Om granar och annat

25 december 2007 12:31 | Allmänt, Bilder, Lyssnar på | 2 kommentarer

Jag är inne på min andra förkylning på några veckor. Jag höll precis på att bli bra från den första nu i veckan, och så i torsdags kväll när jag var ute i Stockholm ock köpte julklappar efter jobbet kände jag mig så gränslöst trött. Och det var ju ny förkylning som höll på att bryta ut. Så det har varit ganska segt med julförberedelserna, men det blev ju jul tillslut. Annat som förstörde planeringen var att Klara också var förkyld, så barnen var hemma från dagis hela veckan. Natten till julafton var jag uppe och klädde julgranen och lyssnade på Danföredan med Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin i P1. Barnen får inte se när jag klär julgranen. Den ska finnas där när de vaknar på julaftons morgon. Däremot tog jag in granen innan de somnade, och de var helt uppspelta och hoppade i soffan.

Ännu mer till sig blev de på morgonen när de fick se julgranen stråla och glittra. De kunde naturligtvis inte låta bli att pilla på allting och flytta om pyntet. Viggo höll nog inte på med något annat på hela förmiddagen. Inget gick dock sönder då. Inte förrän julgranen plötsligt välte när jag höll på att plocka fram kakor och godis innan Kalle Anka. Och just då var det faktiskt ingen som rörde granen. Men det är klart att det hade att göra med att barnen hade lekt så mycket med granen. Men mest av allt att det saknades en plastgrej till en av de fyra skruvarna i julgransfoten. Det löste vi efter julgransfallet med en enkrona mellan skruven och stammen. Det var faktiskt bara en glaskula som gick sönder, men en hel massa pynt som ramlade av, och så rann allt vatten ut på julgransmattan och golvet.

Så här såg granen ut igår innan den hade vält, men efter att barnen hade lekt med den och flyttat runt allt pynt. Man kan se att den har börjat luta oroväckande.

Barnen var väldigt nöjda med julklapparna. Viggo fick bland annat en dockspis som han hade pekat ut, och Klara ett dockskåp precis som det Viggo fick i födelsedagspresent. Men populärast var nog den traktor som Klara fick. Inte en radiostyrd, men en sån där som har en sladd mellan sig och styrkontrollen. Ja, jag vet inte vad det heter, men ni kanske hajjar ändå. Den låter ganska mycket. Men det ignorerade jag och kröp ner i sängen och sov middag en stund. Det behövde jag verkligen. Sedan orkade jag skruva ihop Klaras dockskåp. Det var mycket pill.

Det var verkligen tur att jag sov middag, för i natt vaknade Klara innan jag hade gått och lagt mig, och var sedan vaken och gnällig till tretiden tror jag. Jag vet fortfarande inte vad som var fel. Allt. Hon skulle ha täcket. Inte ha täcket. Ligga på ena kudden. Ligga på andra kudden. Sitta. Ligga. Ha välling. Inte ha välling. Allt var på tok. Så jag är ganska trött. Och hostig och snorig. Det där snoret verkar komma från en outsinlig källa. Men just nu kan jag andas genom båda näsborrarna. Skön känsla liksom.

Förresten tittade Elisabeth förbi före lunch igår. Det var en fin överraskning.

Hoppas ni har en fin jul, vänner.