Bajskaffe och tjuvlyssnande på tåget

28 januari 2006 20:16 | Allmänt | 7 kommentarer
Häromdagen på tåget hem från Stockholm, när jag inte hade sittplats, stod jag bredvid ett par killar i min egen ålder eller något yngre, som uppenbarligen kände varann rätt väl och brukade umgås. Bredvid dem stod en något yngre tjej, som inte kände dem. Först sa hon något till dem angående att det var dåligt med sittplatser, och det kan ju vara ok att prata litet pendlarelände med okända medpassagerare. De pratade litet med henne om det. Men sedan när killarna pratade med varann lade hon sig gång på gång i konversationen, vad de än pratade om. Och de var ju hövliga, så de pratade med henne. Men det var uppenbart att hon inte hade någon känsla för vad som lagom att tränga sig på, och hon lät rätt omogen. Hon var så oerhört klängig. Det var väldigt komiskt att lyssna på, särskilt som det ofta var samtalsämnen som hon inte hade koll på. Det handlade bland annat om att bo i Västerås (hade hon inte gjort), exklusiv kaffedrickning (hon drack inte kaffe) och slalomskidåkning (hade hon testat för första gången i julas).
För övrigt handlade alltså ett av samtalsämnena om världens dyraste kaffe, Kopi Luwak, eller Indonesisk Luak. Ena killen berättade om det, och jag var tvungen att googla litet när jag kom hem för att kolla att det verkligen inte var något som han hittade på, för att se om de andra skulle gå på det. Men detta är sant. Här får ni höra.

Luwak (lat: Paradoxurus hermaphroditus) är en sibetkatt (ett kattliknande mårddjur) som lever i kaffeplantagen på Java, Sumatra och Sulawesi. Djuret äter endast de fullmogna frukterna på kaffebusken. Luwakens matsmältningsorgan klarar dock inte att bryta sönder de hårda bönorna, som därmed åker ut i naturen igen med exkrementerna. Lokalbefolkningen samlar ivrigt ihop bönorna, som sedan tvättas. Det är magsyran och mängder av enzym som bidrar till den speciella jäsningsprocessen som ger bönorna dess ovaliga karaktär, och som ger världens kanske mest ovanliga kaffedryck. Priset för denna kaffesort kan ligga på flera tusen kronor per kilo. Nu hade lokalbefolkningen äntligen fått Internet, och upptäckt vilket pris kaffet betingade. Därför hade de börjat sälja kaffet själva via en Internetsajt, och den här killen som jag tjuvlyssnade på hade gått ihop med några kompisar och köpt 100 gram. Kaffet hade kommit i ett exklusivt etui med svart sammet och en liten tjusig skylt, och inuti hade dels en förpackning med kaffet legat, och dels en liten Luwak-bajskorv! Hahaha.

Jag hade aldrig hört talas om det här kaffet, trots att Bo är en sådan kaffe-konnässör. Men när jag frågade honom hade han naturligtvis smakat kaffet, på en kaffeprovning på jobbet.

7 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

  1. Magnus Andersson är ju en riktig Kopi Luwak-konnässör! För 1-2 år sedan tipsade han oss om att Kopi fanns att köpa (både drickfärdigt och som bönor)på Hugos (mitt emot öster om ån). Om jag inte minns fel hade också Dante ett finger med i spelet.

    Jag vågade aldrig testa…

    Comment by Paula — 2006-01-29 9:49 #

  2. Det där har jag velat testa länge, men frågan är om man vågar? Sen är det ju skitdyrt, bokstavligt talat..

    Comment by Robert — 2006-01-29 17:43 #

  3. Apropå Java och kaffe: de flesta som läser Kerstins blogg är nog för unga för att ha något förhållande till Manhattan Transfer och ”Java Jive”:

    I love coffee, I love tea
    I love the Java Jive and it loves me
    Coffe and tea and the jivin and me,
    A cup, a cup, a cup, a cup, a cup!

    Låten skrevs redan 1940 av Milton Drake och Ben Oakland, men när Kerstin var liten blev den stor igen genom vokalgruppen Manhattan Transfers jaziga insjungning. Kerstin bör ha hört mig spela den här LPn åtskilliga gånger, och den blev också en favorit hos hennes storasyster Anna.

    Anna fick, när det begav sig, Manhattan Transfer-plattor av mig och återgäldade detta i julas med The Manhattan Transfers ”The Christmas Album” (Columbia COL 472412-2).

    Jag har inte lyssnat på Manhattan Transfer på länge, så jag såg fram mot att återknyta bekantskapen. Tyvärr känner man bara i någon enstaka låt – potpurriet ”Santa Claus Is Coming To Town”/”Santa Man” – igen gruppen från dess krafts dagar. Här har den ursprungliga gruppen (Alan Paul, Janis Siegel, Tim Hauser och Cheryl Bentyne) förstärkts (?) med Johnny Mandel plus en skog av, tyvärr inte julgranar, utan av stråkar, blåsare, harpor med mera samt en barnkör. Det blir därefter.

    Att jag inte har lyssnat på den här CDn förrän nu beror på att jag, trots letande, inte har hittat igen den. Men i dag fick jag som bussgods en jättekartong med Tidens kalender, som jag har köpt på Tradera. Fotot på Tradera visade, att partiet innehöll bland annat en rad tidiga årgångar, som jag saknade, och det här blev ett riktigt kap för bara 100 kronor (frakten kostade mer, 150 kronor). Nu har jag samtliga årgångar utom de två första, 1922 och 1923, samt, av någon anledning, 1985.

    å andra sidan har jag nu dubbletter av bortemot 40 årgångar. Så om det är någon som är intresserad av Tidens kalender, är han eller hon välkommen att höra av sig till enn.kokk@telia.com.

    Comment by Enn Kokk — 2006-02-03 16:59 #

  4. Det här gick för fort, inte bara vid stavningen av ”jazziga”. Jag missade också en tankelänk.

    När jag ställde in de nyförvärvade årgångarna av Tidens kalender i bokhyllan i mitt arbetsrum, såg jag plötsligt Manhattan Transfers jul-CD ligga där. I hyllorna under finns Viggos (och numera även Klaras) besöksleksaker, och jag hade tydligen flyttat undan julklapps-CDn från fåtöljen nedanför till en hylla, som är svåråtkomlig för Viggo.

    Comment by Enn Kokk — 2006-02-03 17:05 #

  5. Kaffet ni diskuterar är i sanning en sublim smakupplevelse. I vår korridor på Rackis har vi genom en korridorares mor som ofta i jobbet reser till orter där kaffesortten produceras de senaste månaderna åtnjutit ett överflöd av bajskaffe. Vi har förstått att det är jämförelsevis dyrt om man köper det här hemma men att det var på denna nivå kommer som en överraskning!

    Skål!

    Comment by Lars af Rackarberget — 2007-04-08 12:50 #

  6. Jag har hört talas om det här kaffet, men inte smakat det.

    Comment by Birgitta Dahl — 2007-04-09 9:41 #

  7. Kopi Luwak finns att köpa på ex. Kahl´s the & kaffehandel. Riktigt gott, finns inte en antydan till bajs! =) Köpte det i julas o bjöd familjen på o alla gillade det! blivande jultradition kanske! =)

    Comment by Ellinor — 2007-05-10 18:28 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Kerstin Kokk.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^