Snölek

I eftermiddags tog Bo barnen med sig ut och åkte pulka. Sedan lekte de i snöhögen som Bo gjorde av all snön som han skottade bort från trottoaren i morse. Bo har inte tillräckligt med utrymme på sin blogg att lägga ut fler bilder, så jag lovade att göra det.

Ja, kanske litet bättre då

Bloggen låg nere ett par dagar. Det var webbhotellet som gjorde uppdateringar av databaserna. Jag är fortfarande förkyld. Har varit det en vecka nu. Jag har fortfarande problem med halsen, men snoret börjar sina. Blir jag inte ordentligt bra inom några dagar får jag gå till doktorn. Det går svinkoppor på barnens dagis, och det är ju streptokocker. Inte så att det är så troligt att jag skulle få svinkoppor, men halsfluss kan jag ju få. Och så går det vattkoppor på dagis. Viggo hade det redan när han gick på Rackarberget, men Klara har inte haft det. Än har det inte dykt upp några koppor. Men det är väl lika bra att hon får det nu. När Viggo hade det var det slutet av maj. Synd att vara inne och vara sjuk då. Nu gör det inte så mycket.

I fredags när vi var på kickoff med kommunikationsavdelningen var vi på ett ställe på Lidingö som heter Högberga gård. Otroligt fint och god mat och gott fika. Rekommenderas. Fast när vi skulle hem igen och hade gått ganska långt i den kalla blåsten till Lidingöbanan, och de ropade ut att det var totalstopp i trafiken, då var det inte så kul. Det kändes som evigheter innan taxin kom.

I helgen har jag försökt vila och sova ordentligt så att jag blir frisk nån gång. Det har väl gått ganska bra. Har jobbat litet grand med texter, men hunnit vara med barnen och tittat litet på film. Det blev en gammal klassiker igår, Den store Gatsby.

Täppt

Åh, jag är så förkyld. Snorig, hostig och hängig. Och massor av måstegöragrejer på jobbet. Idag ska jag vara pigg och kreativ med mina kollegor på kommunikation hela dagen. Vi ska ha kickoff och planera för våren. Jag gick i alla fall och lade mig halvtio, så jag är utsövd.

Avgå

Ikväll har jag varit på styrelsemöte med min IOGT-NTO-förening. När vi förberedde årsmötet meddelade jag att jag hade för avsikt att inte ställa upp för omval på flertalet av mina uppdrag. För sanningen är ju att det inte funkar med en massa ideella uppdrag när både jag och Bo jobbar heltid, pendlar och har barn i dagisålder.

Så här ser en dag ut för mig.

6.00 Väckarklockan ringer. Försöker smyga upp så att barnen, som under natten har kommit över till vår säng, inte ska vakna. Går ner i källaren. Hänger kanske upp en maskin tvätt som jag satt på på kvällen. Duschar. Går upp igen. Barnen kanske vaknar. Värmer välling åt dem medan Bo går ner och duschar. Försöker hinna göra mig i ordning, göra frukost att ta med till tåget och stänga av datorn och packa ned den. Det går ju inte att ignorera barnen bara för att jag har bråttom på morgonen, även om det är Bo som gör i ordning dem och tar dem till dagis.

7.00 Springer till bussen.

7.30 Tåget går. Förhoppningsvis har jag sittplats och kan äta frukost och jobba på tåget. Framme 8.05. Tar 1:ans buss från Kungsbron till Stora Essingen.

8.30 Kommer till jobbet. Jobbar till 14.00.

14.00 Sticker från jobbet. Buss, och så tåget 14.40. Den avgången är det aldrig problem med sittplats. Jobbar på tåget om jag inte somnar. Framme 15.20. Bussen till dagis. Småspringer från bussen över mörka geggiga idrottsplanen och tänker varje dag att jag borde ha gummistövlar och galonbyxor.

15.45 Framme på dagis. Nu på vintern är de oftast inne när man hämtar. Alla barn som är kvar vid den tiden från alla fyra avdelningarna är då på Klaras avdelning, Freja. Pratar litet med personalen om hur barnen haft det. Viggo är oftast sur för att han inte har lekt färdigt på dagis. Går över till Viggos avdelning, Valhall, för att hämta hans kläder. Klara klänger på mig. Svårt att bära både Klara klängapa och vinteroverall, vinterkängor, raggsockor och tusen andra grejer, och så Viggos teckningar som man inte får glömma. Tillbaka till Freja. Börjar projekt påklädning av Klara och övertalning av Viggo att klä på sig själv. Viggo och Klara vill åka rutschkana i kapprummet istället. En bra dag är vi färdiga 16.00. En vanlig dag är vi färdiga 16.15. Går hem med Klara i barnvagn och Viggo på ståbrädan.

16.30 Hemma. Leker en stund med barnen. Lagar middag. Försöker få barnen att sitta vid bordet och äta ordentligt. Klara är matvrak. Viggo är kräsen.

18.00 Barnen kollar på Bolibompa och dricker så småningom välling i soffan. Bo kommer hem 18.15 och äter och sedan städar dagens beting. Han sköter städning och jag tvätt. Jag är i vardagsrummet med barnen och kanske jobbar litet vid datorn samtidigt om de kollar barnprogram.

19.30 Jag och Bo tar varsitt barn, borstar tänder, tar på pyjmas och läser saga. Går det bra sover de 20.00. Går det mindre bra kan klockan vara över nio innan de somnat.

20.30 Plockar tvätt och tar reda på annat hushållsbestyr.

21.00 Jobbar framför datorn i vardagsrummet ifall barnen skulle vakna. Måste jobba minst två timmar varje vardagkväll för att få ihop min arbetstid.

23.00 Kanske tittar på tv, surfar litet och bloggar om jag har jobbat färdigt och orkar. Klara vaknar oftast vid elva-tolv-tiden, och då går jag och lägger mig med henne i stora sängen. Hon får mera välling om hon vill och somnar förhoppningsvis om snabbt. Jag somnar också.

Ni hajjar att jag inte hinner massa ideella uppdrag va? Och ändå har jag de här uppdragen:

Våra Gårdars förbundsstyrelse
Styrelsen för Stiftelsen Nykterhetsvännernas Studenthem i Uppsala (Arken)
Distriktsordförande för Våra Gårdar-distriktet i Uppsala län
Kongressbestyrelsen och Mat- och kafé-kommittén inför IOGT-NTO-rörelsens kongresser i Uppsala i sommar
Uppdrag kopplade till min IOGT-NTO-förening 31 Drabanten:
vice ordförande
programkommittén
politiska kommittén
kommittén för Solgläntan (sommarhemmet)
fastighetsstyrelsen för Drabantenhuset

Helt galet. Våra Gårdars FS har tvåårig mandatperiod, så där måste jag sitta kvar ett år till. Arken är roligaste uppdraget, men där är det egentligen inget svårt att få någon annan bra att sitta. Kongressen är över om några månader. Våra Gårdar-distriktet är självklart att jag inte ska ha kvar. Vad gäller Drabantenuppdragen tänkte jag ha kvar Solgläntan, och inget annat.

Tandlös

Jag sitter hemma och jobbar idag efter att ha varit hos tandläkaren på förmiddagen och dragit ut en visdomstand. Det var den sista av visdomständerna som jag drog ut. De andra tre drog jag ut i gymnasiet och strax därefter, eftersom de växte snett. Den här, som satt i överkäken, växte också snett. Min tandläkare hade sagt att visdomständer i överkäken är mindre besvärliga att dra ut, men det var inte så lätt ändå. Hon fick tillkalla en kollega som fick hjälpa till när bara en av tandrötterna kom ut. Och så fick de klyva och dra ut rötterna en och en. Nu var jag ju ordentligt bedövad, så till att börja med kändes det ingenting, men eftersom det tog längre tid än beräknat började det kännas på slutet. Jag låg där i stolen och försökte koncentrera mig på att räkna för att leda bort tankarna.

Annars tycker jag att det är annat som är obehagligare när man sitter där, än själva tanden som dras ut. Till exempel när man ska ha en röntgenplåt i munnen och bita ihop. Det skär in i gommen, där man inte alls är bedövad. Idag skulle de röntga långt in i gommen för att se hur mycket av rötterna som blev kvar, och då fick jag kväljningar av det. Eller när något instrument råkar klämma fast läppen mellan instrumentet och en tand. Det gör skitont, och de tar i och bänder rätt hårt när de drar ut en tand. Jag överlevde i alla fall, men inget bokmärke fick jag.

Nu har jag varit hemma och jobbat ett tag, och bedövningen har nästan släppt helt, så nyss vågade jag mig på att dricka vatten och äta litet mosad avocado – på vänster sida – till lunch. Men jobbmobilen är avstängd. Har ingen lust att slöddra i telefonen, och kinden är fortfarande svullen.Jag har inte för avsikt att prata förrän jag går och hämtar på dagis.

Förresten, varför ska man betala massa pengar för sånt som är obehagligt? Över en tusenlapp fick jag punga ut. Inte kul. Jag får nog vänta ett tag till med att gå och klippa mig, har inte råd nu. Men jag ser inte klok ut. Sist jag var hos frisören var i augusti.

Dockskåpslängtan

Viggo upptäckte att han nådde upp till mina fina gamla dockskåp, som han inte får röra, om han stod på madrasshögen i källaren. Nu vill han ha eget dockskåp. Om han ska ha dockskåp kommer han ju inte få ha det ifred för Klara, och Lundbyskåp tycker jag är litet för ömtåliga för så små barn, även för Viggo. Så nu är planen att jag ska rita och bygga varsitt skåp till barnen. Viggo ville förstås ha nu omedelbart med en gång, men när jag förklarade att det var litet mer komplicerat än så gick han med på att vi gjorde dockskåp i en gammal telefonhylla som vi hade i lägenheten. Petsson får vara med överallt.

Pärlplattepyssel

När Bo var och veckohandlade och körde grejer till tippen och Klara sov middag passade jag och Viggo på att pyssla med pärlplattor. Viggo valde att göra en groda, och började med en stor glad mun och litet grönt på foten, men sedan hade han inte tålamod mer, och jag fick lägga färdigt. Klara blev förtjust i apan förstås.

Ni har väl inte tröttnat

Jag vet att det är en hel vecka sedan jag skrev sist. Livet har återgått till vardagen med dagis, pendling och jobb. Jag kom på mig själv i torsdags med att fundera på om det var första arbetsveckan efter semestern eller om jag hade jobbat längre. Så fort gick det att komma in i lunken. Det har varit mycket på jobbet som vanligt och mörkt när man hämtar på dagis vid fyratiden. Hemma har vi ägnat oss åt att bygga koja med madrasser och filtar nere i källarnen när vi har kommit hem.

Den här helgen har jag också hunnit gå på bio med Viggo och se Desmond och träskpatraskfällan, som är en svensk animerad dockfilm av Magnus Carlsson, han som bland annat gjort barn-tv-serierna Lisa och Robin. Att ta bussen ner på stan, köpa varmkorv, åka litet rulltrappa, gå på bio och äta popcorn är ett äventyr för Viggo. Och vi har ju så otroligt mycket biopresentkort som vi fått genom åren och aldrig hinner använda, så nu har vi bestämt att vi ska turas om att gå med Viggo på bio rätt mycket. Klara är för liten ännu. Det visade sig att det bara var vi och en annan pojke i Viggos ålder med sin mormor som var i salongen. När när träskpatraskmonstret visades kort sa viggo OJ, och pojken bakom oss sa att det var läskigt och att han ville gå hem. Hans mormor övertygade honom dock att de skulle stanna och se hur det gick, och monstret syntes bara litet. Viggo gillade filmen, men på slutet av den dryga timmen den varade var han tvungen att gå runt i salongen litet. Det gjorde ju inte så mycket när det var nästan tomt.

Marie Antoinette

Ja, vi kom iväg på bio och såg Marie Antoinette. Jag har hört så olika kommentarer om den, men jag gillade den. Filmen var över två timmar lång, men den kändes inte för lång. Jag vet inte om man har högre krav när man går på bio så sällan som vi gör nu som småbarnsföräldrar, eller om man tycker att det är så fantastiskt att få gå på bio så man är nöjd bara av det. Jag tycker i alla fall att musikvalet i filmen var helt kongenialt. Alla gamla Bow Wow Wow-låtar, och när de spelade The Cures Plainsong var det riktigt mäktigt. Kolla in soundtracket själva.

Julegranen bäres ut, ut, ut

De senaste dagarna har vår fina gran barrat så mycket, så idag plockade jag och Viggo bort alla prydnader och slängde ut granen. Vi sopade och dammsög upp alla barr som vi såg, men jag vet att det kommer dyka upp spår av granen i månader. Det är som Särimner. Det är mysigt med granen, men skönt med ytan man får tillbaka.

Nu har Bos föräldrar gått ut med barnen för att leka, och om ett tag ska jag och Bo gå på bio och se Marie Antoinette. Sist vi var på bio var i juli.

Imorgon är det jobb och dagis igen. Jag hoppas att vi har lyckats ställa rätt sovvanorna någorlunda. I förrgår somnade Viggo till Bolibompa, och vaknade redan halvfem och kunde inte somna om. Han höll sig ändå pigg och glad hela dagen, men somnade till Bolibompa igen igår. Men i natt sov han till klockan sju. Bra bra. Klara är dock en pest att få att somna på kvällarna.

Födelsedagsfika

I eftermiddags hade vi födelsedagsfika för Bo. Vi var 13 vuxna och sju barn.

Gunnar, Eva, Ingrid, Lisa med Elias, Klara, Bo, Annika

Klara dricker seven-up ur Stig Lindberg-mugg, Viggo ritar koncentrerat med ritbrädan och Gunnar i bakgrunden

Garden State

Vi har just tittat på Gaden State. Huvudrollen spelas av Zach Braff, som också skrivit manus och regisserat. Det är han som har huvudrollen i Scrubs. Mycket bra film och bra soundtrack. När Klara var nyfödd och hade kolik bar vi henne i famnen fram och tillbaka i köket i timmar varje kväll och spelade det här soundtracket.

Födelsedagsrapport

Bo jobbade hemma idag fram till klockan tre. Efter lunchen tog jag med barnen ut på promenad. Jag hade lovat Viggo att vi skulle gå till hans gamla favoritlekpark Vindhemsparken på Luthagen, och så skulle Klara få sova middag i vagnen. Det var bara det att hon inte somnade förrän vi var nästan hemma igen, så hon fick ligga kvar i vagnen och sova när vi kom hem. Det var skönt med en rejäl promenad. Vid tretiden kom Bos föräldrar, mina föräldrar, och litet senare Bos bror Per. Viggo lekte flygleken med farfar i källaren. Den går ut på att kasta sig på madrasserna från rutschkanan. Hoppas att farfar slapp flyga. Och så lekte Viggo och Klara kuddkrig med morfar. Bo gjorde chiligryta till middag, och till efterrätt hade vi mandelmusslor, vispgrädde, hjortronmylta och hemmagjord vaniljglass. Viggo slocknade i soffan när bolibompa hade börjat, så jag bar in honom till hans säng utan att han hade hunnit äta glass eller dricka välling. Nu har gästerna gått (Bos föräldrar bor hos Per den här gången), men Klara är fortfarande vaken. Vi kollar på film, Belle epoque, och hoppas att hon ska somna snart.

Grattis Bo

Idag är det Bos födelsedag, och vi har uppvaktat på sängen med sång, paket och kaffe. Viggo hade själv valt Tintin-albumet som han gav till sin pappa.

Tre mammor och sju barn

Vi fortsätter hänga med kompisar. Idag var Elisabeth och Teresa här med sina barn. Elisabeth har Arvid och Tore. Teresa har Saga, August och Astrid. Arvid som är äldst har tyckt att det har varit litet trist att vara här förut, men idag var det kul. Särskilt att spela Bugdom. Och vi lyckades sitta till bords tio personer samtidigt ett tag och äta lunch. Det är inte lätt med sju barn, ska jag säga. Vår gymnasieklasskompis Anna B svände också förbi ett kort tag med sin man Jakob. När alla hade åkt sa Viggo att det var allra roligast att vara med Saga. De tittade mycket i böcker tillsammans.

Här är Saga, Tore, Arvid, Viggo och Klara samlade runt datorn och spelar Bugdom.

Här sitter mörklockiga Astrid i Teresas knä.

Coola söta Saga.

August som är jämnårig med Viggo.

Viggo, Tore och Saga kollar i Viggos stjärnkartbok.

Mera besök

Idag kom Maria L med Axel och Ebba. Maria och jag blev kompisar när vi läste idé- och lärdomshistoria 1991/92. Axel är bara några dagar äldre än Viggo, och Ebba fyra månader äldre än Klara. Den här barnkonstellationen leker också fantastiskt bra tillsammans. Efter lunchen gick vi ut en sväng till lekparken i Bärbyparken, så att Ebba och Klara fick sova middag i sina vagnar. Det var soligt och fint, och vi stampade sönder isen på vattenpölar och åkte karusell i lekparken. När de skulle åka hem till Marias pappa igen ville Axel verkligen inte gå, så vi måste se till att ses snart igen. Vi får åka och hälsa på dem på Lidingö. Och så kom jag på att vi måste träffas och pyssla tillsammans med barnen, för att pyssla är ett av mina och Marias gemensamma intressen. Annars har vi gjort åtskilliga loppisrundor i Uppsala genom studentåren. Tyvärr blev det inga bilder från det här besöket. Jag glömde ta fram kameran för att det var full fart hela tiden.

Start på kompisveckan

Den här veckan passar jag på att umgås med vänner och kompenserar för resten av året, när jag träffar kompisar alldeles för litet. Det är verkligen toppen när kompisarna har barn som är kompisar med mina barn. Först ut var Paula med Fredrik och Linus. De kom på nyårsdagen och stannade till igår. Alla fyra barnen lekte superbra. Linus och Fredrik uppskattade verkligen alla våra konstruktionsleksaker, till exempel plasticant.

På kvällen tittade vi på Tintinfilmer tillsammans. Barnen somnade litet väl sent, och det blev inte så mycket tid över för oss vuxna att sitta uppe och prata. Nästa dag var vi alla trötta, men vi var ut en sväng till drakskogen och Viggo och Fredrik klättrade i träd.

Agent på uppdrag för att rädda jorden

De senaste dagarna har viggo lekt en lek som går ut på att han springer och hoppar runt i en bana i källaren och sjunger en sång som han har hittat på själv: Agent på uppdrag för att rädda jorden. Det är inget litet uppdrag det. Idag sa han att att det är olika nivåer som i Bugdom-spelet.

Skönt nyår

Igår var Magnus, Maria och Helmer här och firade nyårsafton med oss. Precis lagom när jag har varit förkyld. Vi åt en god middag med bland annat rostbiff som vi gjort själva, och till efterrätt blev det mandelmusslor, hemmagjord vaniljglass och mylta. Viggo hade fått sova middag för att orka vara uppe till tolvslaget för första gången i sitt liv, men både han och Klara somnade vid halvtolvtiden. Vi vuxna och bebis-Helmer var ute i trädgården och tittade på fyrverkerierna i alla fall. Jag är också nöjd över att jag körde ett par maskiner disk under kvällen och plockade undan innan vi gick och lade oss, så vi slapp röran nu. Barnen sov till niotiden, och idag är det Uggly Betty-marathon på Kanal 5 hela dagen. Om ett par timmar kommer Paula, Fredrik och Linus hit och de ska sova över. Det ska bli så kul!

Old friends

En av de bästa grejerna med jul och nyår är att en del gamla kompisar i förskingringen kommer hem till Uppsala för att hälsa på. Elisabeth har redan flyttat tillbaka till stan för ett par år sedan, och hon bodde bara i Vallentuna under några år, men Teresa har bott många år i Paris nu. Igår satt vi och fikade på Storken. Just Storken fanns inte när vi gick i gymnasiet, men annars var en av våra favoritsysselsättningar att fika på kaféer eller hemma hos varann.

Elisabeth

Teresa