Viggos rum

Här kommer litet bilder på Viggos rum. Det är minsta rummet i huset, och ganska svårt att ta bilder av. Hoppas ni kan föreställa er någorlunda i alla fall, hur det ser ut.

Tydliga vårtecken

Nu håller väl vintern äntligen på att betvingas. Men tidigare i morse snöade det faktiskt här. Viggo sprang omkring och ropade Dumma vintern! Nu skiner i alla fall solen. Tre vårtecken, i brist på tussilago och andra blommor:

1) Det luktar faktiskt vår nu. Snön har smält bort så att det är barmark här och där på trottoarer, gångvägar och gator. Det luktar våt jord, sand och asfalt, som efter ett vårregn.

2) Påskmust. Det är kalasgott.

3) Memma, denna speciella finska påskdessert. Så gott. Prova det med strösocker och ovispad grädde.

Idag stod Klara utan stöd

Jag satt vid köksbordet, och Klara stod bredvid mig och höll i mina ben. Hon fick en bit bröd av mig, och tyckte tydligen att det var lättare att äta med båda händerna fria. Så stod hon där en lång stund och svajade litet innan hon tog tag igen.

Premiär för nya butiken på iogt.se, lunch på stan och tårta

Jaha, så sitter jag här igen mitt i natten med Klara som inte kan sova.

Igår fick vi äntligen över nya butiken på iogt.se i skapt läge. Jag har jobbat mycket med det de senaste veckorna, och naturligtvis Lydia också som är webbkoordinator. Det blev även ny uppfräschad startsida för sajten. På slutet har det verkligen dragit ut på tiden. Vi hade trott att det skulle vara klart förra veckan, men det har varit saker som har strulat. Vi presenterade det på personalinfon på morgonen trots att det inte var överlagt ännu, men på förmiddagen löste det sig. Naturligtvis hittade vi litet grejer som strulade då också, men det mesta är fixat. På eftermiddagen bjöd vi därför på tårta för att fira. Jag och Lydia fick varsin blomma av Åsa för att vi slitit med allt det här. Åsa är duktig på att uppmuntra sin personal! Jag fick jättefina pärlhyacinter. En av mina favoritblommor. Så här såg de ut:

Lägg även märke till den veckade plastkrukan i bakgrunden. För länge sedan såldes den på Åhlens i Uppsala, och Trolltyg säljer den. Den finns i många färger, men jag har den i rött och vitt. Trolltyg har dock bara färger som jag inte vill ha nu. Någon som vet något annat ställe där den säljs?

På lunchen var jag en tur in till stan och åt lunch med Maria L. Det var nästan ett år sedan vi träffades sist. Jättekul! Efteråt var vi in på Stockhome på Kungsgatan. Jag köpte den här finfina tablettasken.

Jobbiga nätter och bra

Jag har inte orkat blogga den här veckan. Har varit alldeles för trött. Natten mellan söndag och måndag vaknade Klara vid halvtre, och ville vara vaken. Jag var uppe med henne ett tag, och då vaknade Viggo också och kom ut. Han ville vara hos oss, och inte somna om inne hos sig med Bo. Till slut sa jag att vi kunde försöka sova alla fyra i stora sängen, men då låg ju bara Klara och Viggo och fnittrade. Jag gick upp och vaggade Klara till sömns i famnen. Klockan hade åtminstone passerat fyra innan hon hade somnat.

På bussen till tåget på morgonen klev det på en kille på hållplatsen vid mina föräldrar, och han hade kombinerat månadskort som jag, men busschauffören sa att det stod fel på hans kort. Det stod UL (länstrafiken) i stället för US (stadstrafiken). Killen blev jättearg, för han hade ju köpt det för att det skulle gälla på Uppsalabuss. Han skällde på busschauffören och sa att han hade betalat 3000 för sitt kort, och att han hade haft likadant i ett år utan att det varit problem. Han hade inte heller pengar att lösa kontantbiljett, och sa att polisen fick slänga av honom. Till slut var det en annan passagerare som gick fram och betalade åt honom, så att vi kunde åka. Jag tycker nog att både busschauffören och killen var litet osmidiga. Det var ju uppenbart att det stod fel på killens kort, men ganska troligt att de gjort fel på stationen när han köpt kortet. Killen hade ju kunnat fatta det, och chauffören hade kunnat låta honom åka gratis ner på stan, så hade han kunnat gå till biljettförsäljningen på stationen och reda ut det.

Trots förseningen hann jag med 7.30-tåget, men det var överfull för att tåget från Gävle till Stockholm, som passerar Uppsala alldeles innan, var försenat på grund av en nedriven ledning. Jag fick stå hela vägen, fick inte sova något för att ta igen nattens sömnbrist och äta min frukost stående. Bu. Lyckades i alla fall ta mig igenom arbetsdagen.

När jag kom hem hade Viggo varit dålig och kräkts flera gånger. Jag fick Klara att somna, och så läste jag saga för Viggo. Eftersom han på grund av att han var hängig hade sovit på dagen somnade han inte förrän framåt tiotiden. Försökte titta på Vita Huset, men somnade direkt. Masade mig till sängen när det var slut. Visserligen vaknade Klara under natten och jag ammade henne, men tack och lov blev det inga långa vakenperioder. Igår på jobbet kände jag mig riktigt utvilad. Konstig känsla.

I natt blev det en kortare vakenperiod igen, men inte så farligt.

Och Viggo var förresten inte sjuk mer än i måndags, om ni undrar. Inga andra i familjen har blivit dåliga.

Helmertitt och alldeles för starkt indiskt

Idag har vi varit och hälsat på Magnus, Maria och Helmer. Helmer var ju så liten! Maria sa att man glömmer väl fort hur små de var, men Klara och Viggo var ju aldrig så små. De såg ut som enmånadersbäbisar när de föddes. Viggo hade pratat en massa om hur han skulle leka med Helmer, men som tur var blev han inte besviken för att det inte gick. Han försökte dock visa Helmer en leksak när han låg och åt, helt ointresserad av omvärlden.

Vi blev bland annat bjudna på en konstig dansk specialitet som kallas äppleskivor, men är små bollar av pannkakssmet som friteras. Man doppar dem i kanel och socker. Här kommer ett tips till Magnus på en panna som man gör äppelskivor i.

Bo hade glömt att handla mat till middagen när han veckohandlade, så vi hämtade mat från en indisk restaurang på stan på vägen hem. Det är inte den vi brukar hämta från, men Magnus och Maria brukar äta där, och jag har ätit hämtmat därifrån en gång när de kom hem till oss. Jag tog en biryani med räkor. Jag brukar äta biryani från Indian Night ibland. Den här var dock jättestark. Jag är verkligen inte kinkig med kryddstark mat, även om jag inte klara så stark mat som Bo, men det här var litet för starkt. Bo tog biff vindaloo, och det var det starkaste han ätit någonsin. Till och med i starkaste laget för honom. Tårarna rann.

Igår lajjade jag med barnen, var ner på stan och köpte present åt Helmer och sydde äntligen gardiner till Viggos rum av det röda elefanttyget från Svenskt tenn som han fått av min mamma. Han har haft en gardinkappa som han hade i sitt rum i lägenheten, men den är inte riktigt tillräckligt bred.

Äta kod ända till Östersund

Min kollega Lydia jobbar med en klickbar Sverige-karta till iogt.se. Det funkar inte riktigt som det ska, och häromdagen sa hon att EPIserver, programmet som vi använder för våra hemsidor, åt kod, och hade ätit sig ända till Östersund. Knasigt.

Jag kommer att tänka på en låt på en gammal barnskiva från min barndom om ett gammalt troll som räckte över hela Sverige. Har jag drömt det, eller är det nån som vet vilken låt jag tänker på?

Trött, trött, trött

I natt vid halvfyra-tiden vaknade Klara och tyckte att det var kul att vara vaken. Det tyckte inte jag! Men hon somnade inte om trots att jag ammade henne, så jag gick upp och satt med henne i soffan och kollade nån film på TV. Hon somnade inte förrän vid fem, och en halvtimme senare, när jag hade hunnit sova en liten liten stund, vaknade Viggo och skrek på mig. Han ville ha välling, och jag fixade det och låg i hans säng tills han somnat. Då vaknade Klara och skrek, och jag sprang tillbaka till sovrummet. Klockan var tio i sex, och jag ammade henne så hon somnade om. Klockan sex ringde väckarklockan, och det var dags att gå upp. Och så har jag jobbat hela dagen, och ingen sittplats fick jag på tåget hem. Ganska trött.

Kulturforum inställt

Brukar ju inte blogga på jobbet, men jag blev just uppringd och fick veta att Johanna Nilsson, som skulle föreläsa på Kafé Mumrik ikväll, är sjuk. Det är inställt alltså, så gå inte dit!

Det är inte hopp, det är raml.

Viggo hoppade gång på gång från fåtöljen framlänges ner på sittkuddarna på golvet. Jag sa att han skulle sluta för att kuddarna skulle glida isär, och han skulle göra sig illa.

– Det är inte hopp, det är raml, sa Viggo och fortsatte.

Kulturforum med Johanna Nilsson

Författaren bakom bland annat böckerna ”Hon går genom tavlan ut ur bilden”, Flickan som uppfann livet” och ”De i utkanten älskande” berättar om sitt författarskap.

Tid: onsdagen den 8 mars klockan 19.00
Plats: Kafé Mumrik, Kungsgatan 61, Uppsala

Fri entré

Kaffeservering

Arr. IOGT-NTO och NBV

Klara äter blodpudding

Så här såg Klara ut när hon åt blodpudding tidigare i veckan. Hon älskar det.

Viggos nya skor

Igår var jag och Viggo på stan och köpte nya skor åt honom till i vår. När man ska köpa barnkläder måste man vara ute i extremt god tid, annars kan det vara urplockat så man inte hittar rätt storlek. Jag är väldigt nöjd med att jag faktiskt var ute i god tid den här gången, för plötsligt har snön smält och det är vår. Även om det är svårt att tro nu. Det är faktiskt mars, och det är en vårmånad.

Vi köpte skorna på Sko-August, för de har kunnig personal och bra sortiment, och när jag köper barnskor vill jag ha professionell hjälp att mäta så det blir rätt. En skoaffär som jag vill varna för däremot, är Wedins i Forum-Gallerian. De har extremt ohjälpsam och otrevlig personal. Jag har varit med om helt häpnadsväckande beteende vid ett par tillfällen, så det var nog ingen tillfällighet. Och jag har hört fler som haft liknande erfarenheter.

Vi provade dels ett par röda Kavatskor, och dels ett par blåa av märket Gulliver. Kavats skor är generellt väldigt breda i lästen. Själv har jag ju ankfötter, korta och väldigt breda, så det är jättesvårt att hitta skor som passar. Men expediten sa att viggo har långa och smala fötter. Dem har han nog ärvt av Bo. Tur. Hoppas Klaras fötter också blir så. Gulliverskorna satt helt klart bättre, och det var snyggare modell. Viggo älskar ju rött, men han gick med på att ta de blåa, som inte fanns i röd variant. Och bra mycket billigare än Kavatskorna var de också. Storlek 28 har han nu.

På stan gick vi även till Nordmarks och Celsius-bokhandeln. Det var rätt urplockat bland reaböckerna. I torsdags var jag in på LundeQ, och där köpte jag boken Historiebok för kakälskare av Dick Harrison och Eva Helen Ulvros. Den berättar den historiska bakgrunden kring kända söta bakverk som semlan, mazarinen och napoleonbakelsen, och med recept på olika varianter av bakverken. Eftersom Bo har varit en sådan sockerbagare den här veckan tyckte jag att han skulle ha den, och det är ju lagom nördigt att det samtidigt blev en historiebok. Författarna är ju verkligen historiker. I vilket fall blev Viggo litet avundsjuk för att det bara var Bo som fick bok, så då lovade jag att vi skulle gå på bokrean och välja något åt honom ock Klara när vi skulle köpa skor.

Gårdagens inköp blev till Klara antologin Små från En bok för alla, med de tre berättelserna Yoyo sparkar en boll! av Kenneth Andersson, Liten vill gå själv av Ann Forslind och Var ska näsan vara? av Helena Davidsson Neppelberg. Till Viggo köpte vi Pernilla Stalfelts Fickspöken och Olof och Lena Landströms Nisse hos frisören. Själv letade jag efter Clara Block Hanes Claras trädgård : en hängiven nybörjares succéer och misslyckanden, men den hittade jag inte. Jag hade också tittat en del på Trädgårdens möbler av Anna Lena Einarson, som är en översikt över de svenska trädgårdsmöblernas historia, men tänkte först att jag inte hade råd. När jag stod vid trädgårdsböckerna och letade efter Claras trädgård, pekade Viggo på Trädgårdens möbler och sa att den ska vi ha. Jag har ingen aning om varför han gjorde det, för jag hade inte tittat på den där, men jag tog det som en indikation på att jag skulle unna mig den, så det gjorde jag. Om någon vet någon boklåda som fortfarande har Claras trädgård vill jag veta!

Senare på eftermiddagen skjutsade Bo pappa i bil ner på stan för att hämta tunga kassar med beställda bokreaböcker, och sedan var pappa här hos oss resten av eftermiddagen och tills han hade lagt Viggo.

Tågtrubbel

På tågresan hem fick alla kliva av i Knivsta, för det hade skett en olycka mellan Knivsta och Märsta. Det var väl någon som hade hoppat framför tåget, men det säger de ju aldrig. Vi fick gå och ställa oss och vänta på ersättningsbussar. Jag hörde en man prata i mobilen och säga att det var helt kaos. Men det var det faktiskt inte. Vi var första tåget som inte fick åka vidare, och det gick ganska lugnt till med köandet till bussarna. Jag har definitivt varit med om värre. Jag kom med andra bussen som kom, fick väl vänta i 20 minuter. Sittplats fick jag också.

Ibland tycker jag att folk hetsar upp sig och klagar för att man ska, fast det inte finns någon anledning. Det här var uppenbarligen inte tågpersonalens fel, och inget de hade kunnat förutse. Jag tycker faktiskt att det är ytterst sällan som det är tågförseningar längre än ett par minuter nu för tiden.

Igår hade Bo bakat nötmaränger, och idag hade han köpt nya tyllar till spritsen som funkar bättre och bakat mockabakelser! Min favoritbakelse.

För övrigt är det underbart med nya diskmaskinen. Den diskar så rent! Den gamla var från 91, och trots att vi hade både avhärdningssalt och spolglans blev det kalkbeläggningar. Nu försvinner alla kalkbeläggningar efter en enda disk på snabbprogrammet, och det blir så där perfekt rent som om det vore trolleri. Alla tebeläggningar och annat som inte gick bort i gamla maskinen, borta i ett nafs.

Godtemplartjej

Till kongressen i Jönköping 2003 hade IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut tagit fram babybodys och barn-t-shirts med texten Kamp mot droger på olika språk som talas i våra projektländer. De var jättepopulära. Jag köpte till Viggo. Allt sedan dess har jag tänk att vi borde ta fram fler profilkläder med kul och bra budskap som iggisar kan klä sina barn i.

Frågan är dock vilka budskap som passar på ett barn, och om det är ok att pracka på ett barn en åsikt som de rimligen inte har en åsikt om. På Viggos dagis går en tjej som brukar ha tuffa och bra kläder. Inget mesigt gulligull. En dag såg jag att hon hade en Che Guevara-tröja på sig. Där känner jag mig kluven. För det är ju verkligen att pracka på barnet en politisk åsikt, samtidigt som det nog från föräldrarna troligen mest sågs som coolt och revolutionsromantiskt.

Så vad ska man ha för budskap om vi tar fram bodys och t-shirts för riktigt små barn? Kamp mot droger tycker jag funkar, men Nykter blir ju litet absurt på ett barn. Iggis-wannabe, kanske? Godtemplartjej kan ju vara litet kul. Fast det är ju inga ungar som fattar. Men på kläder till bäbisar och 1-2-åringar är det knappast några jämnåriga som läser och förstår. Normalt tycker jag inte att barnkläder ska vara könsuppdelade, men med ett tryck som Godtemplartjej passar det bara på flickor. Vad skulle man ha för pojktryck då? Ingen TR-wannabe?

Allvarligt, jag vill ha massa bra förslag nu. Det kan vara budskap som andra förstår också, men det är helt ok med sånt som är helt IOGT-NTO-internt. Och vet ni nån bra firma för profilkläder som kan fixa bodys och barntröjor av bra kvalitet med tryck, så hör av er.

Lilla gumman

Här om dagen blev jag kallad lilla gumman på jobbet. I nästan alla sammanhang är det helt tokfel att kalla någon lilla gumman, om det inte är kärleksfullt till ett barn. Men i det här fallet var det faktiskt ok. Det var Thure Jadestig, i det här fallet som DO för IOGT-NTO-distriktet i Västmanland, som ringde för att fråga en sak om en enkät som vi hade skickat ut. När han hade fått besked avslutade han med ”Tack för det, lilla gumman. Hälsa mamma”. Thure är en mycket cool 84-åring, som bland annat har suttit i riksdagen för socialdemokraterna i många år, och känner min mamma väl. Om det nu var när jag föddes, eller om det var när Matti föddes, så köpte han ett äppelträd som planterades i Öregrund. Det fanns verkligen inget patroniserande när han kallade mig lilla gumman. Härmed framförs också hälsningen till mamma.

Jag skrattade så jag grät

Här kan ni läsa hur man bakar nötmaränger.

Lunchschema i rättvisans namn

På Stora Essingen där jag jobbar finns inte så många lunchalternativ. I vårt hus finns en lunchrestaurang som hör till Sodexho, men den är inte särskilt kul. Sedan finns en Sodexhorestaurang på Lärarnas hus, och den är ungefär likadan. Därutöver finns ett ok sushihak, en supersunkig wokrestaurang som vi aldrig går på, två pizzerior som serverar pizza, inte så bra pastarätter och dåliga sallader och så ett kafé som serverar jättegoda couscoussallader, mackor, matpaj och lasagne. Nu är det så att vi har litet olika preferenser för vilka av restaurangerna vi ska gå på. Anton och Mathias vill gärna gå på pizzeriorna, men inte så gärna på caféet, och Anton inte alls på sushihaket. Vi andra vill helst inte gå så ofta på pizzeriorna, men gärna på caféet och sushistället. Tyvärr brukar killarna alltför ofta vägra att gå någon annanstans än på pizzeriorna. Det är inte riktigt rättvist.

Så här tycker jag. Jämför med TV. Tänk vilken tur att det finns fler val än Bingo-Lotto och sport att titta på. För jag vill hellre se Kobra eller Musikbyrån. Men det är helt ok att det finns Bingo-Lotto och sport också, för dem som vill se det. Så är det med lunchställena också. Därför har jag utarbetat ett rättvist schema för hur vi ska äta under veckan. En dag gamla pizzerian, en dag nya pizzerian, två dagar caféet, och en dag sushin om Anton är borta. Annars får det bli Lärarnas hus. Inget mer tjafs. Bra va?

Himmelska nötmaränger

Idag har Bo bakat himmelskt goda nötmaränger. Och jag har bakat till personalinfon på jobbet imorgon.

Godmorgon sömntutor och sötnosar

Själv har jag varit uppe sedan kvart över sex, då Klara vaknade och gallskrek så att Viggo också vaknade. Nu är Klara riktigt ordentligt magsjuk. Hon har käkts flera gånger inatt, och diarrébajsar mest hela tiden. Inte kul. Hon blir så ledsen. Men vi andra är inte sjuka.