Konsten att flyga
17 februari 2008 15:51 | Allmänt | 1 kommentarÄnda sedan jag var liten har jag drömt att jag kan flyga. Inte flyga flygplan alltså, utan mer som en blandning av Stålmannen och en fågel. Det känns väldigt verkligt, och jag är aldrig förvånad att jag har den här förmågan. I den här drömmen blir jag alltid jagad av någon, någon farlig, och försöker komma undan. Så då lyfter jag plötsligt och börjar flyga. Måste flaxa med armarna för att komma tillräckligt högt upp, så de inte kan få tag i mig. Jag kan riktigt känna hur jag måste ta i för att flyga snabbt, snabbt. Jag flyger hem, och hinner precis in genom dörren och står och håller emot det där farliga. Lyckas i sista stund låsa dörren. När jag vaknar efter den drömmen har jag alldeles ont i kroppen för att jag har ansträngt mig så mycket.
Häromnatten drömde jag att jag flög igen, men den här gången var det ingen som jagade mig. Jag bara flög omkring ensam här hemma, inomhus, alldeles under taket. Fort flög jag, utan att stöta i något, trots att jag var inomhus. Jag brukar alltid drömma att jag flyger utomhus annars. En annan sak som var annorlunda var att jag reflekterade över att jag kunde flyga och tänkte att det här är ingen dröm. Det är på riktigt.
1 kommentar
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Kerstin Kokk.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Märkligt! Såna drömmar har jag ofta haft förr i världen. Kan drömmar gå i arv?
Comment by Enn Kokk — 2008-02-17 20:27 #