Råttfångaren från Bärby Hage eller världens fegaste människa

25 maj 2006 9:54 | Allmänt, Huset | 3 kommentarer

Häromnatten höre Bo ljud från diskbänksskåpet där vi har all sopsortering. Mycket riktigt fanns det råttskit där nästa morgon. Han köpte en liten dosa som man stoppar i ett eluttag, och som ger ifrån sig ultraljud som skrämmer möss och råttor. Det har funkar rätt bra på Solgläntan. Igår kväll satte han in den i uttaget i diskbänksskåpet, och lade även dit ett par råttfällor. Litet senare smällde det till. Vi kunde höra hur något kämpade där inne. Jag frågade Bo vad han tänkte göra, och deklarerade att jag inte ville hantera det. Jag får väl börja med att läsa på på Internet, sa Bo. Sen kom han upp ur källaren med två hinkar och litet annat. Ska du dränka den?, frågade jag. Det tyckte Bo var en bra idé. Vi stängde båda dörrarna till köket, ifall råttan skulle lyckas komma loss. Jag tyckte det var så läskigt att jag ställde mig på en stol för säkerhets skull. Bo öppnade luckorna iförd rosa diskhandskar, tog med tång ut råttfällan med råttan, och lade den i hinken. Jag skymtade den, men såg inte så noga. Bo sa att det nog var en råtta, och ingen mus. Dessutom tyckte han att han hörde något mer i natt, men vi det fanns inget där. Och vad gör man med den dränkta råttan och det äckliga vattnet som den legat i hela natten?

Fy, fy, fy, fy faan vad äckligt det är. I detta högteknologiska samhälle som kan fixa det mesta kan möss och råttor forcera nästan vad som helst. Och det konstiga är att vi inte har haft något problem på hela vintern. Varför kommer de nu?

För tydlighetens skull; det är Bo som är hjälten i den här historien, och jag världens fegaste.

Tillbaka till Stabbyskogen

25 maj 2006 9:11 | Allmänt | 1 kommentar

Efter att Viggo och jag hade varit hos frisören igår skulle vi cykla och plocka blommor, och Viggo fick välja vart vi skulle. Stabbyskogen valde han. När vi bodde i lägenheten hade vi Stabbyskogen inpå knuten och var alltid där. Viggo var så lycklig när vi kom dit igen. Han hittar överallt. Hoppande och springande ropade han förtjust: ”Nu tar vi den här stigen, mamma. Den här stigen är så fin. Och den här är gullig, och den är rolig.”

Jag plockade en bukett med mandelblom, gullvivor, vitsippor, daggkåpa, syren, förgätmigej, humleblomster, ängssyra, smörblommor, gökärt, liljekonvaljer, blåbärsris och midsommarblomster i knopp. Viggo tycker att liljekonvalj är ett så vackert namn. Han kan många blommor efter otaliga blomplockningsturer och läsande av Måns och Mari-böckerna och Ellens blombok. Jag älskar verkligen att plocka blommor. Det är en sån lycka. Hjärtat slår små volter.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Kerstin Kokk.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^