Tankar från ett ombudsmöte

Nu är jag hemma igen från Våra Gårdars ombudsmöte i Vetlanda. Ni ska veta att när man är på Våra Gårdar-gig är alla som inte är pensionärer unga. IOGT-NTO är oerhört ungdomligt och vitalt i jämförelse. Det är inte så många unga som vill jobba med fastighetsfrågor. Eller får förtroendet. Och när deltagandet ser ut som det gör, blir arrangemanget anpassat efter det. Fredagens kvällsunderhållning var ett Pelle Näver-program. Lördagens kvällsunderhållning Bo och Tina Frid, välkända med sina musikprogram inom IOGT-NTO-rörelsen. De hade som någon sorts devis att ”alla kanske inte gillar allt, men alla kan hitta något som de gillar”. Skitsnack. Man kan inte tänka så när man gör program. Det går inte att göra program som passar alla smaker, och det är bara att accepera. Jag hatar när folk tänker så. Och jag gillar väl inte visor och musikal och ta-mig-till-haaavet. Men jag vet att de är oerhört uppskattade i många åldrar, och det var ett bra val av underhållning för den här kvällen. Blir bara så irriterad när man påstår att det ska passa alla. Det är faktiskt helt ok att alla inte gillar samma sak.

Var litet besviken att det inte var någon där som representerade UNF, men efter att den händelse som jag nu ska berätta om hade inträffat, är jag glad att det inte var någon där. Efter kvällsunderhållningen igår pratade en representant från värdföreningen från lokalen som vi var i. Han berättade om lokalen, och så började han säga att ungdomen av idag kan man inte lita på. De bara super och förstör. Ungdomar kan man inte ha i lokalen. Genast började en stor del av publiken protestera och skrika NEJ, så är det inte. Men han bara fortsatte. Jag och de som jag satt tillsammans med, några av de få som var under 60 år, blev så arga att vi reste oss och gick. Vi pratade om hur illa han hade betett sig hela vägen hem till hotellet.

Det är inte bara åldersfördelningen som skevar i Våra Gårdar. Det är förbannat mycket gubbar. Jag och Gunnel Karlsson fick skjuts av Sture Andersson från hotellet till IOGT-NTO-lokalen igår när det regnade. Han kallade oss flickor. Jag är 36 år, och Gunnel är väl en tio år äldre än jag. Flickor?

Förhandlingarna då? Det blev faktiskt en del diskussion. Men allt gick igenom utan några ändringar. Många kommenterade vårt visionsdokument Från nu till 2015 och var imponerade och tyckte att vi gjort ett gediget arbete. Det var kul, särskilt som jag var med i den arbetsgrupp som arbetade fram det. Men det var verkligen ordentligt processat, både vad gäller innehåll och språk, och väl förankrat eftersom vi hade haft ett antal regionala idékvällar kring dokumentet under hösten. Så väl förankrat måste IOGT-NTO:s jämställdhetsprogram vara när vi lägger fram det på kongressen nästa sommar!

Annars kan jag berätta att på Vetlanda kommuns hemsida står det att snart är det jul. Jag och Birgitta Olli var in i en kiosk på väg hem till hotellet, och där sålde de både juleskum och julkulor, och dessutom hade de en pappskylt med glad påsk! Frimicklarna därnere kanske firar alla kristna högtider året om?

Vad var bäst med helgen, då? Jag fick sova två nätter på hotell, ensam, utan barn. Jag fick till och med enkelrum fast jag inte bett om det! Det var så oerhört skönt att få sova ostört. De andra hade blivit störda av raggarna som körde runt och runt och runt torget framför hotellet till 3-tiden på natten, men det märkte inte jag. Men jag sov förstås inte hela natten utan att vakna. Vaknade ett antal gånger framåt morgontimmarna för att konstatera att det var oceaner av tid kvar att sova. Så förstörd blir man av att vara småbarnsförälder. Det näst bästa med helgen var att komma hem till mina underbara fina barn.