Tandläkaren och IKEA

19 januari 2006 20:23 | Allmänt | 1 kommentar

Nu har jag nattat Viggo. Vi läser Krakel Spektakel just nu. Det är kul att läsa litet längre böcker, som man får fortsätta med kväll efter kväll. Och kul med ordvrängarböcker, för Viggo är inne i ordvrängarålder.

I morse var jag hos tandläkaren igen. Tandläkarbesöken är en följetong i mitt liv just nu. Idag gjorde hon permanent rotfyllning i den trasiga tanden, men jag ska dit igen och få plastlagning som ytskikt om ett par veckor. Sedan hoppas jag att det räcker med tandläkarbesök för ett tag. Det var inte så stark bedövning idag, så det kändes inte så där obehagligt efteråt som det kan göra när en stark bedövning släpper.

Annars gick en del av dagen åt till ett besök på IKEA Kungens Kurva. Jag var där med mina kollegor Lydia och Anton för att köpa grejer till våra rum. Jag köpte bland annat två fåtöljer, en skrivbordslampa, en golvlampa, anslagstavlor och tavelramar som jag ska rama in gamla IOGT- och NTO-affischer i. Men jag glömde hämta det lilla bordet till fåtöljerna på ta-själv-lagret. Irriterande.

Det var jättejobbigt och rörigt på IKEA, och jag har varit trött hela eftermiddan och kvällen. Nu somnade jag nog till en liten stund inne hos Viggo, så jag är piggare igen.

1 kommentar

  1. Lennart Hellsing hör till de författare – Astrid Lindgren är en annan – som under senare hälften av 1940-talet och under 1950-talet revolutionerade den svenska barnboken. Hans nyskapande insats tar sig uttryck i ramsor som omedelbart fastnar i huvudet, i halsbrytande nonsensvers, i märkliga ordlekar och i en rytm som lockar till tonsättning och sång. (Banbrytare var också det av KF ägda förlaget Rabén & Sjögren, som genom att publicera hela raden av nya barnboksförfattare snabbt kom att bli Sveriges ledande barnboksförlag.)

    Själv lärde jag mig redan under folkskoletiden i Nylands skola i Njurunda utanför Sundsvall att sjunga ”Det var så roligt jag måste skratta”, den märkliga visan om den trekantiga gubben med hatten kantad av korvaskinn.

    Krakel Spektakel förekommer i flera av hans tidiga bilderböcker; de här verserna och historierna har, från 1959 och framåt, samlats i olika (och flera gånger reviderade) versioner av ”Krakel Spektakel Boken”. Den jag har i hyllan nu är tryckt 1991, men redan när Anna var liten, hade vi en Krakel Spektakel-bok.

    1955 utgavs Krakel Spektakel-tonsättningarna på skiva, där Lennart Hellsings hustru Yvonne Lombard gör en fantastisk insats som Kusin Vitamin. ”Krakel Spektakel Skivan” finns numera också på CD (Warner 3984 26943-2 – mitt exemplar är från 1999).

    En mycket bra CD – jag vet att även du, Kerstin, tycker det – är ”Krakel Spektakel” där ”medlemmar ur sångensemblen Amanda sjunger och tänker” (Gammafon GAMM CD018 – också Gammafon ägs numera av Rabén & Sjögren och därmed KF). Det som är så roligt med de här versionerna är att de är så musikaliskt varierade: låtarna får drag av rap eller calypso, men det är aldrig någon tvekan om att det rör sig om de ursprungliga välkända tonsättningarna.

    Mamma hade för några år sen den goda smaken att bjuda Lennart Hellsing till talmannens vårmiddag, som detta år hade barn som tema. Hellsing satt med oss vid hedersbordet, och eftersom han satt bredvid värdinnan, kände han sig manad att hålla tal – sprituellt och fullkomligt lysande.

    Comment by Enn Kokk — 2006-01-20 17:15 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Kerstin Kokk.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^