Stressad

Nu sitter jag och äter lunch framför datorn på jobbet. Jag försöker få undan litet arbetsuppgifter innan jag och Anders ska förbereda inför vårt pass om jämställdhet på konsulentsamlingen. Min arbetssituation blir ju inte precis bättre av sjuka barn. Imorgon och i övermorgon måste jag vabba.

Plastjesus håller mig sällskap, men han får inte smaka på min sushi.

Hej Lydia

Nu har vi kommunikationsmöte utan dig, men plastjesus är med. Vink vink!

Jo

Plastjesus hängde med till mitt rum istället. Hoppas det inte gör något, Lydia.

Du Lydia

Krukväxterna på ditt rum behöver du inte oroa dig för. Jag pysslar om dem, och de mår bra. Men Plastjesus; ja jag vet inte. Jag tror att det är något på gång. Han kanske ska ut på vift?

Rosa flamingos

utanför blomsteraffären på Stora Essingen. Man kanske skulle slå till?

Sucette Tour Eiffel

Teresa hade med sig så underbara klubbor från Paris till Viggo och Klara. Gissa om de blev förtjusta?

Till Paris

Åh, vad bra det var att träffa Teresa igen. Det var ett år sedan sist.

Och nu vill jag åka och hälsa på henne i Paris. Tänk vad nice med några vårdagar i Paris. Men för Teresa är inte Paris så där glamouröst som för mig. Det är avgaser och annan skit. Hämtning och lämning av barnen på olika dagis och skolor massor av gånger per dag. Hajja att man måste hämta barnen och ta hem dem för lunch, och så tillbaka igen! Stroppiga fransyskor som trippar omkring i skyhöga klackar i lekparken och inte vill att deras barn ska skita ner dem.

Men Teresa säger att fransyskorna är otrendiga. De är mer klassiskt eleganta. Hon tycker att folk har mer koll i Söderhamn där hon har tillbringat somrarna, än i Paris.

Teresa har jag känt ända sedan gymnasiet. En gång grävde vi ned en hemlig skatt i rabatten utanför tjejernas omklädningsrum på Katte. Undrar om den finns kvar?

Bra ändå

Rätt sur blev jag när jag kom till Fyrishov och upptäckte att man inte fick motionssimma idag. Det pågick internationella tävlingar. Tävlingar är dåligt. Motionssim är bra.

Men sedan träffade jag Teresa på stan och när jag skulle cykla hem bröt faktiskt solen fram litet litet, och då kändes det bra.

På rad

Fortfarande igår var Klara hängig, kräktes och sov mycket. Men idag är hon faktiskt pigg. Jag hoppas det är över nu, och att de kan gå på dagis på måndag.

Viggo har ju inte varit sjuk, men man får inte gå på dagis om ett syskon har magsjuka. Han har haft rätt trist den här veckan när Klara inte har orkat leka med honom. Sent igår eftermiddags ville han gå ut och leka. Han kom in vid sextiden, när det började bli för skumt ute.

Jag: Har du haft kul ute?
Viggo: Ja, jag har grävt och så har jag ställt en massa saker på rad. Det var jättekul.
Jag: Vad är det som du har ställt på rad då?
Viggo: Kom och titta då.

Så då gjorde jag det. Alltså, denna fascination för att rada upp saker. Klara är också så. Hon älskar att ställa upp alla sina små plastfigurer på rad. Och båda två radar upp allt möjligt, stort och smått. Bilar, klotsar, alla stolar som de sedan leker att det är ”en hel värld” eller dagis.

Men i det här fallet var det uteleksaker. Det är nog dags att ställa undan pulkan nu va?

Det här är Peter

Han är föreståndare.

Det här är Lennart och Gunnar

Vi dricker te.

På tåget

Träffade Magnus på tåget.

I väntan på bussen

När katten är borta dansar mössen på bordet

När mamman bloggar i godan ro passar Klara på att gegga litet med middagsresterna som står kvar på matbordet. Man kan ju förstå att det är jättekul att hälla innehållet i ett nästan fullt mjölkpaket i en kastrull och blanda med resterna av couscoussallad. Hon såg nöjd och stolt ut. Men sedan gömde hon sig under en stol.

Helvete vad äckligt. Nu ska jag skrubba. Sedan läsa saga för Klara, hänga tvätt och mangla, och så jobba litet. Och kanske blogga mera.

Kraschade i f�t�ljen

Klara somnade i fåtöljen. Testar att bildblogga från mobilen.

Fint förpackat

Apropå vad jag skrev tidigare om att jag älskar snygga, lyxiga förpackningar måste jag visa det här. Den här läppglansen köpte jag för ett tag sedan, lika mycket för den underbara doften av jasmin som för den lyxiga känslan i förpackningen. Den lilla väskan i papp är ju helt onödig, men så underbar. Till och med inuti. Jag kan inte med att slänga den.

Darjeeling

Idag när jag sitter hemma och jobbar dricker jag Darjeeling som min mamma hade med sig från Indien, där hon nyligen var på UNICEF-uppdrag.

Jag älskar fina och arbetade förpackningar. Jag vet att det är onödigt, men det känns lyxigt och glimrar till i vardagen.

Lux

Om några veckor får vi ny kommunikationschef, och Per Åke slutar som tillförordnad. Eftersom Lydia ska iväg på långsemester passade vi på att ha avtackningslunch redan igår. Vi åkte till Lux på Lilla Essingen. Riktigt trevligt! God mat och fin inredning.

Per Åke

Lydia

Karin och Mårten

Jag och Lydia fick varsin kanna te. Kanske inte min stil på keramiken, men lyxigt!

Lyxigt var det också på toan. Litet annan standard än på haken på Stora Essingen. En vas med orkidéer som snittblommor (levande, inga tygblommor om ni trodde det), bjudtandborstar och en hög med rena frottéhanddukar, att använda en för varje gäst. Lydia sa att de hade snott idén från henne…

Så

Barnen är på dagis. Jag sitter hemma och jobbar idag. Så nu är det lugnt, och jag sitter här i nattlinne och kofta och rufsigt hår och dricker te ifred. Ganska oglammigt men skönt. Det blir ett annat tempo när jag inte behöver stressa till bussen och tåget. Och jag kan vara mer koncentrerad när jag jobbar.

Små solar i leran

I eftermiddags tog jag barnen på promenad till Röbo, och efter envist letande hittade jag tussilago i leran. Himlen var grå, men de lyste som små solar. Jag är barnsligt förtjust i att plocka vårblommor.