Att göra det man vill

Jag vägrar kolla på TV heter ett videoverk av Catti Brandelus som visas på Teatergalleriet på Uppsala stadsteater. Det var vernissage igår, och jag var förbi och kollade och hejade på Catti. Vi var kursare när vi läste idé- och lärdomshistoria i början av 90-talet och jag var ofta och kollade när hon spelade med Doktor Kosmos på olika nationer i Uppsala. Sedan har jag följt hennes karriär litet mer på avstånd, men med intresse.

Jag minns en guidad tur med henne som alter egot Miss Universum på Moderna museet, där hon gick runt med en bandspelare med musik och kommenterade konsten och ifrågasatte begrepp som mästare och musa. Bland annat ett porträtt som Sigrid Hjertén målat av Isaac Grünewald, och ett annat som han målat av henne. Sigrid och Isaac på varsin sida av en stor sal.

Catti har ibland tydliga referenser till idé- och lärdomshistoria i sina texter. Det finns nog ingen annan som skulle komma på att skriva en låt om Hildegard av Bingen eller om Ellen Key. Det är extra roligt eftersom vi pluggade ihop i ett år, och mest fick snacka om Platon och andra snubbar. Ta nu och kolla in videon om Ellen Key!

Men Jag vägrar kolla på TV då. Ja, den handlar om att göra något på riktigt i sitt liv, inte bara kolla på TV och hänga på Facebook, utan träffa människor på riktigt och göra saker på riktigt. För min del hänger jag mycket både på Facebook och Twitter, och det både som ett arbetsredskap där jag har ett viktigt nätverk i jobbet och kommunicerar och omvärldsbevakar, och privat för nöjes skull. Visst är Facebook inte samma sak som att träffas på riktigt, men det fyller en funktion det också. Och TV, ja det har jag kollat på mycket, men väldigt litet de senaste åren faktiskt. Just nu är det ett program i veckan som jag ser, och det är Mad Men. Annars tycker jag att det är jobbigt att ha koll på när olika serier går och passa tider. Däremot avslutar jag varje kväll med att se på film eller tv-serie som är ett mer aktivt val på dvd.

Faktum är att för ett par år sen var jag så trött på hur min vardag hade blivit med jobb, pendling och småbarn, där det kändes som att jag varje kväll när barnen hade somnat satt och jobbade och sedan kanske slötittade på tv, som att jag möglade bort där i soffan. Jag som hade levt ett liv rikt på kompisar och kultur. Jag saknade allt det; vännerna, konserterna, museibesöken, loppisrundorna. Jag satte mig ner och gjorde en lista på saker som jag ville förändra i mitt liv, som var ganska lättuppnåeliga för att må bättre. Det var bland annat gå på konserter och museum någorlunda ofta och att träffa någon kompis en gång i veckan. Det kanske låter knasigt, men handen på hjärtat så vet alla småbarnsföräldrar att sånt oftast inte blir av om man inte anstränger sig. Och det gills inte med kompisar på jobbet eller att träffas med barn. Jag har hållit på det ganska bra, och jag märker hur dåligt jag mår om jag tummar på det för mycket.

Så gå och se Jag vägrar se på tv på Teatergalleriet. Man blir glad!