Så här kunde man bygga in fläkt i överskåp kring 1960

Vanligast var naturligtvis att det var helt öppet ovanför spisen och bara en ventil. Ibland ser man en fläkt med enorm plast- eller glaskåpa. Men faktum är att jag har sett rätt många varianter där man byggt in en fläkt i ett vanligt överskåp, så då passar det ju fint att göra så! Jag har sett det både i annonser och reportage i mina gamla Allt i hemmet. Här är ett exempel.

Åh, så fint att bo i ett Hultsfredshus typ A83-PB från 1962!

Naturligtvis hittade jag annonser för just det här huset i de där gamla Allt i hemmet! Det är den översta varianten med tegel. Dessutom hittade jag reklam för ett Hultsfredskök. Kanske var det så originalköket såg ut?

Redahyllan med plastlådor

Jag höll på att glömma specerihyllan som jag har köpt för att komplettera med, som jag nämnde i förra inlägget. Jag har alltså köpt en specerihylla med plastlådor. Det är en Redahylla. Det fanns ju flera fabrikat. Jag har försökt luska ut när man började tillverka dem med plastlådor men inte lyckats. Jag gissar kring 1960. Någon som vet? I mina föräldrars lägenhet från 1965 är det i alla fall plast, och det är original. De har bott där sedan huset byggdes. Att sätta in en med glashyllor i ett 60-talskök vore en anomali, tänker jag. Någonstans har jag en sån där hushållspappershållare som hör till, som jag köpte på loppisen på Drabantens julmarknad för många år sedan.

Och så var det 60-talsköket

Ja, nu är det ju ett kök från 1982 i fina huset från 1962. Så det där köket från 1960 som plockades ner för ett år sedan i en lägenhet i Stockholm, och som stått i garaget sedan dess, det ska in. Det är inte ett helt lätt pussel, och en del skåp måste nytillverkas. Den diskbänk som var i det här köket är felvänd mot hur det ser ut här, så skåpet måste styckas upp och pusslas ihop, och ny diskbänk tillverkas. Skafferiet som ska sättas in är för övrigt egentligen ett städskåp, men med litet extra hyllor inuti blir det bra!

Det är utrymmet mellan diskmaskinen och skafferiet som jag är litet osäker på hur det utnyttjas bäst. Jag vill ha rostfri diskbänk ända bort till spisen, och den får inte vara för smal. Det är viktigaste arbetsytan.

Egentligen vill jag ha en 70 cm bred spis som det är nu, för det är faktiskt en betydande skillnad hur mycket man får in i ugnen jämfört med en 60 cm bred. I en 70 cm bred får man in två formar med löstagbar kant på diagonalen, så när man ska baka mycket gör det skillnad i effektivitet. Jag tror dock att det funkar bättre med pusslet om jag väljer en 60-spis. Det får i alla fall bli en vitemaljerad spis med vanliga plattor. Dels smälter det in bättre och dels funkar det inte så bra med gjutjärnsplättlaggen och våffellaggen på glaskeramikhäll. Jag är litet sugen på att hitta en spis från 60-talet, men jag vet inte. Svårt att hitta någon som funkar riktigt bra. Men grymt snygga var de!

I vilket fall har jag ritat några varianter. I alla är det tre överskåp med skjutluckor och ett skafferi längst ut mot ytterväggen åt norr. I alla varianterna börjar bänkskåpen från vänster med lådhurts, diskhoar och diskmaskin, men sedan kommer några varianter. Om man sätter spisen närmast skafferiet kan det bli svårt att komma åt när man lagar mat, men det blir en riktigt rymlig diskbänk och extra brett grytskåp. Sätter man ett brett grytskåp mellan spisen och skafferiet får man svängrum vid spisen, men arbetsytan mellan hoar och spis blir bara 60 cm. På tok för litet! Sätter man ett 40 cm brett grytskåp mellan spis och skafferi blir det ett 10 cm utrymme mellan diskmaskin och spis där man kan förvara brickor och skärbrädor. Tar man dessutom en 60 bred spis blir utrymmet 20 cm och arbetsytan på diskbänken mellan hoar och spis 80 cm. Dessutom linjerar spis och fläkt snyggare med överskåp. En modern fläkt måste det i vilket fall bli, som är effektiv och tyst. Tar man en vit så smälter det in rätt bra när den byggs in i överskåpet.

Stommarna målas vita och luckor och lådor grå som originallacken som finns bevarad på en lucka. Det blir snyggt med en lugn bas till allt färgglatt porslin och fina färgglada textilier från 50- och 60-talet.

Och så har jag köpt en specerihylla med plastlådor. Det är en Redahylla. Det fanns ju flera fabrikat. Jag har försökt luska ut när man började tillverka dem med plastlådor men inte lyckats. Jag gissar kring 1960. Någon som vet? I mina föräldrars lägenhet från 1965 är det i alla fall plast, och det är original. De har bott där sedan huset byggdes. Att sätta in en med glashyllor i ett 60-talskök vore en anomali, tänker jag.

Belysningen under överskåpen får bli dubbla Bernadottelampor. Det var rätt vanligt. Sedan blir det naturligtvis belysning i den moderna fläkten.

Den enheten med kyl och frys och 70 brett skåp måste nytillverkas. Där finns inga 60-talsskåp som passar in i måtten. De får tillverka med de gamla skåpen som förlaga. Eftersom micron ska in i överskåpet tänkte jag att det får bli lucklöst, och så kan man ha teburkar och fint porslin som används ofta på hyllorna ovanför.

Mot väggen bakom matplatsen är det inga skåp nu, men där tänkte jag att snickaren får tillverka ett 30 cm djupt bänkskåp med skjutluckor för mer förvaring. Ovanpå kan brödrost och sådant stå. På väggen ovanför blir det stringhyllor som förut. Att sätta upp överskåp blir nog för kompakt.

Bänkskivor blir perstorpsplatta med Sigvard Bernadottes Virrvarr. Väggarna målas vita och golvet blir samma som i köket, schackrutigt med marmoleumplattor. Vanligt vitt standardkakel med mörka fogar så klart.

Badrum från åren kring 1960

Efter att ha lusläst Allt i hemmet från åren kring 1960 vet jag rätt mycket om olika varianter på badrum. På golvet kunde man ha klinker eller mosaik, och det förekom både glasmosaik och mosaik som var matt, oglaserad keramik. Ibland i blandade färger och ibland enfärgat. Även helvitt mosaikgolv var ganska vanligt. På väggarna förekom det både att det var halvkaklat med målat ovanför och helkaklade väggar. Jag trodde faktiskt att man inte brukade helkakla då, men det är ganska vanligt när jag ser bilder i annonser och reportage. Det var naturligtvis en kostnadsfråga. Det var vanligt både med färgat kakel och helvitt. Sedan kunde man faktiskt ha perstorpsplatta på väggar och som badkarsfront! Ofta färgstarkt. Överhuvudtaget fanns stor variation i färger, mycket pastell, men även mörkare och starkare färger, och även svart kakel. Så att jag väljer att helkakla badrummet vitt och välja vitt porslin, och så grön mosaik på golvet känns helt rätt!

Stärkt av synpunkter på bloggen och av kompisar så blir det nog så att jag behåller badkarsblandaren, men byter ut plastslangen mot en sån där i metall, som ju var original. Om det går att hitta originalhandtag i metall också vore det ju toppen. Många har sagt att de har engreppsblandare, men att det i alla fall tar lång tid att få rätt temperatur och att de inte stänger av något medan de duschar. Då är ju det enda argumentet mot den gamla att det är litet krångligare för barnen, men de börjar bli så stora nu.

Badkar måste bli nytt eftersom det måste vara ett som är några cm kortare efter att de bytt ut väggskivorna.

Det gula handfatet har jag nu upptäckt att det är ett Gustavsberg, ritat av Carl-Arne Breger! Det tillverkades i flera pastellfärger och vitt. Man kunde ha med eller utan pelare. Här hemma är det utan pelare. Jag måste hitta ett i samma modell, men vitt, och sätta in. Det gula som vi har har en liten spricka. Jag letar på blocket och tradera. Om ni har tips så hör av er!

När det gäller toastol vacklar jag mellan att hitta en gammal eller sätta in ny. Jag tror att det är svårt att hitta en tillräckligt fräsch, men alla nya är så fula! De passar verkligen inte in.

Den mosaiken som är den mittersta av de jag visade här känns nog mest tidstypisk i nyanser, och är matt oglaserad. Den får det bli om jag inte snubblar över någon annan. Jag tar gärna emot tips där också, men grön färgskala ska det vara. Det kan vara med inslag av vitt och grått. Den vi har nu är en blandning av gult, vitt och grått.

Sen funderar jag på att sätta upp en stringhylla med svarta gavlar och teakhyllplan på den väggen med vägglamporna, och så ha lampor bredvid. Det skulle bryta av den vita väggen och ge ett varmare intryck. Visst måste väl det funka?

Nu ska vi gräva ner oss i detaljer

Hej där. Jag har varit sjuk i veckan och inte orkat blogga, men i alla fall orkat bläddra mig igenom några årgångar av Allt i hemmet från sent 50-tal och tidigt 60-tal som jag hittade på Sirius loppmarknad för många år sedan. De är verkligen en guldgruva till kunskap. Så igår fotograferade jag av en del ur dem som jag ska visa här. Jag orkar inte scanna allt det; det tar för lång tid, så ni får stå ut med bildkvaliteten. Så nu kommer några inlägg om badrum och kök!