Klockmalvan i kvällssol

Måste bara visa hur otroligt vacker klockmalvan är igen! Så här fin är den på kvällen när solen lyser in genom köksfönstret.

Sånt jag blir glad av

Att plocka en bukett med påskliljor, sibirisk nunneört och ännu inte utslagna tulpaner i trädgården och arrangera i en röd vinranka-kanna.

Aprilkväll på Kadettgatan

Gröngipsad Viggo

Ett par timmar fick vi tillbringa på Akademiska. Först på röntgen och sen på barnkirurgen. De kunde inte se någon fraktur men en vätskesamling vid armbågen, vilket tyder på fraktur. Viggo fick välja färg på gipset och valde grönt. Nu får han ha det i två veckor.

I väntan på bussen hemma i Bärby Hage.

Viggo väntar på doktorn på barnkirurgen.

Viggo väntar på att doktorn ska komma och gipsa.

Klart!

En känsla av overklighet

Så trött var jag efter att ha cyklat och lämnat barnen på morgonen, och mera hostig och snorig blev jag av att vara ute i kylan. För i morse var det minusgrader och nu är det grått och trist. Frös och kröp ner under täcket i soffan och kollade på Nyhetsmorgon som gled över i Malou, och jag iddes inte zappa eller stänga av, utan somnade nån stans där. Drömde förvirrat om att jag bodde i en gammal lägenhet och att det pågick nån fest där och jag hade fönster och balkongdörr öppen och regnet vräkte in och så drog jag på elementet och då började det läcka. Sen var jag plötsligt i en bassäng och blev jagad av nån random gammal historisk kung. Efteråt tänkte jag att jag visste att det var en svensk kung, men jag vet inte varför jag visste det eller varför han jagade mig. Han fick inte tag i mig i alla fall, för jag vaknade och det var Hem till gården på tv. Skärpte mig och stängde av.

Klockmalvan

Den har slagit ut! Fin djupröd nyans. Jag köpte den som stickling i februari.

Blek om nosen

Jag är inte så pigg. Hostig när jag anstränger mig och det gör ont när jag sväljer, framför allt när jag äter. Efter att ha cyklat och lämnat barnen låg jag i soffan och sov i kanske fyra timmar. Sen var jag så där groggy som man blir när man sover massor på dagen. Men jag piggnade till med en kopp te på altanen.

Ut till slut ändå

Hela förmiddagen stannade jag inne, trots strålande solsken. Har känt av halsen mera och var trött. Hängde med barnen först och låg sen på soffan och kollade på Der Baader Meinhof Komplex, fast utan barn då, för den är ju inte vidare lämplig för kids.

När jag på eftermiddagen tänkte att jag kanske skulle gå ut i trädgården började det mulna på. Klara ville sitta med mig i soffan på altanen med en filt.

Fast sen blev det faktiskt fint igen och jag fick en hel del gjort i trädgården. Finfint sällskap hade jag av Klara i plommonträdet.

Estniskt surbröd

Äntligen orkade jag baka ut surdegen idag. Den hade stått i ganska många dar faktiskt, men jag orkade inte ta tag i det tidigare i veckan. Det gick bra ändå. Älskar smaken av råg och kummin.

Blåsippor, vitsippor, gullvivor och scilla

Picknick på berget

Ur picknickhinken packar vi upp prickigkorvmackor, småkakor och te. Härligt!

Vårens första utflykt till Stabbyskogen

Dagens kopp: Groblad

En känsla av behovet av en ny tekopp översvallade mig igår när jag åkte hem för att hämta barnen, och jag skyndade mig i solskenet till Söders gammalt & nytt som ligger på Kungsgatan nära stationen. Och där hittade jag en brun Groblad utan fat. Det fick duga för att stilla mitt behov, för Groblad har jag varit sugen på att skaffa ett tag. Faten är inte svåra att hitta, så det kan jag komplettera med någon annan gång.

Dekoren Groblad ritades av Barbro Löfgren-Örtendahl, och förekom liksom många andra dekorer från Uppsala-Ekeby Gefle på flera olika modeller. Just den här är i modell EF som tillverkades 1964–1973. Under vilka år just Groblad tillverkades vet jag inte. Fatet som saknas ska vara ett i helbrun glasyr. Modellen är alltså samma som jag skrivit om tidigare om blåbärskoppen och Gavott, och den är faktiskt väldigt trevlig och skön att dricka ur.

Dekoren tycker jag om för hur de fina stiliserade stänglarna är tecknade, och jag gillar den bruna och svarta dekoren mot vitt, även om jag mest eftertraktar den varianten med grön dekor. I blått finns den också. Jag vill ha en av varje förstås.

Och så tror jag att det spelar in att jag alltid har fascinerats av groblad, den riktiga växten alltså, för att den sägs stilla blod. Jag minns hur jag brukade plocka groblad ute i Öregrund när jag hade fått skrubbsår på knäna i barndomen, och det fick jag ju jämt när jag sprang omkring på bergknallarna runt sommarstugan.

Är det inte väldigt fint förresten med den bruna dekoren mot den ljusblå 50-talsduken?

Fyrtornets Vikend-Sill

Det är nåt särskilt med gamla tv-apparater

Nej nej, jag ska inte börja samla på gamla tv-apparater. Det blir ingen serie om dagens tv-apparat här på bloggen. Men om nån skulle vilja ge mig en gammal Stig Lindberg-tv-apparat skulle jag inte säga nej. Ja, han har faktiskt designat en tv-apparat.

Det här är inte en Stig Lindberg, men den var också fin. Det blev flera loppisar på vägen hem från Öregrund igår.

Te på trappen i Öregrund

Annandag i Öregrund

Vi åkte ut till Öregrund för att lämna barnen hos mina föräldrar ett par dar. På morgonen var det mulet, men solen bröt fram när vi var på väg ut. När vi satt och åt lammstek och hasselbackspotatis till lunch frågade jag pappa om det fanns utslagna blåsippor i trädgården. Nej, sa pappa. Gjorde det ju visst. Massor. Och förstås krokus och snödroppar och vårstjärna och vintergäck och till och med knoppiga vitsippor mot en husvägg. Och mamma höll på att byta jord i växtrhuset.

Mer god än fager

Choklad går ju alltid ner, liksom. Jag hade ägnat betydligt mer tid åt att tänka ut hur jag skulle komponera påsktårtan än vad jag hade tid för det praktiska utförandet. Från början hade jag en plan att jag skulle gjuta ett skal i en springform som skulle omsluta tårtan, och så fylla den med chokladmoussen ovanpå bottnen från början så den fick stelna där direkt. Det hade blivit mycket snyggare, men en helt slät yta. God blev den i vilket fall. Bottnen är hasselnötter, mörk 70-procentig choklad, ägg, socker, kakao och smör. Inget mjöl. Och så en chokladmousse på det.

Tussilagoflickan

Mellan allt ätande får man lov att ta en promenad. Till tussilagolandet till exempel. Den här klänningen som min mamma troligen har sytt till min syster från början, och som jag också har haft, älskar Klara. Egentligen är den litet stor åt henne, men det gör inget. Så nu får nog mamma lov att leta fram det där mönstret så ska jag fixa fram några fina tyger från 50- och 60-talet. Sen får mamma sy. Visst?

Påskaftonslunch på altanen

Vilken strålande fin dag det var igår! Magnus, Maria, Helmer och Arvid var här hela dagen, trots att Magnus hade hög feber. Han låg mest på soffan och vilade, men vi andra var ute mest hela tiden.

Vi färgade förstås ägg på estniskt vis med lökskal, växter och fjädrar. Och så åt vi lunch ute på altanen med ägg, sill, potatis, mina hemmagjorda köttbullar och prinskorv. Härligt!