Jakten på den perfekta Esther Williams-baddräkten

Ja, men jag vill ju se ut som Esther Williams när jag simmar. Inte ha en tråkig träningsbaddräkt. Varför ska man ha det? Jag vill vara tjusig och glamourös. Men vad svårt det är att hitta en snygg filmstjärnebaddräkt. Bikinis finns det rätt många snygga och bra med bygel. Jag har en svart från Panos som jag är nöjd med. Men baddräkterna, de är antingen trista träningsmodeller som klämmer in brösten, eller så känns de tantiga. Inte ens Panos har någon som jag tycker duger. Den här prickiga ser visserligen snygg ut i modellen, men storprickigt känns barnsligt. Jag vill ha en svart. Men nu ni! Titta vilken drömbaddräkt! Den ska jag ha!

Egentligen borde jag kanske träna med Idlaflickorna

Det vore i alla fall mycket stilfullt och retro. Men de som känner mig väl vet att jag blir panikslagen över bollar som flyger i luften. Idlaflickorna med sina bollar är alltså uteslutet, även om jag blev så glad över en kommentar på Facebook om att jag borde vara med där. Jag som annars bara har hållit mig till simning har faktiskt blivit värsta gymbruden, ganska långt från 50-talets husmodersgymnastik också. Det är faktiskt sant. Jag går och tränar 3-4 gånger i veckan på gymmet på Fyrishov. I slutet av januari tog jag mig samman och ringde och bokade instruktör och fick lära mig hur alla obegripliga maskiner funkar och fick ett styrketräningsprogram på 30 minuter. Så nu går jag och tränar 30 minuter styrketräning + 30-60 minuter kondition flera gånger i veckan. Jag brukar köra crosstrainer eller cykel för kondition. Att jag tycker att det är kul att träna vore en överdrift, det är rätt trist i sig, men jag är faktiskt riktigt peppad att träna och nöjd med resultatet. Inte minst för att jag kunnat öka både vikterna på maskinerna och antalet repetitioner. Och jag älskar kommentaren av Anders, som undrade hur det går att träna i högklackat. Det går strålande, Anders!

Förresten sa instruktören att jag var stark och duktig och hade bra kondition. Det kan väl ligga en pedagogiskt baktanke i att säga så för att man ska känna sig bra, men samtidigt måste det väl ha någon verklighetsförankring när han ska göra ett träningsprogram som passar mig. Så jag tänker att jag är grymt bra. Det ska man göra. Och för att stå ut med att träna lyssnar jag på peppande musik, och så registrerar jag all träning på RunKeeper, så jag ser hur mycket det faktiskt blir. Litet dumt bara att man inte kan registrera styrketräningen, men för att åtminstone hålla koll på hur mycket jag tränar styrka gör jag så att jag registrerar det som roddmaskin i antal minuter, utan att fylla i distans. Då vet jag att allt som är registrerat som roddmaskin är min styrketräning, även om det ser ut som att jag bränner 0 kalorier. Dessutom har jag mätt upp hur långa vissa vägar som jag går ofta är, som till dagis, skolan, tåget, Fyrishov eller långa loppisrundan, och så registrerar jag det också. Det blir massor kan jag berätta, och jag bränner enormt många kalorier på att jag går så mycket i vardagen. Ofta går jag 5-10 km om dagen faktiskt. Kadettgatan-dagis-skolan-tåget är 5 km. Stora loppirundan som jag gärna gör varje lördag om jag hinner är en mil. Nytta och nöje!