick det inte att skruva i en av skruvarna. Vi hade givit upp, och jag hade tänkt be vaktmästeriet om hjälp, men på fikarasten satt Mathias och sa att det där skulle han klara lätt – och det gjorde han. Tack Mathias, du var eftermiddagens hjälte. Sedan skruvade jag ihop den andra fåtöljen själv, men en av skruvarna är inte riktigt inskruvad. Jag ska ta med bättre verktyg än den som medföljde från IKEA, så ska jag nog fixa det.

Fåtöljerna som jag köpte är nya på IKEA. De heter Solsta och kostar bara 595 kronor. Ni kan kolla här: http://www.ikea.com/webapp/wcs/stores/servlet/ProductDisplay?catalogId=10103&storeId=2&langId=-11&productId=63738 Alltså, jag fattar varför de är så billiga. När man knackar på sidorna låter det helt ihåligt och burkigt, och det är ett väldigt billigt tyg, som inte verkar särskilt slitstarkt. Och det värsta, som jag inte såg när jag tittade på den på IKEA, och som jag aldrig sett på en fåtölj förut. De små klotsarna till ben var gjorda av plast! Trots detta tycker jag att de är helt ok för sitt syfte. Jag skulle aldrig köpa dem hem till oss, dels för att de inte är tillräckligt snygga, de ser för billiga ut, och dels för att de inte skulle hålla i en barnfamilj med klättrande barn och spill. Fåtöljen skulle gå sönder, tyget skulle nötas, och det skulle bli skitigt, men klädseln är fast. På jobbet däremot är de ok bekväma att sitta i med någon när man har besök eller när man vill sitta på något annat än arbetsstolen ett tag om man ska korrekturläsa eller nåt. Det blir inte heller samma slitage på jobbet, så klädseln håller nog, och inte brukar man spilla så mycket där heller. Och de ser ok ut med de extra kuddarna jag köpte, inte värsta snyggaste, men ok. Ibland är kvalitet, både vad gäller funktion och utseende, värt att betala för, men ibland är ett billigt alternativ ok.

50-talsinspirerat kök från Kvänum

Jag är storkonsument av inredningstidningar, och igår köpte jag Hus & Hem, som hade köksspecial. Det är intressant för oss, som ska totalrenovera köket. Vi har ju inte originalköket kvar, eftersom tidigare ägaren rev ut det och satte in nytt 1981 eller -82. Vi har tittat på ett kök från Marbodal som heter Arkitekt Vit, med släta vita luckor. Nu såg jag dock i tidningen ett kök från Kvänum som är 50-talsinspirerat. Det heter Banér, och finns i antingen ek eller målade luckor. Bland annat har det litet tunnare tjocklek på skåpdörrarna, fasade kanter, och snabelkrokhandtag. Moderna skåpdörrar ser ju inte alls ut som de gjorde till och med 60-talet. De är alltid tjocka, med skarpa ofasade kanter, och dubbeldörrarna går inte omlott som de gjorde förr. Vet inte hur det är med just den detaljen, för det syns inte på bilderna. Men ni kan kolla här på de olika variaterna av Banér. http://www.kvanum.com/default.asp Vi måste gå och titta på deras utställning på Svartbäcksgatan. Jag tycker att det verkar lovande, men det är säkert för dyrt. Jag är i alla fall oerhört glad att någon äntligen har fattat att det finns ett behov av köksinredning som passar i 50-talsbostäder. För även om vårt hus är från 1962, skulle de här skåpen passa hos oss.

Tandläkaren och IKEA

Nu har jag nattat Viggo. Vi läser Krakel Spektakel just nu. Det är kul att läsa litet längre böcker, som man får fortsätta med kväll efter kväll. Och kul med ordvrängarböcker, för Viggo är inne i ordvrängarålder.

I morse var jag hos tandläkaren igen. Tandläkarbesöken är en följetong i mitt liv just nu. Idag gjorde hon permanent rotfyllning i den trasiga tanden, men jag ska dit igen och få plastlagning som ytskikt om ett par veckor. Sedan hoppas jag att det räcker med tandläkarbesök för ett tag. Det var inte så stark bedövning idag, så det kändes inte så där obehagligt efteråt som det kan göra när en stark bedövning släpper.

Annars gick en del av dagen åt till ett besök på IKEA Kungens Kurva. Jag var där med mina kollegor Lydia och Anton för att köpa grejer till våra rum. Jag köpte bland annat två fåtöljer, en skrivbordslampa, en golvlampa, anslagstavlor och tavelramar som jag ska rama in gamla IOGT- och NTO-affischer i. Men jag glömde hämta det lilla bordet till fåtöljerna på ta-själv-lagret. Irriterande.

Det var jättejobbigt och rörigt på IKEA, och jag har varit trött hela eftermiddan och kvällen. Nu somnade jag nog till en liten stund inne hos Viggo, så jag är piggare igen.

Föräldrar som lämnar sjuka barn på dagis

Linda Skugge har bloggat de senaste dagarna om föräldrar som inte stannar hemma med sina barn tillräckligt länge när de är sjuka, utan lämnar dem på dagis innan de är riktigt friska. Naturligtvis håller jag med om att man måste vara sjuk i huvudet och jätteego om man lämnar sitt barn på dagis för tidigt. Man vill väl inte att ens barn ska ha det jobbigt och inte orka med, och man vill väl inte att alla andra ska smittas.

Vad jag ville kommentera var ett mejl från en läsare till Linda Skugge, som handlar om varför en del föräldrar gör så. Han/hon undrar om det är för pengarnas skull. Det tror jag inte. Problemet för många är att man har jobb där man är den enda som sköter just de arbetsuppgifterna, och det finns ingen annan som hoppar in och gör uppgifterna när man är borta. Alltså blir det jättemycket att göra när man kommer tillbaka. Jag har VAB:at ganska litet med Viggo, men för den skull inte låtit bli att ha honom hemma tillräckligt länge när han varit sjuk. Jag har löst det så när jag har varit hemma med honom att jag har jobbat medan han har sovit på dagen och sedan när han har somnat på kvällen, för det funkar i mitt jobb. Folk som har jobb där det sätts in vikarie när man är borta, förstår ofta inte att många andra har det så här. Om man är till exempel sjukvårdsbiträde, läkare, snabbköpskassörska, lärare, busschaufför eller förskollärare sätts det in vikarie om man är borta, och det funkar ganska bra. Men i andra jobb finns det ingen möjlighet att fixa en vikarie som skulle kunna gå in och ta över arbetsuppgifter under ett par dar eller en vecka. Om man ska vara föräldraledig eller långtidssjukskriven är det en annan sak. Då kan det finnas tid att introducera en vikarie eller lämna över till en kollega.

Det är samma sak med att jobba heltid eller att gå ner till deltid för att ha tid med barnen. I vissa jobb funkar det utmärkt att jobba deltid. Man gör sina timmar. Men för andra tenderar det att bli så att man i alla fall har lika mycket jobb att göra, så man jobbar heltid, men får deltidslön.

När jag väntade Klara var jag sjuk flera månader på hösten. Jag var förkyld, och jobbade på ändå, för jag var inte supersjuk. Ingen feber och så. Eftersom jag inte hade feber eller ont i halsen trodde inte att det var någon mening att gå till doktorn. När jag till slut gjorde det någon vecka innan jag skulle bli julledig, och han ville sjukskriva mig, sa jag att jag måste jobba några dagar till, för att kunna vara ledig sedan i tre veckor som jag planerat. För annars hade jag inte kunnat koppla av och låta bli att tänka på jobbet. Då hade jag inte kunnat vila upp mig. Han hade svårt att förstå, för även om han har ett otroligt viktigt jobb, är det ett jobb där det funkar rätt bra att ta in en vikarie som tar hand om patienterna om just han blir sjuk. Så det handlar ju inte om hur viktigt jobb man har, utan just att vissa jobb är lättare att fixa tillfälliga vikarier till med kort varsel. Och det retar mig oerhört mycket när folk inte fattar att det är situationen för många människor. Det var bara det jag ville säga. Men naturligtvis är det viktigast att ta hand om Viggo och Klara när de behöver det. Då får jag vika mig dubbel, sova mindre, eller vad som nu behövs för att fixa jobb som måste utföras. Funkar inte det får det släpa efter. Och det är inte synd om mig. Jag har valt mitt jobb själv. Jag kan välja något annat om jag inte tyckte att det här var en ok situation. Men jag tycker att mitt jobb är roligt, viktigt, och jag är oerhört tacksam att jag har ett jobb där jag har möjlighet att delvis jobba hemifrån på kvällarna och på tåget, så att det funkar med småbarnslivet. För mig är det en bra lösning. Då kan jag ta tre timmars pendlande om dagen.

20 år

Så länge har mamma och pappa varit gifta idag. De gifte sig när jag gick i 1:an i gymnasiet, men då hade de varit ett par sedan mitten av 60-talet. Grattis!

Kataloghuset

Vårt hus är ett Hultsfredshus från 1962. Idag har jag köpt boken ?Kataloghuset : Det egna hemmet i byggsats?, red. Richard Edlund (Byggförlaget). Den är utgiven i samarbete med bland annat Jönköpings läns museum, och en av författarna är Pippi, Britt-Marie Börjesgård, som är byggnadsantikvarie där. Pippi känner jag främst genom att vi båda sitter i Våra Gårdars förbundsstyrelse, men jag kände henne även innan dess. Hon har bland annat varit generalsekreterare på UNF och suttit i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse. Boken är jättefin, och jag vill bara läsa den med en gång! Den behandlar kataloghusens historia under hela 1900-talet. Ofta rynkas det på näsan åt kataloghus, men det finns så många gamla hus som folk inte har en aning om att de är kataloghus.

Bos blogg

Nu har Bo byggt en egen blogg, och flyttat över allt från sin gamla blogg. Nya adressen är

http://bo.gstromberg.nu/

Han tycker att jag också skulle byta. Då kan man ju få det utseende man vill. Blogg.se:s designmallar är inte så kul, och det finns så få, så alla har ju likadana. Vi får se hur jag ska göra. Jag vill veta först att man kan flytta över alla kommentarerna.

Strukturera, organisera

Idag har jag ägnat mycket tid på jobbet åt att gå igenom vad jag har för arbetsuppgifter att ta tag i. Jag har bokat in möten med folk och lagt in uppgifter i outlook. Det känns bra att ha kontroll över tillvaron. Skönt och annorlunda jämfört med föräldralediglivet är att ha ett antal uppgifter, telefonsamtal som ska ringas, mejl som ska skickas, och att hinna beta av dem. Särskilt detta med att hinna ringa telefonsamtal kunde vara en omöjlig uppgift när jag var hemma med barnen. När jag äntligen hade en chans att ringa fick jag inte tag på den jag sökte, och det var den chansen för dagen.

Bo hade lagat jättegoda grekiska köttbullar med citron, som vi åt i pitabröd med sallad och fetaoströra.

När det börjar närma sig läggdags brukar Viggo springa omkring väldigt mycket. Det är nog ett trick för att inte somna. Den här kvällen sprang han in i nåt och fick en bula i pannan. Fick i alla fall läsa för honom. Det blev bland annat Betty Yurdins Det sitter en tiger i tekannan. Den är bra.

Pettson och Findus och hummus till middag

Mysig söndagskväll med hela familjen. Pettson och Findus på TV, och vi åt i soffan framför tvn för ovanlighetens skull. Jag har gjort hummus, och i det doppar vi pitabröd, morotsstavar, gurkstavar, paprika och champinjonskivor. Viggo äter inte hummus, men han äter morot, paprika och pitabröd med god aptit. Klara äter gurka och pitabröd med så stor förtjusning att hon liksom hoppar. Det här är så bra tv-mat, som är jättegod samtidigt som den är nyttig. Och hummus är ju busenkelt och blixtsnabbt att göra i matberedare eller mixer om man använder kokta kikärtor på konservburk. Jag brukar göra dubbel sats på en gång, för den håller rätt många dar i kylen. Och ett tips om pitabröd. Hattings pitabröd, som finns i kyldisken, är superbra. Vi har det alltid hemma i frysen. Bara att ta ut och micra direkt i någon minut, och så är de supergoda. Vi äter ofta pitabröd som vi fyller med grönsaker och köttfärsbiffar och någon sås, eller som tillbehör till en gryta.

Hummus
1 burk kikärtor (280 g utan spad)
3 vitlöksklyftor
saften från en citron, eller motsvarande mängd på flaska
1 tsk spiskummin
1/3 tsk paprika
1 tsk salt
1 krm nymald svartpeppar
litet kajennpeppar
3 msk olivolja
1 msk tahina (sesampasta)
2 msk finhackad persilja

Kör alla ingredienser i matberedare.

Klara tretand

Nu har en av framtänderna i överkäken trängt fram genom tandköttet också.

En strid ström av frågor

Viggo är verkligen inne i en period av att fråga hur allting funkar och varifrån allting kommer. Varifrån kommer oboyen, varifrån kommer plasten i duplobitarna, och hur får de olika färg, och så vidare. Tur för honom att han har föräldrar som än så länge tycker att det är rätt kul att förklara, och att vi har miljoners miljoner böcker att slå upp allt som är bra att veta och Internet att söka reda på fakta.

Couscous-sallad

Jag lagade couscous-sallad till middag. Det var länge sedan, men när jag slog upp receptet på morotskaka fanns det bredvid. Naturligtvis har jag modifierat receptet med åren. Så här gjorde jag den idag.

1 gul lök
1 msk olivolja
2,5 dl vatten
1/2 grönsaksbuljongtärning
2,5 dl couscous
3 tomater
200 g fetaost
100 g svarta oliver med kärnor
färsk basilika
svartpeppar
citronolja (olivolja smaksatt med citron)
balsamvinäger

Hacka löken och fräs den i litet olja i en kastrull så den blir genomskinlig. Slå på vattnet, lägg i buljongtärningen och koka tills tärningen löst sig. Dra av från plattan, häll i couscous-grynen och lägg på lock. Låt stå och dra cirka 5 minuter. Fluffa couscousen med en gaffel och häll i en skål. Blanda i tomater i tärningar, smulad fetaost, oliver, ganska mycket basilika grovt skuren och svartpeppar. Ringla över citronolja och balsamvinäger och blanda. Den är god både ljummen och kall.

Kompisarna

Nu har Klara äntligen somnat. Bo hade ju fått in så bra rutiner för henne under veckan, men det blev rubbat av att det blev strömavbrott i natt och hon var vaken en timme. När alla till sist hade somnat om sov vi till klockan var över åtta, och det är mycket senare än vanligt. Sedan fick jag henne inte att sova middag på förmiddan förrän det närmade sig lunchtid, och när mina kompisar var här var det svårt att få henne att somna på eftermiddan. Det blev sen middagslur. Hon somnade faktiskt en gång tidigare ikväll, men efter en kvart stod hon i sängen och kvittrade.

Mina kompisar från gymnasiet var här alltså. Det var Helén, Elisabeth, Anna och Eva den här gången. Fast Eva hade missat att vi hade flyttat, och sprang in i varenda trappuppgång på Tiundagatan och kollade efter Kokk. Nåväl, hon kom rätt till slut. Bo skulle åka och handla på Coop Forum, IKEA och Bauhaus, och han tog med sig Viggo, för förra gången kompisarna var här ville han bara att de skulle följa med ner i källaren och bygga järnväg. Nu visade det sig att både Elisabeth och Anna hade med sig sina barn, så det var ju synd att jag skickat iväg Viggo. De kom hem till slut i alla fall, så Viggo hann träffa dem.

Och åsa har frågat vad det blev för fika. Jag bakade citronpaj och morotskaka. Jag tänkte först att det kanske skulle bli för mycket med båda, men det var ju tur att jag lade ner tid på att baka morotskakan också när vi blev så många, istället för att hinna städa ordentligt.

Nattsvart

I morse vid fyratiden blev det stort strömavbrott i Uppsala, som varade ett par timmar. Jag vaknade av att det var nån av de sladdlösa telefonerna som saknade kontakt med sändaren, eller vad det heter, så att den började pipa. Jag buffade på Bo, så fick han springa runt i huset och fixa saker. Jag vågade inte lämna Klara i stora sängen, om hon skulle vakna och krypa över kanten. För oss märks det rätt tydligt om det blir strömavbrott på natten, för vi har småbelysning tänd i flera rum på övervåningen för barnens skull. Naturligtvis vaknade Klara i Uppståndelsen, och hon var vaken minst en timme innan jag fick henne att somna om. Mitt i strömavbrottet vaknade Viggo också, och var rädd i mörkret. Han fick komma till vår säng och sova.

Mupp-sms från brorsan

Det här sms:et kom just från Matti:

Du vet muppen som gjort låtarna Annika östberg, tsunami och apatiska flyktingbarn. Han har spelat in allt med vår trummis i studion där vi repar i årsta!
/Lassie

Bär- och mandeltårta

Det här receptet kommer från ett gammalt nummer av Vi, och det är Bos favorittårta. Den här tårtan blir oerhört vacker. Det är bra med tårtor som man serverar med grädde bredvid, för blir det över håller det längre. I originalreceptet ska det förresten vara passionsfruktgelé att glasera med, men det har jag aldrig sett i någon affär. Jag tar Robertson’s Silver Shred-marmelad istället.

Mandelbotten
250 g mandelmassa
150 g smör
1 dl strösocker
2 ägg
2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

Garnering
Bär eller frukt så att det täcker tårtbottnen rikligt. Jag brukar ta hallon, hallon/blåbär eller röda vinbär. Man kan även ta flera sorter och lägga i cirklar på bottnen.
En burk Robertson’s Silver Shred-marmelad

Riv mandelmassan och rör ihop den med smör och socker. Rör ner äggen och sedan mjöl och bakpulver. Om man gör i matberedare kör man mandelmassan med kniven först, och tillsätter sedan övriga ingredienser. Smöra och bröa en form med löstagbar botten. Bred ut smeten i formen. Grädda i 175 grader , nedersta falsen i cirka 30 minuter. Låt kakan svalna, ta loss ur formen och lägg på ett tårtfat. Täck bottnen med bär. Det gör inget om de är frusna om de kommer från frysen. De tinar när man glaserar. Smält marmeladen i en kastrull på spisen. Glasera bären med den flytande varma marmeladen. Ställ att kallna och stelna. Servera med lättvispad grädde vid sidan om.

Kaffekakor

De här kakorna är Bos skapelse. Grunden är receptet på Makalösa i Vår kokbok, men istället för korinter är det snabbkaffe i. Ibland har han hackad choklad i också. Det blir cirka 48 st.

200 g smör
1,5 dl strösocker
3,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk snabbkaffepulver utrört i litet hett vatten

Sätt på ugnen på 175 grader. Rör rumsvarmt smör och socker poröst. Rör ner mjöl och bakpulver. Rör ut snabbkaffepulvret i en liten skvätt hett vatten; bara så mycket vatten som behövs för att lösa upp pulvret. Rör ner det i degen. Rulla längder, dela dem i bitar och rulla till bollar. Lägg bollarna på två plåtar klädda med bakplåtspapper. Tryck till på varje kaka med en gaffel, så de plattas ut litet. Grädda i mitten av ugnen 5-8 minuter.

Morotskaka

Några gamla gymnasiekompisar ska komma hit imorgon, och jag sitter och funderar på vad jag ska baka. Jag tar och lägger ut litet fler bra-att-ha-recept på bloggen.

Morotskaka

Det här receptet kommer från Paula. Om man tredubblar receptet blir det lagom för en långpanna, och då skär man den i rutor. Så gör vi den på Kafé Mumrik.

2 ägg
2 dl strösocker
1 dl olja
3 dl finrivna morötter
2,5 dl vetemjöl
1,5 tsk bakpulver
1 tsk kanel
1 tsk vaniljsocker

Skala och finriv morötter. Vispa ägg och socker pösigt. Rör ner olja och morötter. Rör ner mjöl, bakpulver, kanel och vaniljsocker. Häll smeten i en smord och bröad form med löstagbar botten. Grädda i nedre delen av ugnen i 175° ca 40 minuter. Låt kakan svalna och ta loss den ur formen.

Glasyr:
60 g philadelphiaost light
25 g rumsvarmt smör
2 dl florsocker

Att kunna skriva