Som i Varats olidliga lätthet

30 september 2006 16:52 | Allmänt, Huset | 1 kommentar

Jag har tvättat fönstren idag. Känner mig mycket nöjd över det. Det är andra gången jag tvättar fönstren sedan vi flyttade in i huset, och jag testar olika tekniker för att tvätta utsidan på dem. De går nämligen utåt, vilket krånglar till det. Förra gången stod jag på stege utomhus. Det var jätteläskigt, så det går bort. Idag började jag med att hänga ut genom fönstret. Det funkade inte heller så bra. Sedan övergick jag till att tvätta dem utifrån från marken, med ett långt skaft till putsgrejerna. Det funkade. Naturligtvis blir det inte perfekt, men det får duga.

Varje gång när jag tvättar fönster tänker jag på när jag och Magnus Andersson tvättade fönster på Kafé Mumrik iförda svarta polotröjor, och låtsades att vi var tjeckiska intellektuella som fick jobba som fönsterputsare, som Tomas i Milan Kunderas Varats olidliga lätthet.

1 kommentar

  1. Jag tycker din sista metod verkar mest rationell och minst farlig. Det duger säkert. Jag resonerar som så – blir det inte bra, så ser man det i alla fall inte efter första regnskuren. Har själv haft fönster tidigare, där man fick hänga ut i ”krokig arm” för att putsa. Det var inte kul. Särskilt inte när det var på andra våningen. (Än värre är som Mölnlycke där det är tre fönster som går utåt även på andra våningen – det längst ut ska du nå från fönster ett: Det går inte utan lång käpp och livsfarligt hängande på fönsterkarmen.
    Såg förresten Magnus idag – han är tydligen hemma och hälsar på (med barnvagn, så Helmer är nog med).

    Comment by Kristina Strömberg — 2006-10-02 22:31 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Kerstin Kokk.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^