Polisbilar på rad

Såg just åtta polisbilar på rad åka på Vasagatan. Så litet svarta bilar och flera polisbilar. Någon buss kommer det inte.

God morgon

Snart dags för dagisrejs.

Uppsalakväll

Nu är jag framme. Bara cykelturen kvar.

Satan i gatan

Till slut kom bussen ändå, och fram kom den i sista minuten. Jag fick springa som en galning, men jag hann faktiskt med tåget. Nu har jag blodsmak i munnen. Ja, nu kommer jag hem kvart över elva i alla fall. Härligt.

Hoppas inte det här stämmer

Först stod det 5 minuter. Sedan räknade det ner. Och så plötsligt 33 minuter. Då missar jag ju 22.11-tåget. Nästa går en timme senare och då kommer jag hem kvart över tolv.

Anton, jag ligger i hårdträning

Akta dig vad du kommer få stryk när vi kör kontorsstolsrace runt kansliet. Haha. Det ska bli så kul när Anton kommer tillbaka och jobbar en månad med start på måndag.

Personaldag på Tollare

Idag var det personaldag på Tollare hela dagen. Förmiddagen ägnades åt kansliets utvecklingsarbete, arbetet med kriskommunikationsplan, jämställdhet (som jag och Anders höll i) och solidarisk alkoholpolitik.

På eftermiddagen var vi ute och gjorde samarbetsövningar i form av Tollares tillitsbana. Jag och Lydia var rätt skeptiska innan, men det var bra! Å ena sidan kan man säga att IOGT-NTO:s kansli är fullt av organisatörer som är vana att leda. Å andra sidan är det också så att vi har sån koll så vi vet vad övningarna går ut på och att vad som förväntas av oss, så vi ger utrymme och samarbetar rätt bra där.

På vägen från Tollare fick jag sällskap av Kathy, som också skulle äta middag, och vi gick till ett kafé nära Slussen. Sen åkte jag ut till kansliet på Stora Essingen, och nu sitter jag och jobbar och jobbar. Fast just nu tar jag ju en paus och bloggar.

Samarbetar

På Tollare

Fina Birger Ohlsson-målningarna i storstugan.

Längtar ut i försommarkvällen

Åh, kvällarna är så sällsamt vackra just nu. Det där underbara ljuset som bara finns just nu och någon månad framåt. I juli blir det mörkare igen. Luften som fylls av doften av liljekonvaljer och syrener. Jag skulle vilja gå långa kvällspromenader ut till Gamla Uppsala och plocka blommor, men jag hinner inte just nu.

Du är en bra mamma

Trött och stressad kommer jag till dagis och hämtar tio i fem. Jag har svängt förbi Musse Pigg-posten (Tuna backar spel och tobak) och hämtat ut ett paket med handlingarna till Våra Gårdars ombudsmöte på vägen. In genom stängningsavdelningen Sleipner, på med skoskydd, genom Valhall hela vägen till Freja för att se om det finns något på Klaras hylla som måste tas hem. Ja, nerkissade byxor i en plastpåse. Tillbaka till Valhall och hämta Viggo-grejer. Man får inte missa att ta hem alla teckningar och annat pyssel och eventuella pinnsamlingar och stensamlingar. Ut genom Sleipner igen. Inte glömma att ta av skoskydden. Man ser så fånig ut då. Ut på stora gården. Viggo och Klara som kommer springande och kramas. Gå till cyklarna. Låsa upp. Sätta fast cykelkärran på cykeln. På med hjälmarna alla tre. Cykla hem i solen. Viggo säger plötsligt att han vill att vi tar fram poolen och blåser upp och fyller med vatten. Nej, säger jag. Jag hinner inte. Måste laga mat innan ni blir tokhungriga och bryter ihop. En annan dag kanske. Viggo bryter ihop för att jag säger nej. Hemma försöker jag avleda så han blir glad. Det funkar sådär. Trött, trött. Lagar maten, laxspett och ris. Kramas litet med barnen och leker koja under täcket i stora sängen medan maten blir klar, och hinner svara på ett jobbmejl. Maten klar. Barnen älskar laxspett och äter med god aptit. Klara ska göra allting själv, annars blir det fel och katastrof. Försöker mota bort tröttheten och pratar om vad de gjort på dagis. Tänker att jag inte får somna när jag läser saga för att jag har massa saker att göra. Plötsligt säger Klara ”Du är en bra mamma!” och kommer och kramar mig. Varför då, frågar jag. För att du gör så många saker, säger hon.

Hemma idag också

Nu väntar jag på Anders som ska komma hit så vi ska jobba med vårt jämställdhetsarbete på förmiddagen. Det är så bra med en kollega som bor i Uppsala. Efter lunch ska jag till dagis för utvecklingssamtal för Klara. Det blir tre cykelturer till och från dagis idag, och alltså jobba hemma-dag. Än så länge är det molningt ute, men jag hoppas det lättar.

Vad den där extra lediga dagen i fredags gjorde skillnad. Det hann börja kännas som semester. Jag känner verkligen att jag behöver semester, oändlig semester, för jag är så sliten. Inte behöva passa tider, inte stressa över att barnen måste somna i tid så de orkar upp på morgonen, inte stressa för att komma iväg på morgonen.

Summering

Idag har jag

haft litet sovmorgon i alla fall, hur mycket man nu kan ha det med vakna och glada barn.

fått morsdagsuppvaktning med te på sängen.

legat på soffan på altanen och slöat i nattlinnet.

städat badrummet i källaren innan jag hoppade in i duschen.

kört ett antal maskiner tvätt, kanske fyra eller fem.

inte gett vika för tjat om glass alldeles före lunch. Vad tror de egentligen?

ätit melon och skinka till lunch på altanen. Sommarmat!

sått grönsaker och blommor med barnen och grävt en ny rabatt till Klara.

kantklippt gräs.

tittat på Peter Pan med Viggo.

tröstat Klara efter ett antal vardagliga olyckor, som alltid, alla dagar.

legat på gräsmattan och solat och läst tidningar tills jag nästan somnade.

röjt undan grejer.

vattnat det nysådda.

haft vattenkrig med Viggo.

ätit grillade majskolvar och halloumi till middag på altanen.

cyklat till Konsum och handlat.

läst saga för Klara.

pratat med mamma i telefon.

manglat lakan.

upptäckt att båda barnen vaknat igen.

legat och pratat med Viggo tills han sent om sider somnade, och jag också en stund.

bäddat rena lakan.

funderat.

Nu är jag ganska pigg.

Vi stoppar om grönsakerna

Nu har jag sått grönsakerna. Det blev mangold, rödbetor, morötter, räddisor, dill, slätbladig persilja, bondbönor, sockerärtor, huvudsallad, ruccola, plocksallad och asiatisk kål. Klara hjälpte mig att lägga ut fiberduk över allting för att skydda mot fåglar, morotsflugor, brännande sol och nattfrost. Vi stoppade om grönsakerna helt enkelt. Fiberduken är så vacker när den fladdrar i vinden medan vi breder ut den. Den ser ut som en tunn slöja som böljar.

Och så grävde jag en egen rabatt åt Klara bredvid Viggos. Körde undan grässvålen med skottkärran och kärrade ett par lass jord till rabatten och fyllde på. Barnen fick välja vilka grönsaker och blommor de skulle ha och så själva. Det blev ganska huller om buller, men det blir säkert sagolikt fint.

Framåt kvällen skulle vi vattna. Här hjälper klara mig, iförd sina grodstövlar. Minuterna innan det här kortet tas har Viggo sprutat ner mig med vattenslangen, och alldeles efter det här ögonblicket sprutar han ner sin lillasyster. Men det gör ju ingenting när solen skiner så fint från en molnfri himmel.

Bygga bo

En ringduva håller på att bygga bo i en av prydnadsaplarna i trädgården.

Solar i nya Panos-bikinin

Det får ni inte se. Jag ligger i trädgården och tar igen mig efter att ha grävt en rabatt till Klara och sått en massa frön.

Barbaflink, Too-ticki, Obelix och de andra

Klara älskar att ställa upp sina figurer i olika formationer. Vem säger att Barbaflink inte hör ihop med Muminfamiljen? De har ju faktiskt litet liknande kroppsform.

Jord under naglarna

När det hade slutat regna och torkat upp litet var jag ute i trädgården och tog itu med köksträdgården. Rensade ogräs, vände på jorden och krattade. Viggo hjälpte till att bära bort ogräset till komposten när han inte satt i plommonträdet och pratade med mig. Han är så fint sällskap.

Imorgon ska jag så. Jag har suttit på altanen och planerat. Jag tror förresten att kvällssolen hann bränna mig litet i glipan mellan tröjan och jeansen på ryggen när jag gick böjd över jorden. Nu ska vi äta grillspett på altanen.

Läcker som ett såll

Jag tror bestämt att vi behöver byta hängrännor. Så här såg det ut i eftermiddags när det regnade.

Du fattar ingenting!

säger Viggo till mig när jag städar istället för att följa med honom ut och cykla. Jo, jag fattar en hel del faktiskt. Men ganska ofta måste man göra tråkiga saker. Och framför allt blir det outhärdligt om man inte gör det.