Äntligen renovering på gång!

Det där originalköket från 1960 står fortfarande i garaget och väntar på att få flytta in, och badrummet är i sämre och sämre skick. Jag har inga problem att planera, beräkna, leta på nätet och åka och kolla på tillbehör inför renovering, men detta med att jaga hantverkare. Jag tycker det är så jobbigt. Jag har varit på gång många gånger både med dräneringsfirmor för trädgården och byggfirmor för inomhusarbetet, men så när det har varit nån hantverkare som har varit här och kollat och inte haft tid att göra offert har jag tappat sugen. Så blev jag tipsad om bello.se och lade upp jobben på trettondagen, och genast trillade det in flera som ville göra jobben! I eftermiddags har en firma varit här och kollat på kök och badrum, imorgon kommer en annan och på tisdag kväll kommer en grävfirma och kollar. Jag tänkte ta in tre offerter för vardera inomhus- och utomhusjobbet. Vad skönt det ska bli att få det gjort!

Dagens kopp: Moster Ruts tekoppar

Efter mycket god middag med kaningryta igår hos mamma och pappa plockade jag fram en av moster Ruts tekoppar till teet. Moster Rut var inte min moster, utan mammas moster Rut Axelsson. Rut bodde i Kristinehamn och var lärare, och hon var även vice ordenstemplar i IOGT på 50-talet, vad som idag kallas vise förbundsordförande. Hon målade den här teservisen 1934. Det är sammanlagt 12 koppar med litet olika blommotiv, 12 assietter, tekanna, mjölkkanna, sockerskål och eventuellt något mer. Tror att det finns ett kakfat också. Någon gång ska jag ta fram allting och fotografera så ni får se. Det här är väl inte direkt min stil, men godset är så där tunt och fint, och det känns högtidligt att dricka ur dem när det är familjemiddag.

Porslinsdetektiv

Bland det roligaste med porslinsintresset hör att upptäcka nya saker, sådant som kanske inte var allmänt känt och fanns dokumenterat. Det fina är att alla vi som har det här intresset hjälps åt, delar med oss av kunskapen och bidrar tillsammans. Det är faktiskt riktigt fin folkbildningstradition i modern tappning! Som när jag igår skrev om Gustavsbergskoppen Morning, och att det inte stod om den i litteraturen eller fanns några mer uppgifter på nätet. Genast kommenterade Benny att han hittade den i en produktkatalog från 1962, och att man där kunde få veta att den var av modell A och att den även tillverkades i rött. Är det inte fantastiskt hur vi lägger pussel tillsammans allihop!

De senaste veckorna har jag grottat ner mig totalt i en annan koppmodell från Gustavsberg, eller snarare flera mycket snarlika. Jag har letat på nätet, i antikaffärer, lusläst litteraturen, letat fram och tillbaka i Nationalmuseums föremålsdatabas, och även haft mejlkontakt med en intendent på museet. Jag känner inte på något sätt att jag har löst det här porslinsmysteriet, men jag är något på spåren. Kanske finns det någon annan som vet något mera? Vad jag har kommit fram till är i alla fall att Gustavsberg, precis som Gefle och Uppsala-Ekeby, verkar ha haft för vana att trycka samma dekorer på olika modeller. Kanske inte med de mest kända dekorerna, men med en hel del. Särskilt sådana som var beställningar på restaurangporslin till serveringar och samlingslokaler.

En liten utvikning om Nationalmuseums föremålsdatabas först. Nationalmuseum fick en donation från KF för en del år sedan, med en stor samling Gustavsbergsporslin. De har även haft projektmedel för att inventera samlingen och fotograferat och lagt in tillgängliga uppgifter i föremålsdatabasen, som finns tillgänglig på deras hemsida. Det är ett fantastiskt jobb av tillgängliggörande, men kanske inte den smidigaste och mest användarvänliga databasen. Vad jag förstår är det så att de uppgifter som finns om tillverkningsår och formgivare gäller dekorerna, men om modellerna skriver de inte dessa uppgifter. Däremot förekommer det att de anger modellens beteckning när det är känt, men utan andra uppgifter.

Vad var det då som triggade igång det här? Jo, jag hittade några koppar på Tradera, tillverkade för RESO. Fem stycken närmare bestämt, men jag ville bara ha en, så det köpte jag. Den var i samma modell som en IOGT-kopp som jag har sedan tidigare vad jag kunde se på bilderna. När jag fick hem den visade det sig att det inte var riktigt samma modell. Jag tittade på traderabilderna, och såg att min kopp inte var samma modell som på bilderna i alla auktionerna. Det var uppenbart att porslinet fanns i två snarlika modeller, och att säljarnen inte märkt det och använt samma bilder i alla auktioner. Hade jag vetat att det var olika modeller hade jag ropat in en av varje. I föremålsdatabasen fanns den endast i RA-modellen, den som jag alltså inte har.

Det här gjorde mig nyfiken, och jag började mitt detektivarbete. Jag letade i Nationalmuseums föremålsdatabas och mejlade över bilder till museet och frågade om modellen och vad sifferbeteckningen under IOGT-koppen betyder. Jag har nämligen inte hittat något om det varken i litteraturen eller på nätet. Rörstrand använde under några decennier på 1900-talet en liknande sifferkombination för att ange år och månad som porslinet var tillverkat. Tyvärr visste de inte på museet heller, så jag fick ingen vidare hjälp där. Det verkar dock osannolikt att siffrorna skulle vara en datering på Gustavsbergsporslinet.

Jag gick aktivt runt i antikaffärer och på loppisar och letade fler koppar i de här varianterna på modell med olika dekorer, eftersom det här var ett restaurangporslin som man kunde beställa med sin egen dekor. Så hittade jag två koppar i en antikaffär, med en dekor som det står Opalen på. Och kan man tänka sig, det visade sig vara samma modell, men med två varianter på hänkeln! Jag tror att det är lättast att visa detaljbilder på modellerna för att ni ska förstå skillnaderna. IOGT-koppen är i modell RA, har jag lärt mig via föremålsdatabasen. Jag har dock inte stött på användning av den beteckningen i litteraturen eller på nätet i övrigt. De andra kopparna som jag har är inte riktigt samma modell. De är litet rundare, medan RA-modellen smalnar av mera nertill. De ser även annorlunda ut undertill. Men för att röra till det mera så har de två varianter på hänkel. Den ena Opalenkoppen har samma hänkel som på RA-modellen. Hänger ni med?

För övrigt är även Arkens tekoppar i RA-modellen.

Jag tycker att varje kopp förtjänar varsitt Dagens kopp-inlägg, men här kommer jämförelsebilder så ni kan se.

Äntligen fick jag tävla i Pumpen igen

Under alla år som anställd på IOGT-NTO:s kansli fick jag inte tävla i Pumpen. Däremot har jag varit med och gjort en och annan fråga genom åren, svarat i telefon när lagen har ringt in sina svar och suttit i rättningscentralen. Men nu äntligen fick jag vara med och tävla igen, och naturligtvis på Arken! Roligt! Vi var ett trettiotal deltagare, nuvarande och före detta hemiter, som under en timme löste alla frågorna med alla till buds tillåtna medel. Man får använda böcker, Internet, ringa folk, ja vad som helst för att lösa frågorna på en timme.

Lennart skriver flitigt.

Klockan nio när tävlingen var över satte sig Robert och skickade in våra svar.

Efteråt blev det traditionsenligt Pumpenfika, ostkaka och te.

Panta för klimaträttvisa

Stil

Om man vill klä sig med stil skaffar man naturligtvis gamla IOGT- eller NTO-manschettknappar. När Anders kom till kongressbutiken var manschettknapparna tyvärr slutsålda, men han köpte kragknappar och använde istället.

Anders provade även en IOGT-ring som råkade fastna. Bilden blev tyvärr suddig, men jag bjuder på den ändå. Micke som försöker slita ringen från Anders finger.

Jag ska bara

Hann varken fotografera eller blogga särskilt mycket från IOGT-NTO-kongressen förra veckan, men här är en bild på Mikkis som slet med att skriva klart protokollet från den dagens session. Hon hade lovat att gå ut med mig och äta middag och vi var vrålhungriga. Natten innan hade hon suttit uppe till halvsju på morgonen och skrivit protokoll, och sedan sovit tre timmar. Hon var så nöjd att hon blev klar före nio på kvällen. Sen var hon faktiskt ledig några timmar och vi åt middag och gick tillbaka till mitt hotellrum och ordnade ett litet teparty. Vid tolvtiden skulle hon gå och lägga sig, men blev en halvtimme senare uppringd av Elisabeth som ville att hon skulle komma ner och läsa protokoll. Mikkis försökte litet fint säga att det kanske vore bra om hon sov först, men det gick inte för sig. Elisabeth påpekade hur långt de andra mötessekreterarna kommit. Det var bara att gå ner och jobba igen, halvett på natten.

Hängde litet med gamla vänner

från Arken under kongressinvigningen på Trädgårdsföreningen.

Anna kylde Evelinas välling i colan. Helt normal grej att göra bland småbarnsföräldrar.

Trenden bland IOGT-NTO:s mötessekreterare i år är förnamn som börjar på M. Här är två av dem, Magnus och Mikkis.

Nu kan kongressen börja

Så här dagen innan kongresstart är det massor som ska fixas. Jag har haft fullt upp med att skruva ihop lagerhyllor till den rörelsegemensamma kongressbutiken och packa upp profilprodukter som ska säljas där. Naturligtvis moterade jag hyllor med stil, iförd högklackat. Det blir roligare då.

Jag har även hjälpt Pernilla att klippa ut fotstegen som vi sedan klistrade på golvet för att visa vägen till förhandlingslokalerna. Gissa hur många gånger vi fick frågan om vi verkligen fick klistra på golvet. Men vi hade tillstånd från mässan. Och så tyckte folk att stegen var för korta eller långa. Vi tyckte att de var precis lagom.

Sista grejen att fixa innan vi blev lediga var att åka till Violas blomsteraffär och hämta tre stora blomsterarrangemang till förhandlingslokalen. De var tunga och otympliga, men vi lyckades.

Under eftermiddagen blev det dock mer och mer ineffektivt att röra sig på mässan och jobba eftersom det bara dök upp gamla vänner och bekanta. Så är det när man har varit med länge. Jag blev medlem 1989 och har lärt känna så många av mina vänner genom nykterhetsrörelsen och Arken (Nykterhetsvännernas studenthem i Uppsala). Idag har jag återsett många fina vänner som jag träffar aldeles för sällan.

Kongressen kan man annars följa på IOGT-NTO:s blogg I rörelse, där jag också kommer att blogga en del, och på twitter genom hashtaggen #kongress09.

Jag vet att flera redan bloggat

om utsikten från sina hotellrum på Gothia Towers här på IOGT-NTO-rörelsens kongress, men ni får se min också. Från 11:e våningen i östra tornet i morse. För övrigt är det galet varmt på hotellrummen men svinkallt inne på mässan fast det är samma hus.

Sista jobbveckan

I morse tog jag tåget för en hel veckas jobb i Göteborg. Det blir det sista som jag jobbar för IOGT-NTO; sen blir det fem veckors semester och så börjar jag jobba på Forum för frivilligt socialt arbete. I Göteborg är jag för att IOGT-NTO har kongress här, som startar på onsdag och avslutas på lördag, men det är en hel del att förbereda innan öppnandet.

Barnen var rätt ledsna för att jag ska vara borta en hel vecka, men vi hade i alla fall sällskap på tåget till Stockholm, för de skulle på Vasamuseet.

Här i Göteborg har jag och Pernilla hunnit med några timmars rekognoserande bland loppisar. Det fanns flera som vi inte hann besöka innan de stängde, men som jag ska gå tillbaka till någon annan dag.

Bor gör jag på Hotel Gothia Towers vid Svenska Mässan, där även kongressen håller till. Jag packade med en burk med mummate och den fina tekulan med en miniatyrtekopp i Spisa Ribb-modell, som jag fick av Lydia en gång i våras när jag verkligen behövde muntras upp. Ja Lydia, jag kommer att sakna dig också. Alldeles förskräckligt mycket.

Men den här trista muggen som fanns på hotellrummet, den var ju inget vidare. Jag måste verkligen hitta några fina tekoppar på loppis som jag kan ha på hotellrummet, så kan vi ha teparty här!

Tömmer rummet

I ett par dagar har jag hållit på att tömma mitt rum på jobbet med P1 som sällskap. Visserligen är det en och en halv vecka kvar att jobba på kansliet innan det är dags för kongressen, som blir det sista jag jobbar på IOGT-NTO, men folk ska flytta runt och byta arbetsrum på kansliet så jag måste ut. Jag får sitta i gästarbetsrummet tillsammans med Anton den här sista tiden och det blir bra även om jag egentligen inte gillar att dela arbetsrum. I alla fall passade jag på att dokumentera innan jag började plocka ner tavlor och annat. Så här har det sett ut och de här affischerna och prylarna har jag vilat blicken på när jag har pratat i telefon eller funderat över formuleringar.

Födelsedagsmiddag för min syster

Familjemiddag hos mamma och pappa på Idrottsgatan. Mamma hade lagat Biff Rydberg.

Sallad och kryddgrönt och gräslöksblommor från Öregrund.

Matsalsbordet var dukat med kaprifol från Öregrund och en duk som mamma precis hade broderat klart. Den var påbörjad av mammas moster Ruth, men mamma broderade klart den. För alla godtemplarintresserade kan jag berätta att Ruth var vice ordenstemplar i IOGT:s storloge på 50-talet.

Inget vidare födelsedagsväder. Lika bra att stanna inne.

Och vad vi konverserade om? Ja, det gamla vanliga. Olika katastrofer och små olyckor som inträffat sedan 50-talet och framåt och sånt där. Den ena historien värre än den andra. Som scooterfärder som fick snöpliga slut i Tierp till exempel.

Jag jobbar bara på ställen med väldigt långa och krångliga namn

Ja, IOGT-NTO är ju inte världens enklaste namn om man säger det till folk som inte känner till det. Och när jag tänker efter så har mina andra arbetsplatser också haft rätt omständliga namn.

Socialdemokratiska partistyrelsens kansli
Där sommarjobbade jag på dokumentationsenheten under gymnasiet. Fast man sa ju inte det långa namnet. Man sa 68:an.

Tunåsens sjukhus
Där jobbade jag som sjukvårdsbiträde först i ett år efter studenten innan jag började plugga, och sedan alla somrar under universitetsstudierna. Okej, det var ju inte så krångligt namn, så det är väl undantaget.

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
Väldigt långt och jobbigt att säga. Pröva själva. Men förkortas också ARAB, som även det kan vara litet förvirrande om man inte vet vad det är. Där jobbade jag som arkivarie, bland annat med att samla in dokumentation om och bygga upp en databas över alla Folkets hus och parker som har funnits i Sverige genom tiderna.

IOGT-NTO
Som sagt, om man inte uttalar det väldigt tydligt så geggar det ihop till något obegripligt och ohörbart. Men på IOGT-NTO har jag jobbat väldigt länge, som arkivarie och kommunikatör.

Och nu, nu ska jag faktiskt byta jobb, och jag ska börja jobba på Forum för frivilligt socialt arbete. Ja ni ser, det är hur långt som helst, och så måste man förklara vad det är. Plötsligt ter sig IOGT-NTO som ett ganska kort och enkelt namn. Forum för frivilligt socialt arbete är i alla fall en intresseorganisation för socialt inriktade ideella organisationer i Sverige. Forum jobbar med att förbättra förutsättningarna för ideella organisationer och det ideella engagemanget genom opinionsbildning, kunskapsutbyte och verksamhetsutveckling. Och jag ska jobba som kommunikatör och redaktör för nyhetsbrevet. Jag börjar min tjänst där den 15 augusti och det känns väldigt bra och roligt! Att få byta jobb och utvecklas, men fortsätta att jobba inom ideella sektorn och med frågor som jag brinner för, att hålla på med omvärldsbevakning och att skriva. Toppen! Dessutom är det toppen att kansliet ligger på Hantverkargatan, ett stenkast från Stadshuset. Jag fortsätter visserligen att pendla, men vinner nästan en timme om dagen i restid för att jag slipper bussresorna ut till Essingen. Det tar ungefär sju minuter att gå från Centralen berättade min nya chef, som också är pendlare. Jag slipper dessutom köpa SL-kort. Tänk vad många 50-talskoppar det blir på ett år. Och så ser jag fram emot att få jobba ihop med Andreas Ericsson som jag känner sen tidigare från IOGT-NTO-rörelsen. Det är vi två som kommer att jobba tillsammans med kommunikationen. Vi kommer att ha så roligt ihop och snacka massor om viktiga grejer som musik, matlagning och mode!

När jag tänker efter så finns det en annan röd tråd i mina jobb förutom det där med långa och krångliga namn. Att ha hjärtat med när man jobbar. För jag vill jobba för sånt som är viktigt och som jag brinner för, där jag känner att jag kan göra skillnad.

Jag – en twitterholic

Tydligen ligger jag på nionde plats i Sverige baserat på uppdateringar.

Måndagssvammel

Trött trött är jag nu. Somnade för sent och blev väckt av Klara klockan fem för att hon hade somnat så tidigt igår. För egen del hade jag gärna sovit den där sista halvtimmen, och Klara borde ha sovit till halvsju. Jag försökte att få henne att somna om, men det gick inte.

Nu ska jag strax packa ihop och gå från jobbet, och så ska jag hem till lillebrollan och käka middag och sova över. Trevligt! Praktiskt också eftersom mitt tåg till Göteborg går 6.10 imorgon bitti. Om jag skulle starta från Uppsala på morgonen skulle jag få åka en timme tidigare. Jag ska ner och spana in Svenska mässan där IOGT-NTO:s kongress ska hålla till i sommar. Tyvärr blir det nog bara tid till det, och inte något besök på Röhska eller att träffa kompisar.

Nu ut i mörkret och mot Söder.

Undrar om kungen köpte nån kalender?

Tydligen var kungen här i huset nyss, hos scouterna som också har kansli här. Alltså riktiga kungen, C G. Fast jag såg inte när han hoppade ur och i bilen, har bara hört rykten. Undrar om han köpte nån Vit Jul-kalender i receptionen?

Plastjesus hjälper till

När Lydia är här på jobbet får hennes Plastjesus bara stå där stel på skrivbordet och glo. Nu när Lydia är i Japan passar jag på att ta ut honom på litet äventyr. Igår kväll till exempel, när Karin och Bettan hade givit upp att rätta Pumpen, fick han hjälpa till litet istället. Tänk vad skoj man kan ha en tisdagskväll i november när man är ensam kvar på jobbet. Eller, jag hade ju sällskap av Plastjesus.

Körkarlen på ordenshuset på Skansen ikväll

Kom och se stumfilm på ordenshuset på Skansen! Ikväll visar vi Körkarlen, en upplevelse ni inte får missa.

Victor Sjöströms klassiker från 1921 om en ångerfull drinkare som tvingas se sitt förödda liv passera revy. Foto Julius Jaenson. Matti Bye ackompanjerar på piano och orgel.

Tid: Onsdagen den 29 oktober klockan 18.00 (öppet från 17.30)
Plats: Ordenshuset Brofästet på Skansen
Pris: Skansenentré 65 kr för vuxna, barn 6-15 år 30 kr + entré till filmen 20 kr

Visningen är ett samarbete mellan IOGT-NTO och Skansen.

Tveka inte. Gå dit. Det ska jag göra så klart.

Kommunikationshinder

Kanaler att kommunicera med mig som inte fungerar sedan ett par dagar – att mejla på iogt.se-adressen och vår fasta telefon hemma. Ovisst hur länge det fortsätter att vara så, så välj något annat.