Jag önskar

17 december 2007 20:27 | Allmänt, Bilder, Formgivning och arkitektur | 1 kommentar

mig det här i julklapp.

bokstavshalsband.jpg

bokstavsarmband.jpg

Sjukt snygga smycken gjorda av skrivmaskintangenter. Finns att köpa på The New York Public Library. Halsbandet ska förstås ha ett K. Synd bara att det inte finns örhängen och ring. Och kolla in manchettknapparna också, förresten.

Jo, den där Klara

17 december 2007 17:18 | Allmänt, Bilder | 4 kommentarer

Det pågår en kamp mellan mig och Klara just nu. Hela hösten har hon varit galet busig, envis och trotsig. Hon ska ha sin vilja igenom hela tiden, och det är lätt att ge med sig när man är trött och det mesta känns jobbigt. Men det funkar ju inte. Det är inte bra för någon. Inte rättvist mot Viggo som får vika sig för lillasysters vilja, inte bra för trötta föräldrar och inte bra för Klara heller. För det är inte alltid det som man vill som är bäst. Och hon kan bli en pest bland kompisar om hon lär sig att hon alltid får bestämma.

Samtidigt är det ju bra att hon inte är mesig, bly och rädd. Det var jag när jag var liten. Det är bra att hon tar plats och vet vad hon vill.

För att ni ska få en bild av hennes busande kommer här några exempel från hösten:

Rita på dörrar, väggar, fina 50-talsbordet från NK Bohag (Men det gick bort med rengörningsmedel).

Rulla ut allt papper från ett par toapappersrullar på golvet. Ett par gånger.

Klippa sönder bok.

Riva sönder bok.

Klippa sönder blommor.

Slänga i en toapappersrulle i badvattnet när Viggo badar. Vet ni vad det blir? Pappersmassa. Betänk också att Viggo i badet leker med sin playmobilpolisbåt med en miljon små, små delar. Man får fiska med trådsil.

Hon kan bli hur arg som helst när jag säger nej till henne. I torsdags när jag stod och stekte pannkakor och plättar var hon jättearg på allting som hon kunde komma på. Så här lät det: Dumma plättar, dumma bordet, dumma mjölken, dumma leksaker, dumma golvet, dumma lampan, dumma pallen, dumma mamma! Och jag förstår henne. Så känner jag också ibland.

Samtidigt kan hon vara världens ljuvligaste när vi ligger i sängen och hon ska sova. Lilla handen som klappar min kind och mitt hår, och hon säger: ”Du är fin, mamma. Jag älskar dig.” Och hon ligger och sjunger för mig.

Och rolig är hon. Som igår när det tog tid för henne att somna, och jag var tvungen att gå ut på toa. När jag kom tillbaka hade hon satt sig upp i sängen och tagit på solglasögonen och lekte med snögloben. Jag var tvungen att hämta kameran. Bästa tjejen!

solisar1.jpg

solisar2.jpg

solisar3.jpg

solisar4.jpg

Dagisgegga

17 december 2007 12:18 | Allmänt, Bilder | Inga kommentarer

Idag är det kallt och rimfrost här på Kadettgatan. Det var tio minusgrader på morgonen. Men för bara en vecka sedan såg det ut så här utanför dagis på morgonen. Så har det sett ut hela hösten. Dagiset ligger på idrottsplanen vid min gamla högstadieskola. Och byggnaden som man ser är gympasalen. Det räcker liksom inte med att gymnastiken i skolan var ångestframkallande i sig. Dessutom är själva byggnaden så där deprimerande sluten och monumental. Tänk er känslan klockan kvart i fyra i november och december när jag springer i mörkret och geggan från bussen till dagis. Då är det lätt att hålla sig för skratt, kan jag säga. Jag ville bara förmedla den känslan. Men nu går vi mot ljusare tider.

dagisgegga1.jpg

Ordning och reda

17 december 2007 12:00 | Allmänt, Bilder, Formgivning och arkitektur, Huset | 4 kommentarer

För ett tag sedan ondgjorde jag mig över kaoset och röran här hemma. Flyttkartonger och högar med böcker från Stor-Matti, och så en miljon leksaker och barnen som drar fram allting och inte plockar undan. Och jag vantrivs verkligen när det är så.

Så när jag har varit hemma med sjuka barn de senaste dagarna har jag röjt och städat och möblerat om i vardagsrummet. Ganska bra gjort av mig tycker jag. Bo har suttit i källaren och tentapluggat, och jag och barnen har varit på övervåningen och jag har fixat och donat medan de har lekt.

Vi har många fina detaljer i vårt vardagsrum, till exempel öppna spisen och dörrarna med blästrat glas, men det är ganska svårmöblerat. Jag har inte varit särskilt nöjd med möbleringen. Nu har jag vänt på soffan, tagit upp en fåtölj från källaren (som jag har klätt om själv för sisådär 18 år sedan) och burit ut stora soffbordet i garaget. Det kändes som att det blockerade och blev så kompakt. En öppen fyrkant är mer inbjudande för samtal. Som på ett gammalt ritualmöte i IOGT. Jag skulle aldrig vilja ha tillbaka ritualmötena, men sättet att möblera var genialt pedagogiskt och demokratiskt.

Jag har också köpt nya gardinstänger, gardiner och matta. Jag skulle vilja hitta något snyggt och nätt satsbord i teak från 50- eller 60-talet, och så sätta upp stringhyllor ovanför teven, stereon och högtalarna så att alla cd-skivor kan vara på ett ställe, nära stereon. Nu är det mesta i källaren och litet i vardagsrummet. Dumt. Och så vill jag förstås måla vitt på väggarna. Det är så murrigt med vävtapeten. Och stora tavlan måste jag flytta på. Den hänger fortfarande på en skruv som fanns i väggen när vi flyttade in.

När allt var nystädat och i ordning lyckades jag ta några bilder innan barnen kom och rörde till allting. För det är klart att de gjorde.

Jag har min lilla arbetsplats där jag sitter vid datorn där i hörnan. Där sitter jag på kvällarna och jobbar.

vardagsrum1.jpg

vardagsrum2.jpg

vardagsrum6.jpg

vardagsrum3.jpg

vardagsrum4.jpg

vardagsrum5.jpg

vardagsrum7.jpg

I VAB-träsket

17 december 2007 11:17 | Allmänt, Bilder | 1 kommentar

Jag har varit så nöjd i höst över att barnen inte har varit något sjuka. I våras var de sjuka sex veckor i streck. Men såklart fick vi vår beskärda del så här före jul, när man har massor att hinna klart på jobbet för att kunna slappna av och vara ledig sedan.

Först kom vinterkräket. Sedan var de friska och på dagis förra måndagen, men på kvällen blev Viggo hostig och febrig. Så det blev inget lucia på dagis på tisdagen som planerat. Så trist. Men ni kan se hur kidsen lussade och sjöng tipptapp hemma här.

Så var barnen med min pappa i onsdags. Han har bloggat om det här. De var pigga och glada, så de fick gå på dagis i torsdags. Men fredag morgon hade Viggo feber igen, hög feber, och var ynklig och låg på soffan hela dagen och tittade på film och sov om vartannat.

sjukviggo.jpg

Nu är Viggo pigg och frisk, men Klara är hostig och snorig. Hon låter som en gammal kaffebryggare när hon sover. Men pigg och busig är hon ändå. Jag är hemma med busisarna och Bo skriver tenta i arabiska.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Kerstin Kokk.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^