En burk är alltid bra att ha

På loppisen i helgen hittade jag bland annat den här kakburken för en tia. Som hittat. När jag visade den för min pappa sa han ”Har inte du redan ganska många kakburkar?”. Vaddå? Man kan väl aldrig få för många kakburkar?

Finaste täcket

När jag var liten fanns det här täcket i gästsängen i arbetsrummet i lägenheten inne i stan. Åh, jag älskade det. Som en blomsteräng. Nu ligger det i kistan som kommer från mormor på glasverandan i Öregrund.

Jag tänker på Ute blåser sommarvind. Som att bädda barnet blomstersäng. Den visan vill Klara att jag ska sjunga om och om igen när hon inte kan sova.

Ute blåser sommarvind,
göken gal i högan lind.
Mor hon går på grönan äng,
bäddar barnet blomstersäng,
strör långa rader
utav ros och blader.

I trädgården i Öregrund

Hos mina föräldrar i Öregrund

Lekparken vid klockstapeln i Öregrund

Vi var där och lajade igår. Borta var plötsligt all utrustning från min barndom. Istället reste sig ett väldigt klätterskepp.

Mellan lakanen

Kanske det mest älskade påslakanet när jag var liten. Jag tyckte att det såg ut som glass med sina pastelliga ränder. Dessutom var det så otroligt skönt, och ännu skönare är det nu, slitet efter säkert tusentals manglingar. Notera även hur min pappa någon gång tidigt 60-tal har broderat sitt namn snett i ena hörnet på örngottet. Fint! Vilka barndomsminnen att bädda med sådana lakan.

Man får vara glad för vad man hittar

I taxin på vägen tillbaka till Öregrund efter bilhaveriet funderade jag på om vi hade allt vi behövde för en oplanerad övernattning. Bekymrade mig litet över hur jag skulle tvätta bort min vattenfasta mascara, för produkter för sånt hittar man nog inte på macken vid infarten som var det enda som var öppet vid den tiden. Men vad hittade jag längst in i badrumsskåpet, om inte ACO Ögon Make-Up Remover med bästföredatum -94. Sved kanske litet i ögonen, men mascaran gick bort.

Mest om min pappa

Fika ute i trädgården i Öregrund. Pappa drack kaffe, vi andra Guldus och Portello. Två saker om min pappa. Han kokar varje morgon en kanna kaffe på spisen, som han sedan häller upp i tv-kannan och har under dagen. Han bär alltid sosserosen på kavajslaget, den gamla.

Inte riktigt som planerat

Okej, före allt annat. När vi skulle åka hem från Öregrund igår kom vi inte längre än nånstans mellan Östhammar och Hökhuvud. Där tvärdog bilen. Sen kom bärgningsbilen. Gissa om Viggo och Klara tyckte det var spännande och kul att se vår bil lastas upp på flaket, och att sedan få åka bärgningsbil. Klaras mungipor var uppe vid öronen ungefär. Vi fick skjuts till en stängd verkstad i Östhammar där vi lämnade bilen, och så tog vi taxi tillbaka till Öregrund och sov över där.

Så här ser hyrbilen ut som vi har under tiden. Klara tyckte att den borde vara röd precis som vår bil, men det fick vi inte. Det gick bra ändå.

Så mycket

Inte riktigt som planerat blev den här helgen på grund av ett bilhaveri. Det finns så mycket att blogga om, som Magdas disputationsmiddag på Gotlands nation i fredags, finfina loppisfynd i Norrskedika, en hel helg i Öregrund, som skulle varit ett besök på ett par timmar för att hämta barnen och så där. Orkar nog inte blogga om allt det just nu, så det mesta får anstå någon dag.