Men man vill ju känna också

11 augusti 2008 23:29 | Allmänt, Formgivning och arkitektur, Tittar på | Kommentering avstängd

Jo, utställningen om Signe Persson-MelinWaldemarsudde, jag skulle ju återkomma till den.

Naturligtvis var den fin. Intressant. Särskilt när de hade ställt upp massor av varianter av ett föremål så att man kunde se hur hon hade testat sig fram. Tekannor med samma form, men med olika relieftryck. Eller en variation i locket eller handtaget eller glasyren. Men ett problem här blir att man vill ju känna på föremålen. Testa hur kannan går att hälla ur, känna om handtaget är skönt att hålla i, pröva om godset i koppen är skönt att föra till läpparna.

Det är litet av en besvikelse, faktiskt. Hämmande i upplevelsen och en avsaknad av en högst väsentlig dimension i keramisk formgivning som inte bara är konst, utan samtidigt bruksföremål.

No Comments yet

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Kerstin Kokk.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^