Tröttheten

18 januari 2008 13:03 | Allmänt | Kommentering avstängd

Jag sover verkligen alldeles för litet, nästan jämt. Får inte tiden att gå ihop, stressar, tankar som snurrar i mitt huvud. Sedan Viggo föddes den 25 september 2002 har jag inte sovit både ostört och utan en tid att passa på morgonen en enda gång. Hajjar ni, det är över fem år. För nästan alltid är det barnen som vaknar på natten. Klara brukar vakna kanske vid två-tre och komma in till sovrummet. Oftast kryper hon bara upp och somnar om, men jag vaknar ju till i alla fall. Viggo vaknar ofta någon gång mellan fem och sex och kommer in och vill sova sista stunden bredvid mig. Han blir vansinnigt arg om jag inte ligger där. Sedan ligger jag inklämd mellan barnen och kan inte somna om. Och även när vi är lediga är det nästan alltid något av barnen som tycker att det är morgon sex-halvsju. De nätter jag inte har varit på samma ställe som barnen har det bara varit jobb, vanliga jobbet eller ideellt. Då har jag alltid haft en tid att passa på morgonen och inte kunnat sova ut, även om jag har sovit ostört under natten.

Jag måste sova mer och slappa mer. Idag när jag är hemma med barnen försöker jag ta det lugnt och inte vara en så duktig flicka. Det är det ständiga oket.

No Comments yet

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Kerstin Kokk.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^