Barnböcker från förr: Bokstavskatten I-M

Barnböcker från förr: Bokstavskatten E-H

Skuren svartvinbärsmarmelad

I flera år har jag tänkt att jag måste testa att göra skuren svartvinbärsmarmelad, och nu äntligen! Åh, vad goda de blev. Sådan fin, koncentrerad svartvinbärssmak.

Barnböcker från förr: Bokstavskatten A-D

En av mina mest älskade barnböcker. Klara älskar den också, och jag tröttnar inte på ord och bild. Bokstavskatten av Sebastian Lybeck (text) och Caje Huss (illustrationer), utgiven på Tidens förlag 1969, mitt födelseår. Ni får följa med genom hela alfabetet under veckan!

Aha! sa BOKSTAVSKATTEN, här ska vi tala om A.
För A är Alltid första bokstaven i Alfabetet.
Då tar Ankorna i Alingsås Allesamman en Avstickare
till Annika Andersson, som har Arton
Alldeles nya Afrikanska Armband i en Avlång Ask
under den stora Alen.

Sedan kommer B, och det är min Bokstav,
sa BOKSTAVSKATTEN. Då kommer det en Brun
Bussig Brum-Björn på Besök. Och vi ställer till
Bullfest med Blåbär, Blommor och Bananer på Bordet.
Men Bu-u-u… där kommer ett Bi förbi.
Då blir jag Butter, sa BOKSTAVSKATTEN.

Ack o ve, C är nummer tre. Då blir det Cirkus,
för biet sticker BOKSTAVSKATTEN i svansen.
Och BOKSTAVSKATTEN gapar stort som ett C.
Men strax sätter han sig upp på Cecilias Cykel
och hämtar Cider, Citroner och Champagne i butiken.
-Sånt hjälper mot Chocker, sa BOKSTAVSKATTEN.

Dagen Därpå är Det Dags för D, tycker BOKSTAVSKATTEN.
Det Dumma biet har Drumlat bort, och Duktiga
Doktor Dillman har Donerat en Dammsugare för att
Dämpa Dåligheten. -Nej Du,
Doppa Den i Dammen och Duscha Den i Dynga, säger
Daggmaskarna bland Dahliorna. Det Duger åt Dej!

I brist på loppisfynd i helgen planterade jag porslinsblommor i tidigare fyndade krukor

De här krukorna hittade jag på Vaksala torg för några veckor sedan. Samma säljare hade en som var märkt Steninge och en Rörstrand. Den här modellen har jag rätt många av i olika storlekar, men de här var ganska stora. Nu har jag planterat porslinsblommor i dem. Passar på att länka till blomkruksskolan som gick som stafett på ett antal retrobloggar för något år sedan. Form55 som skrev senaste inlägget har en sammanställning av alla delar.

Dagens dessert: äppelkräm med gräddmjölk

Kokad på fallfrukt som jag plockade idag. Klara var skeptiskt först, men sen tog hon om två gånger.

Hemmagjorda glassandwiches

En del projekt gör man kanske mest för att det är kul att testa en gång. När jag och Klara cyklade och hämtade Viggo efter skolan sa hon att hon ville ha GB Sandwich när vi kom hem igen. De tog slut igår, sa jag. Och så kom jag på att vi kunde testa att baka chokladkex själva och lägga ihop med glass. Sagt och gjort! Inte svårt, men jag vet inte om jag kommer göra det igen. Det här receptet använde jag.

Fredagspizza

För ett par år sedan var hemmagjord pizza på sconesdeg vanlig fredagsmiddag här hemma, men så tröttnade barnen på det. Sen var det nachos en ganska lång period. Bra för att man plockar ihop av det man gillar. Alla fick i sig ordentligt; även Viggo som har rätt bestämda åsikter om vad han gillar, och det är inte så mycket. I våras började jag gå rätt ofta med barnen till den lokala pizzerian på fredagar när jag hämtat dem på fritids och dagis. Mycket populärt. Det är dessutom en bra och trevlig pizzeria. För ett par veckor sedan testade jag att göra hemmagjord pizza igen, men jag gjorde den på riktig jäsdeg och barnen fick vara med och göra sina pizzor. Jag gjorde till och med runda pizzor så att alla skulle få sina egna. Tack och lov tyckte barnen att det blev precis som pizzeriapizza, det vill säga bra. Det är ju faktiskt så mycket godare med riktig jäsdeg som man kavlar riktigt tunt, jämfört med sconesdeg som blir tjock och stabbig. Så nu har vi nog en ny fredagsvana ett tag framöver. Den här gången gjorde jag dock två plåtstora istället. Det är en halv med skinka, en halv med oliver och ananas och en hel plåt med salami och fårost.

Dagens lunch på altanen: omelett med kantareller

Den röda mangolden i salladen gör sig så fint mot den röda Blå eld-tallriken.

Den här tjejen, alltså

Bästa bruden. Världens coolaste Klara ligger på altanen och läser Tam tiggarpojken.

Dagens lunch

När Viggo är i skolan men Klara ska ha lunch hemma kan man göra sån mat som Viggo inte gillar. Som pastagratäng med aubergine och fetaost.

En ivrig skolflicka i morse

Oj, oj, vad Klara ville iväg till Domarringen i morse. Förskoleklass D går hon i nu. Det var inskolning 1,5 timme i förmiddags och allt var toppen, så klart! I morgon ska hon få gå en hel förmiddag fram till lunch, och på fredag ska hon få äta lunch i matsalen.

Enfärgade linneservetter från 60-talet

Den här sommaren har jag köpt enfärgade linneservetter för ett par kronor styck litet här och där på loppisar, och i lördags hittade jag 6 servettringar från Karl Holmberg på Vaksala torg. I perfekt skick var de. Jag tänkte citera litet från ett par inredningsböcker från 60-talet.

Sätta bo av Kerstin Henrikson-Abelin (1965):
Numera använder vi ju gärna servetter som bryter mot dukens eller tabletternas färg, det är därför inte nödvändigt att ha servetter till varje duk. Man reder sig bra med något dussin från början. Storleken 30×30 cm är fullt tillräcklig. Den som vill vara extra praktisk kan förresten göra sina servetter 35×45 cm och på så vis även använda dem som tabletter.

Så jag dukar… av Margareta Hald (1962):
Pappersservetten är en god hjälp både till vardag och fest. Den finns ju både i helt vitt och i trevliga färger och mjuk kvalitet. Kanske ställer den sig inte så billig i det långa loppet som vardagsservett eftersom den måste bytas ut till varje måltid. Men här som så ofta blir det en avvägningsfråga: tid eller pengar.

Bomull är ett utmärkt material i vardagsservetten. Det är lätt att sy servetterna av det material och i den färg man önskar. Om man gör sig mödan att vika en riktigt jämn fin fåll – den kan vara ett par cm bred – och göra fina hörn, kan man gott fålla servetten på maskin.

Linneservetten förekommer i alla de färger. De är oftast kvadratiska i mått från 20×20 cm och uppåt. Ett relativt nytt mått är 20×60 cm, som förekommer i vissa tillverkningar. Vita servetter till vit linneduk tillverkas i dag i något mindre format, 50×50 cm, till skillnad mot forna dagars 60×60 cm eller ännu större. Men är det fråga om fest så är det härligt med en riktigt stor servett.

Vad färgen beträffar så är det trevligt med en rutig duk med en enfärgad servett i någon av dukens färger, då behöver man inte befara någon miss. För den som inte känner sig så säker på färger är det alltid lättare att hålla sig inom samma färgskala och till samma material. Också till en vit duk kan man med fördel ha servetter i avvikande färg och material.

Rödavinbärssaft och körsbärssylt så det stänker om det

Ja, när jag kokade vinbärssaften stänkte det inte så fasligt, men när jag kärnade ur körsbären! Jag använde olivurkärnare, och att kärna ur 2 liter körsbär tar en timme ungefär. Jag vill ha en sån här automatisk körsbärsurkärnare! Körsbären hade min syster plockat åt mig hos mamma och pappa i Öregrund. Vinbären plockade jag på ödetomten vid åsen i söndags.

Det växer så det knakar i barnens rabatt

Huller om buller var principen när barnen sådde i sin rabatt, så nu är det blommor och morötter och pumpor om vartannat. Klara är mycket nöjd.

Marianne Westmans kryddburkserie Kulinar

Hittade tre kryddburkar ur Marianne Westmans Kulinar på Vaksala torg: nejlikor, curry och ingefära. När jag kom hem och började googla insåg jag att det ska vara teaklock. Tänkte annars att Kulinar som känns litet rustik jämfört med de andra kryddburkserierna kanske bara hade korklock. Men jag funderar på om det där är originallocken och att teakdelen bara har ramlat av, för originallocken är ju teak med kork under. Sedan undrar jag vilket år Kulinar är formgiven? Hittade ingenting varken på nätet eller i mina böcker. Inte ens i utställningskatalogen ”Mönsterfabriken Marianne Westman på Rörstrand 1950-1971″.

Presenta i ny butikslokal

Presenta, antikaffären som mest är inriktad på Upsala-Ekeby, håller på att flytta in i en ny butikslokal på Sankt Olofsgatan 48. Jag gick förbi och spanade in den på lördagens loppisrunda. Den har ju faktiskt väldigt snygg exteriör. Gissar att det egentligen är två butikslokaler som slagits samman, och att den högra från början varit kiosk. Jag har ingen aning varför de flyttar, men jag tycker nog läget är sämre. Den gamla lokalen på Väderkvarnsgatan låg mer bland många andra loppisar och antikaffärer. Där flyttar just nu Friskis & Svettis gym in. Till 25 augusti måste man vänta med att besöka nya butiken.

Vilken ryamatta är passar bäst i vardagsrummet?

Nu behöver jag litet feedback här. Jag har två gamla ryamattor som jag har haft ganska länge. Den ena, som är mest grön, har min morfars far knutit. Den är väldigt fin i färger och komposition, men känns litet tunn och gles faktiskt. Den har legat i sovrummet ett par år. Den andra köpte jag på loppis för något år sedan, men den var jätteskitig och behövde tvättas, så den har varit undanlagd. Nu med den nya tvättmaskinen som kan tvätta 9 kg kunde jag plötsligt tvätta de här mattorna, och det har jag gjort. Det gick jättebra! I vardagsrummet låg förut en grå yllematta från 50-talet och det är inget fel på den, men nu har jag testat att lägga ut ryamattorna istället. Den gröna passar nog bäst i storlek. Den är lika lång som soffan. Men jag tycker egentligen att den andra är coolare, och den är mycket tätare och mjukare. Men den är nog litet för liten så det ser fånigt ut, eller? Vad tycker ni? Vilken passar bäst?

Nedprutad Furuvikkarott med kryddor

På dagens loppisrunda på Vaksala torg såg jag den här stora gula Furuvikkarotten. Jag tycker väldigt mycket om Furuvik, men den här var väldigt krackelerad och missfärgad. Men när något är i så här dåligt skick har det ju tappat helt i värde, så då brukar man kunna få det riktigt billigt, och jag hade en idé om att ha den som kruka till kryddor ute på altanen. Det duger den till. Tjejerna bakom bordet ville ha 50 kronor för den. 20 kan jag ge, sa jag. De försökte med 30, men jag sa nej. När jag gått klart på torget gick jag tillbaka och frågade om jag kunde få den för 20 i alla fall, och då gav de sig. Nu har några av kryddorna flyttat in i karotten!

Missa inte det här om keramik från Bay

Om ni inte redan följer Tysk retroblogg så gör det, och missa framför allt inte det här inlägget som ger information om Bay.