Jag är som en ekorre

Visst är det ekorrar som brukar samla massa mat inför vintern och gömma undan, och så glömmer de var de har gömt den? Ikväll när Viggo ville spela muminspelet och jag letade efter det hittade jag det i överskåpet till hans garderob. Där hittade jag även en massa shorts i rätt storlek för honom, som jag hade lagt undan i höstas för att de inte skulle ta plats i garderoben. Det hade jag totalt glömt bort. Jag har nämligen ett system med alla barnkläder som inte används för tillfället där jag har dem i kartonger som är storleksmärkta nere i tvättstugan. Ordning och reda! Det går snabbt att ta fram rätt storlek när det är dags för Klara att ta över Viggos urvuxna, eller när vi ska låna ut till någon annans barn. Varför jag hade frångått den principen med shortsen i höstas vet jag inte. Synd att jag upptäckte det först nu, för jag köpte ju massa nya shorts till Viggo i våras, eftersom han inte hade några i rätt storlek. Nu har han jättemånga.

Ja, jag vet att jag är partisk

men jag tycker att mina barn är finast i världen. Därför var jag en sån där jobbig förälder som terroriserade dem när vi kom hem med att ta massa bilder.

Vi kom iväg i alla fall

Det hade varit otroligt synd att missa sommaravslutningen på dagis idag, särskilt som alla årets 6-åringar skulle få diplom för att de slutar i sommar. Egentligen ska man ju vara hemma en feberfri dag när man varit sjuk, men när det var en timme kvar fick jag ångest över att Viggo inte skulle vara med och ringde dagis och frågade om det gick bra att vi kom eftersom han inte har haft feber idag. Visst gjorde det det. Det blev jättebråttom, för fika skulle man ha med sig, och jag trodde vi hade bullar i frysen, men det hade vi minsann inte. Så jag panikbakade muffins som jag tog ut ur ugnen en kvart innan vi skulle vara på dagis. Men vi hann, och barnen var finfina!

Jag vågar inte lägga ut bilder där andra är med, mer än Viggos bästis Jakob med familj, för dem har jag frågat om det är okej förut. Därför blir det inga bilder från när de sjunger eller när Viggo får diplom och ros. Han var otroligt hoppig när han gick fram och fick kramar av personalen. På Viggos diplom stod det att han är finurlig och filosofisk. Det är han.